Länkar

Försvarsmakten får ökade anslag med 1,5 miljarder kronor i budgetpropositionen för 2019, om S-MP-regeringen sitter kvar efter valet, erfar SvD. Det är en halvering av ÖB:s krav på tre miljarder nästa år.[…]

Nyligen utlovade försvarsminister Peter Hultqvist en försvarsbudget på 60 miljarder kronor i slutet av nästa mandatperiod, 2022. I praktiken innebär det begränsade förstärkningar utöver den vanliga uppräkningen av anslagen för kostnadsökningar.

– Ser man till den planerade nivån för försvarsbudgeten på 53 miljarder år 2020 och lägger på 1,5 miljarder i höjda anslag 2019 plus löne- och prisuppräkningar fram till 2022, då får man ungefär 60 miljarder. Det ska vägas mot ÖB:s krav på 18 miljarder, säger en källa till SvD.

Som läget är nu står Försvarsmakten alltså inför en mycket svår ekonomisk situation. Läs artikel

Maktfördelningen i världen och i Finland präglade president Sauli Niinistös inlägg på ambassadörsdagarna. Han kommenterade också maktfördelningen i Finland med att det måste finnas parlamentariskt ansvar som håller över valperioderna. – Det har jag försökt bygga, och kommer att fortsätta med det.

Torsdagen den 30 augusti klockan 12 hålls en aktuell debatt om bekämpningen av sommarens skogsbränder. Debatten har begärts av, Mikael Oscarsson, Kristdemokraterna. Deltar från regeringen gör justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). En debatt som sannolikt kommer gå ut på att regeringen visar handlingskraft och att allt är oppositionens fel. Och tvärtom. Ledarsidorna.se kartläggning visar dock att tre regeringar tillsammans bär ansvaret för att Sverige sannolikt har den sämsta krisberedskapen inom hela EU för hantering av nationella kriser som kräver flygkapacitet. Läs artikel

[…] För en och en halv månad sedan samlades sällsynt mycket makt i Helsingfors då vi stod värd för mötet mellan Förenta staternas och Rysslands presidenter. Arrangemangen löpte utmärkt trots mycket kort varsel, och det vill jag än en gång tacka alla medverkande för. Utrikesministeriet spelade givetvis en central roll. Vi kan utan tvivel erbjuda denna goda service också i framtiden. Själva mötet verkar ha väckt mycket oro redan på förhand. Skulle man avtala om europeiska angelägenheter över huvudet på européerna? Man misstänkte till och med en direkt uppdelning i intressesfärer. Ingen av dessa risker realiserades i Helsingfors. Mötet var vad det skulle vara: inledningen till en dialog. […]

Mitt intryck är att Putin har en vilja att bygga upp bättre kontakter med Europa, särskilt inom ekonomi. Att göra framsteg med Europa på ett område kan emellertid vara svårt utan samtidiga framsteg på annat håll. Eftersom det tyvärr inte verkar finnas någon lösning i sikte på situationen i Krim och Ukraina, står vår europeiska sanktionslinje fast. Våra bilaterala relationer till Ryssland är så goda som de under de rådande omständigheterna kan vara. Till exempel på miljöområdet har vi mycket att göra tillsammans. Vi gör redan en hel del, men det finns fortfarande utrymme också för många nya initiativ som gynnar båda parter. Läs talet

Finland går med i Frankrikes Europeiska interventionsinitiativ. Intresset för att delta i president Macrons initiativ kommer att uttryckas då den franska presidenten kommer på sitt tvådagars statsbesök på onsdag.

Beslutet att Finland tackar ja till Frankrikes militärstrategiska frieri slogs fast av president Niinistö och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott i fredags. Syftet med initiativet sägs vara ”att utveckla det europeiska försvarssamarbetet och kapaciteterna”.

Finland ser Frankrike som en av de driftigaste militära styrkorna i Europa.

– Det är viktigt för Finland att samarbeta med Frankrike, som är viktigt för Europas säkerhet. Tyskland och Frankrike är de viktigaste länderna för EU. Det franska initiativet kompletterar befintliga försvarssamarbeten som Finland redan har väldigt bra, säger Janne Kuusela, överdirektör vid försvarsministeriet, till Svenska Yle.

Finland har liknande avtal med Tyskland och samarbetar med Storbritannien bland annat i de så kallade JEF-styrkorna, Joint Expeditionary Force. […]  Det franska initiativet innehåller inga trupper, det ska inte samlas styrkor eller byggas nya högkvarter.

Istället bygger idén på dialog och arbete på strategisk nivå mellan försvarsmakterna, med möten mellan specialister, säger Kuusela. Kostnaderna begränsas till vad det kostar att skicka någon till ett möte. Läs artikel

För tredje året i rad har marinen genomfört en minröjningsinsats i Ålands hav, men för första gången har fartyg från finska flottan deltagit. Parallellt med minröjningsinsatsen har man genomfört en funktionsövning syftande till att utveckla förmågan till minröjning. […]

Sverige och Finland har ett nära försvarspolitiskt samarbete och att finska enheter deltar i vår nationella verksamhet blir allt vanligare. De finska fartygen som deltar är minröjningsfartygen Vahterpää och Purpunpää av Katanpää-klass. Dessa fartyg har till del andra sensorer än våra svenska fartyg, vilket bidrar till ökad effekt och även förmågeutveckling över gränserna.

− Det är väldigt nyttigt för oss att vara här bland annat för att utveckla oss själva, men även roligt att se att samarbetet mellan våra länder går framåt, säger Sampo Neste som är stabschef för den fjärde minröjningsdivisionen i finska flottan och som under insatsen agerat vaktchef i staben. Läs pressmeddelande

Har norske utenlandsoperasjoner gått på bekostning av vår nasjonale beredskap? Stortingsrepresentant Bjørnar Moxnes (Rødt) reiser et viktig spørsmål det er verdt å dvele ved. For nærmest over natten, i 2002, ble invasjonsforsvaret, mobiliseringsavdelingene og den regionale kommandostrukturen avviklet. Ifølge historikerne Magnus Håkenstad og Olav Bogen ble vi vitne til et historisk brudd. For med dette gikk også bunnen ut av det som er Forsvarets kjernevirksomhet, nemlig nasjonal beredskapsplanlegging. […]

Så da er spørsmålet: Har utenlandsoperasjoner gått på bekostning av norsk beredskap?

Mitt svar er ja, men med noen forbehold. Begrunnelsen ligger i at norske myndigheter, siden slutten på 1990-tallet og frem til i dag, har tatt en kalkulert risiko. Store deler av den territorielle strukturen har blitt slanket eller avviklet helt, blant annet for å skaffe friske penger til færre, men dyrere styrker med bedre overlevelsesevne i utlandet. […] Konklusjonen min er derfor at stortingsrepresentanten fra Rødt langt på vei har rett: norske utenlandsoperasjoner i USA-ledede koalisjoner er – over tid – ikke forenlig med nasjonal beredskap. Läs artikel

– Europa kan ikke lenger stole på USA for egen sikkerhet. Det er opp til oss å garantere europeisk sikkerhet, sa Macron. […]

Den franske presidenten ønsker samtaler om forsvarssamarbeid med alle europeiske land.

Også Russland kan bli inkludert i samtalene – forutsatt at det gjøres framskritt i forsøkene på å avslutte konflikten mellom prorussiske opprørere og regjeringsstyrker i Ukraina.

Macron kom også med kritikk av nasjonalistiske og populistiske ledere i Øst-Europa og Italia. Läs artikel

Både Finland och Sverige försvarar Ålands neutralitet i krissituationer. Det sade president Sauli Niinistö under sitt besök på Åland i dag.

Att ålänningar ska göra civiltjänst eller medborgartjänst istället för militärtjänst är något som lyfts fram av både försvarsminister Jussi Niinistö från Blå Framtid och även av en tankesmedja under ledning av tidigare försvarsminister Elisabeth Rehn. Men president Sauli Niinistö säger att frågan inte är aktuell. Men Ålands demilitariserade roll i säkerhetspolitiska kriser ska ändå garanteras.

– Finland har ansvar att försvara åländsk neutralitet, säger Sauli Niinistö.

I Sverige har man också i diskussioner om Ålands strategiska och utsatta roll i Östersjön sagt sig ta ansvar för den åländska neutraliteten. Läs artikel

[…] Traditionen av samarbete mellan länderna runt Östersjön är exceptionell: vi minns från historien Hanseförbundet och den blomstrande handeln på den tiden. Under hela historien har samarbetet över Östersjön gett betydande fördelar för de människor som bor i regionen. Havet förenade oss långt före väg- och järnvägsnätet.

Det finns förmodligen ingen annan region i världen där nätverket av olika regionala samarbetsstrukturer är så tätt som kring Östersjön. Parlamentariska Östersjökonferensen, Helsingforskommissionen (HELCOM), Östersjöstaternas råd, Östersjöstaternas subregionala samarbete och Östersjöstädernas förbund, för att nämna bara några.

För oss som bor i regionen är det klart att Östersjösamarbetet samtidigt är regional och verkligt internationell verksamhet. Inte bara kuststaterna, inte bara EU-staterna, utan alla stater i regionen sitter runt samma bord. Läs talet

Vid en valvinst vill Moderaterna öppna upp för ett tätare samarbete mellan utvecklingsbistånd och militära insatser. Men allianskollegorna är inte lika entusiastiska. Den rödgröna regeringen har länge varit ensamt i sitt motstånd mot utvecklingen inom både EU och OECD. […]

Sverige, genom den rödgröna regeringen, har varit en tydlig motståndare mot processerna i EU och OECD.

– Sverige har under lång tid sett med oro på utvecklingen och arbetat aktivt med att få en diskussion inom OECD-DAC kring de risker vi ser. Det handlar dels om att fler kostnader ska täckas av biståndet. Men framför allt finns det ett scenario där sammanblandningen mellan militär och civil verksamhet riskerar biståndsaktörernas möjlighet att verka, sa till exempel tidigare statssekreterare Ulrika Modéer (MP) till OmVärlden. Läs artikel

On August 24, the BBC reported that British fighter jets intercepted a Russian military aircraft over the Black Sea.

The article said “typhoons were scrambled from a base in Romania on Thursday after a Be-12 maritime patrol aircraft was seen heading south-west from Crimea towards NATO airspace.”

According to international law, only sovereign countries have the right to regulate their own airspace, not international organizations. Of course, individual countries can ask allies to help patrol their airspace, but the state remains the sole authority that can exercise air sovereignty. Thus, technically, the BBC article should have said that a Russian plane was violating a NATO member’s airspace – in this case Romanian airspace – and not “NATO airspace.”

Interestingly, NATO countries view Russia violating Romanian airspace not as a bilateral issue but as violating “NATO airspace,” and Spanish planes violating Finland’s airspace is described as “NATO planes violating Finnish airspace.”

Back in August 2017, two Spanish NATO planes breached Finnish airspace while intercepting Russian aircraft near Estonia. Since Finland is not a NATO member, the violation of its airspace by the alliance’s members is viewed as a solely Finnish issue. Läs artikel