Hans Blix liberalism för fred, intervju i Liberal Debatt 2/2015

Det här numret av Liberal Debatt handlar om fred. Om du ska inleda någonstans, var börjar en liberal säkerhetspolitik?

– Kärnan i liberalismens syn på människors samvaro i en stat är individens rätt och möjlighet att utvecklas. Att det inte läggs hinder i individens väg. När det gäller grupper av människor och stater gäller samma sak: frihet att inte förtryckas. Länder och folk vet själva bäst vilka behov och möjligheter de har. Den nationella självbestämmanderätten ska inte hejdas.

Så frihet från förtryck. Men vad betyder då en sådan hållning, mer konkret?
– Att man som liberal omedelbart är mot kolonialism. Man är mot utländsk ockupation trong>och förtryck, som Sovjetunionens av Östeuropa. Man är mot hegemoni och imperialism. Allt detta förhindrar enskilda människors, och därmed gruppers, möjligheter att utvecklas fritt. Läs hela intervjun

 

Operationer utan fred, Magnus Alm i UNT

På UNT Debatt onsdag 3 juni står att läsa att två Centerstudenter anser att ett svenskt Natomedlemskap inte längre är kontroversiellt. Då jag inte är alldeles säker på deras slutsats är riktig, vill jag offentligt polemisera. Till att börja med har jag uppfattat att opinionsundersökningar fortfarande visar att en majoritet av svenskarna vill att vi ska stå utanför Nato. Detta trots att de flesta partier gjort allt för att smygvägen få in oss i Nato. Läs artikel

Ting har gått i gal retning, intervju med Jens Stoltenberg i Morgenbladet

– I torsdagens tale i Oslo sier du at Nato er ved et vendepunkt, og på vei inn i sin tredje fase. Hva går denne ut på?

– At vi både må drive med kollektivt forsvar i Europa, og samtidig drive krisehåndtering utenfor Europa. Dette er forenklet, så klart, men det er mulig å si at de første 40 årene av Natos historie, til 1989, handlet om kollektivt forsvar i Europa. De neste 25 årene, etter den kalde krigens slutt, jobbet man med krisehåndtering utenfor Europa. På Balkan, i Afghanistan, i Libya, med kamp mot pirater på Afrikas horn, i tilsammen 36 små og store operasjoner. I dag, i denne nye fasen, må vi fortsatt ha full oppmerksomhet rundt krisehåndtering i sør, men Russlands bruk av militærmakt i Ukraina har gjort at vi også må ha full oppmerksomhet på klassisk kollektivt forsvar i Europa. Dette er nytt. Läs hela intervjun

Statsministerns frågestund i riksdagen 4 juni 2015

Jan Björklund , Herr talman! Det är bara någon timme sedan det kom ett ganska dramatiskt besked från den finska riksdagen. I Finland har riksdagen just ställt sig bakom den nya regeringens förslag att på allvar utreda ett finskt medlemskap i försvarsalliansen Nato. Det är mot bakgrund av utvecklingen i Ryssland som detta sker. Bakom beslutet ligger en förflyttning av tidigare positioner också bland flera stora finska politiska partier. Läs riksdagsreferatet

Jussi Niinistö vill fortsätta i Haglunds fotspår, Svenska Yle

Försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf) träffade sin svenska kollega Peter Hultqvist (S) i Stockholm på fredagen. Niinistö inledde med att tala svenska under presskonferensen och svarade på intervjufrågor på finska och engelska. Båda ministrarna intygade att försvarssamarbetet kommer att fortsätta mellan de två länderna. Det inleddes redan mellan de före detta försvarsministrarna Carl Haglund (SFP) och Karin Enström (M). Läs artikel

Förslaget på ny inriktning av försvaret får godkänt, Försvarsutskottet

Försvarsutskottet säger ja till förslagen i regeringens proposition om den försvarspolitiska inriktningen för åren 2016–2020. Den analys av det säkerhetspolitiska läget som ligger till grund för förslagen har behandlas av det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet. Bakom regeringens förslag, som riksdagen tar ställning till den 16 juni, står Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet har lämnat in reservationer. Läs Försvarsutskottets ställningstagande.

BALTOPS 2015, Försvarsmakten

Kommentar: Den årligen återkommande, marint inriktade övningen Baltops 2015 äger rum under perioden 5 – 20 juni. Sverige och Finland deltar, liksom ett stort antal medlemmar av Nato. Övningen, som genomförs bl a i Östersjön och södra Sverige, leds denna gång av USA och Nato. Övningen redovisas på försvarsmaktens hemsida, till vilken vi länkar. Vad som redovisas där är dock otydligt. Övningar av detta slag som Sverige deltar i måste enligt vår uppfattning bedömas utifrån om de på effektivast möjliga sätt bidrar till att stärka den svenska försvarsmaktens förmåga att hävda landets territoriella integritet och självständighet. Den som läser texten på försvarsmaktens hemsida lämnas emellertid i ovisshet om hur det förhåller sig med detta när det gäller denna ”mulitinationella” övning. Utgivarna

Försvarsmakten: Under perioden 5-20 juni genomförs den årligen återkommande multinationella övningen Baltops. Baltops har genomförts sedan 1971 och gagnar förtroendeskapande relationer och kunskapsutbyten mellan deltagande nationer, Sverige har tidigare deltagit vid 23 tillfällen. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist inspekterade storövning

Kommentar: Vi har tidigare på alliansfriheten.se skrivit om den pågående militära flygövningen Arctic Challenge 2015. Vi noterade då att övningsscenariot såsom det redovisades på den svenska försvarsmaktens hemsida ”är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat.” Försvarsministern har inspekterat och kommenterat övningen. Peter Hultqvist refererade då inte alls till det angivna övningsscenariot utan lyfte fram att internationella övningar av detta slag stärker Sveriges säkerhet. Att så skulle vara fallet är emellertid tvivelaktigt: hur stärker de den svenska försvarsmaktens förmåga att värna landets territoriella integritet och självständighet? Och hur underbygger de en fredsbevarande säkerhetspolitik?        Utgivarna

Dalarnas Tidning: I dagarna pågår Europas största militära flygövning i norra Skandinavien. Försvarsminister Peter Hultqvist inspekterade i veckan övningen. DT fick hänga med.– I den oroliga värld vi nu lever i är det mycket viktigt att samarbeta och öva med vänner. Övningar som denna stärker vår egen säkerhet, säger han. Läs artikel.

Jo, våld löser många problem, Peter Kadhammar i Aftonbladet

När 31 framstående konstnärer och ­intellektuella ­skriver en debatt­artikel med stort anslag förväntar man sig nya insikter och oväntade synpunkter.
I stället får vi denna centrala mening:”Våld löser aldrig några problem.Den tanken förmedlar ­ personer som förre ärke­biskopen KG Hammar, förra dramatenchefen ­Marie ­Louise Ekman och ­regissören Suzanne Osten. De skriver apropå den pågående internationella militärövningen ACE i Norrland. Barnsligheten publiceras i Dagens Nyheter och bidrar till att artikeln lyfts fram i Aktuellt. För en dag är en artikel med sentensen ”våld löser inga problem” en riksangelägenhet. Läs artikel.

Sverige ska inte elda på våldsspiralen, Annika Lillemets och Valter Mutt i GP

Vi har i våra bästa stunder som alliansfri liten stat vågat stå upp mot stormakter. Tragiskt nog går nu utvecklingen åt fel håll. I den kalla krigslogik som allt mer kommit att dominera på båda sidor av Atlanten får Sveriges roll inte vara vasallstatens, skriver Annika Lillemets (MP) och Valter Mutt (MP).

Vi har båda föräldrar som tvingades fly när Estland invaderades av Sovjetunionen. Vad våra släktingar i likhet med så många andra människor, både de som lyckades fly och de som blev kvar, fick genomlida, har påverkat oss starkt. Vi avskyr förtryck, oavsett vilka krafter som utövar det. Läs artikeln

Obama’s Libya Debacle, Alan J. Kuperman i Foreign Affairs

Kommentar:
Alan J. Kuperman visar övertygande i Foreign Affairs mars/april 2015 hur Natos intervention i och bombningar av Libyen 2011 ledde till kaos och förödelse av landet med åtföljande desperata flyktingströmmar. Nato satte sig över FN:s säkerhetsråds strikt begränsande och humanitärt formulerade mandat och gick till krig för att åstadkomma regimförändring. Säkerhetsrådet skulle inte ha inte ha lagt sig i den interna konflikten i Libyen. Nu gjorde man det och Nato utnyttjade tillfället. Sverige bidrog genom militära insatser till det folkrättsstridiga övergreppet. En sådan Nato-anpassning måste motverkas. Det ska dock framhållas att Nato-medlemmar så som Tyskland, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien och Ungern inte deltog i aggressionen mot Libyen.

Utgivarna

Kupermans artikel:

On March 17, 2011, the UN Security Council passed Resolution 1973, spearheaded by the administration of U.S. President Barack Obama, authorizing military intervention in Libya. The goal, Obama explained, was to save the lives of peaceful, pro-democracy protesters who found themselves the target of a crackdown by Libyan dictator Muammar al-Qaddafi. Not only did Qaddafi endanger the momentum of the nascent Arab Spring, which had recently swept away authoritarian regimes in Tunisia and Egypt, but he also was poised to commit a bloodbath in the Libyan city where the uprising had started, said the president. “We knew that if we waited one more day, Benghazi—a city nearly the size of Charlotte—could suffer a massacre that would have reverberated across the region and stained the conscience of the world,” Obama declared. Two days after the UN authorization, the United States and other NATO countries established a no-fly zone throughout Libya and started bombing Qaddafi’s forces. Seven months later, in October 2011, after an extended military campaign with sustained Western support, rebel forces conquered the country and shot Qaddafi dead. Läs artikeln.