Länkar

När Svenska Dagbladets utsända besöker den ukrainska marinen och blir presenterade för deras senaste flexibla havsdrönaren ”Barracuda” möts de av huvudskakningar från enhetens vapenchef, Konstjantyn, som inte förstår hur vi tänker.

– Möjligheterna är oändliga med den här drönaren. Det är vi som äger haven, säger han till SvD och menar att havsdrönaren har ändrat spelplanen i kriget.

Krigsfartyg dömer han ut fullständigt och menar att de är för sårbara. Varför Sverige har investerat 40 miljarder i fyra fregatter är därför obegripligt för honom. I synnerhet eftersom havsdrönaren kan användas till så mycket i allt från spaningsuppdrag till att laddas med havsminor, eldkastare och raketer. Varje havsdrönare kan dessutom laddas med ett antal självmordsdrönare. Läs artikel

On the Fourth of July, 1821, the 45th anniversary of the Declaration of Independence, Secretary of State John Quincy Adams stood before his fellow citizens in the House of Representatives. Rather than flatter them, Adams warned them.

America, he said, “goes not abroad, in search of monsters to destroy.” Were she ever to do so, the fundamental maxims of her policy “would insensibly change from liberty to force… and she might become the dictatress of the world. She would be no longer the ruler of her own spirit.”

He chose the anniversary deliberately, treating the country’s birthday as a day not only to celebrate America but to warn it. As we mark 250 years of American independence, that habit of self-examination is worth recovering, because Adams described the country we have become. Läs artikel

För Visbykorvetterna innebär införandet av Luftvärnsrobotsystem 31 ett av de största förmågesprången sedan fartygstypen togs i tjänst.

– Luftvärnsförmågan har konceptuellt funnits med sedan fartygstypens utvecklingsfas men har av olika skäl aldrig realiserats fullt ut. Med moderniseringen av Visbyklassen tas nu ett viktigt steg mot att förverkliga den ursprungliga visionen för korvett typ Visby, säger örlogskapten Birger Axelsson, fartygschef HMS Härnösand. […]

Erfarenheter som byggs upp genom införandet av Luftvärnsrobotsystem 31 på Visbykorvetterna vara mycket värdefulla när de kommande fregatterna införs. För första gången på länge ges marinen möjlighet att åter bygga upp kompetens inom fartygsbaserat luftförsvar, något som kommer att vara av stor betydelse när framtidens ytstridsfartyg tas i bruk. Läs pressmeddelande

Sweden will provide Ukraine with Swedish JAS 39 Gripen fighter jets alongside Meteor long-range air-to-air missiles, Swedish Defense Minister Pål Jonson confirmed.

Jonson stated this at a joint press conference with his Ukrainian counterpart Mykhailo Fedorov in Kyiv on Wednesday, responding to a question from an Interfax-Ukraine correspondent regarding the transfer of missiles for the Gripen.

”Yes, we can say that we will also provide the Gripen aircraft with long-range strike capabilities. So, this will be one of those factors that, in my opinion, will force Russia to pull back to some of its logistical facilities as well,” the minister said.

Jonson also added that Sweden is conducting discussions and cooperation on this matter within the framework of the so-called ”aviation coalition,” which the Swedish side is part of alongside other countries, including the Netherlands, Denmark, and the United States. According to Jonson, ”everyone is in agreement on this.”

In turn, the Ukrainian Defense Minister emphasized that Meteor missiles ”are an important element, in general, of our future Air Defense System.”

”This could be a key tool against carriers of Russian KABs (guided aerial bombs). Therefore, we will do everything to get more of these missiles. Läs artikel

[…] Det er i nord Russland sitter på sine sterkeste kort. Store deler av Russlands strategiske ubåter og missiler utstyrt med atomstridshoder befinner seg i nordområdene, spesielt på Kolahalvøya, hvor den russiske nordflåten har sine baser. 

Kolahalvøya grenser til Norge og ligger rett øst for Finnmark. Kapabilitetene Russland er i besittelse av her er svært viktig for makthaverne i Kreml, da de kan utgjøre en betydelig trussel mot Nato.

Det er fra Kolahalvøya veien til USA er kortest for de russiske missilene. Kommer de strategiske ubåtene seg usett ut i Atlanterhavet kan de avfyre våpen mot Nato-mål fra ukjente posisjoner. […]

Ifølge Reuters sa Stringer at alliansen i tillegg må bli mindre avhengig av dyre og avanserte våpenplattformer som tar lang tid å produsere. I stedet må landene i større grad satse på masseprodusert og rimeligere utstyr, som droner og missiler til luftvern, mener den britiske offiseren.

Droner og luftvern – som Sir Johnny Stringer viser til – har for alvor befestet sine posisjoner i moderne krigføring gjennom krigene i Ukraina og Midtøsten. Natt etter natt sender Russland droner mot både militære og sivile mål i Ukraina. Läs artikel

Den 17 juni godkände den finska riksdagen att importförbudet för kärnvapen skulle hävas. Finlands president Alexander Stubb undertecknade lagförslaget den 26 juni.

Kremls talesperson Dmitirij Peskov har tidigare sagt att beslutet att häva importförbudet för kärnvapen ”kommer att göra Finland mer sårbart”. Ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova beskrev på måndagen Finlands beslut som ”djupt oroande” och hävdade att det ”utgör ett verkligt hot mot vårt lands nationella säkerhet”.

– Att bemöta dessa hot kräver att Ryssland vidtar ytterligare politiska och militärtekniska åtgärder. Och låt ingen tvivla på att sådana åtgärder kommer att vidtas snabbt och effektivt, säger Zakharova. Läs artikel

Råvaror och komponenter till krigsmateriel har blivit dyrare på grund av bland annat krigen i Ukraina och Mellanöstern, enligt ministern.

–Det märks i alla affärer med försvarsmateriel, och det är en faktor som även driver upp kostnaderna för F-35. Vi kan ännu inte ge några detaljer, men vi kommer säkert inte heller klara oss undan, säger han till STT.

Finland har förberett sig genom att bygga upp en inhemsk kapacitet vad gäller reservdelar och underhåll av planen, påpekar han.

Bland annat i USA och i Danmark har ökade kostnader för F-35 på grund av tekniska problem och inflation väckt uppmärksamhet. Finland har beställt 64 plan för ungefär 10 miljarder euro, varav de första ska levereras i år. Läs artikel

– Ukraina kommer att få ett betydligt starkare luftförsvar tack vare Gripenplanen. De får en mycket större räckvidd och kan bättre komma till rätta med glidbomber, säger Jonson, till Dagens Nyheter.

Enligt tillverkaren Saab är affären värd 24,6 miljarder kronor, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Försvarsministern beskriver tisdagens avtal, som även bekräftas av den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj på X, som ett första steg vad gäller ”Ukrainas ambition att förvärva 150 Gripen” de kommande åren.

Tidigare i år meddelade Sverige att man utöver de plan som säljs även kommer att skänka 16 Gripen av äldre modell till Kiev. Läs artikel

At the United Nations launch of the inaugural Peacebuilding Overview Report during Peacebuilding Week, one figure stood out: the world spends one dollar on peace for every hundred dollars it spends on the military.

That imbalance has persisted for two decades. It is not an accident. It is what happens when military spending is treated as necessary and peacebuilding as optional.

The launch event, framed around the theme “Investing in Peace When the World Pays for War,” introduced the first report in a new Peacebuilding Overview series, Building Peace in a Changing World. It arrives when the need for peacebuilding is rising and the political appetite for funding it is falling. Conflicts are at their highest number since systematic data collection began. Nearly two billion people now live in countries affected by fragility, conflict, or violence. At the same time, the money available to help societies prevent violence, recover from war, and rebuild trust is shrinking. Läs artikel

I april truet Donald Trump med å utslette en hel sivilisasjon i Iran. Det endte med den første av mange våpenhviler mellom landene.

Nå – et drøss av våpenhviler og fredsavtaler seinere – advarer han om at USA kan komme til å «avslutte det de startet» og at Iran i så fall ikke vil eksistere lenger.

– Den siste man skal tro på er jo Trump, sier Iran-ekspert Sverre Lodgaard til Dagbladet. […]

Det vil si: Etter at krigshandlinger er stanset, stredet er åpent, sjøblokaden borte og USA har fjernet sanksjoner og frosne midler.

– USA ser nok at det er punkter i den avtalen som ikke setter dem i så bra lys. De risikerer å gå ut av krigen i en baklekse, sier Lodgaard og legger til:

– USA har gått skoene av seg.

Nå ledes forhandlingene av J.D. Vance, som Sverre Lodgaard anser som Irans foretrukne motpart. Han er ikke i tvil om hvem som kommer best ut av det hele.

– De har vist at verdens sterkeste militærmakt, satt inn med full kraft, ikke var nok til å tvinge landet i kne. Iran er knapt en middels militærmakt. De har ikke luftvåpen, annet enn missiler. Sanksjonene har gjort det umulig å kjøpe moderne fly. Likevel klarer de å stå imot trykket og komme ut med dette forslaget på en oppsiktsvekkende måte, forteller han. Läs artikel

[…] De neste månedene vil USA foreta en full gjennomgang av sine styrker og baser i Europa, varslet landets krigsminister Pete Hegseth nylig.

Den norske forsvarssjefen har ikke fått signaler om endringer i amerikansk militær tilstedeværelse i Norge.

– Vi har forhåndslagret materiell for det amerikanske marinekorpset i Trøndelag, og ser også at USA investerer i de omforente områdene i Norge, som ved Rygge flystasjon. Per nå ser vi ikke utsikter til endringer i amerikansk nærvær i våre områder, sier Kristoffersen og fortsetter:

– Jeg erfarer også at USA er helt tydelig på sin forpliktelse til Nato, og at amerikanske styrker fortsatt skal stå for strategisk avskrekking i Europa, som i stor grad handler om avskrekking med atomvåpen. […]

Per i dag er det heller ingen indikasjoner på at Russland vil angripe Norge, ifølge forsvarssjefen.

– Vi har en veldig profesjonell og god dialog med Russland i nord, som med kystvakten og grensevakten. Det samme gjelder Nordflåten, som vi er i kontakt med angående varsling av øvelser. Det er viktig for Norge å ha kommunikasjonskanaler til Russland for å unngå misforståelser og kunne deeskalere hvis noe uforutsett skulle skje.

Han legger også vekt på at Norge ikke bare bygger opp sin militære egenevne, men også samarbeidet med europeiske allierte i nord både for å avskrekke Russland og møte USAs forventning om byrdeskifte. Läs artikel