Ett hetare Arktis flyttar fokus bort från Sverige, di.se

Tobias Wikström, ledarskribent

Klimatet handlar inte bara om ambitioner, inte om att vara bäst på att följa Parisavtalet. Det är också geopolitik.

Sverige har i decennier varit en faktor i kalla krigets geopolitik, tack vare det strategiska läget med Östersjön som det stora inloppet till Ryssland och med den stora mängd fiberkabeltrafik till Ryssland som går över Sverige.

Men klimatkrisens nya konfliktlinjer går inte här, utan längre norrut. Sverige har inget territoriellt intresse i Arktis. På denna säkerhetspolitiskt intressanta arena kan främst Danmark, Norge, Ryssland, USA och Kanada agera. Och Kina försöker köpa sig inflytande där. […]

För grönländarna själva är det inte säkert att klimatförändringarna bara är av ondo. Det blir svårare att utöva traditionell jakt på havsisen men det öppnar för mer jordbruk i sydligaste elen av landet. Och framför allt blir det lättare att utvinna mineraler. Runt om i Arktis är det liknande förändringar som öppnar för en ny ekonomi. Arktiska trakter i Kanada får riktiga vägar och behöver inte förlita sig på vintervägar. Tydligast är nordostpassagen som med smältande havsisar kortar sjövägen mellan Japan/Sydkorea och Europa med 30 procent. Den är öppen under en eller två höstmånader men man räknar med längre perioder framöver. Läs artikel

Norge bekymret for britisk opprustning av kjernefysiske våpen, forsvaretsforum.no

I slutten av mars stilte stortingsrepresentant Audun Lysebakken (SV) spørsmål om regjeringen vil fordømme at Storbritannia ruster opp i strid med forpliktelsene under Ikkespredningsavtalen.

Har du tips eller innspill til denne eller andre saker? Send oss en e-post på: tips@fofo.no eller ta direkte kontakt med en av journalistene.

– Storbritannia meldte 16. mars at landet øker taket på antall atomvåpen det kan besitte. Storbritannia har i dag 215 atomvåpen. Målet om å redusere til maksimum 180 atomvåpen er nå forkastet, og Storbritannia øker taket på antall atomvåpen med over 40 prosent til 260 atomvåpen, står det i spørsmålet fra Lysebakken.

– At Storbritannia øker antall atomvåpen landet kan besitte er i strid med forpliktelsene i henhold til artikkel 6 i Ikkespredningsavtalen om å jobbe for nedrustning, skriver han videre. […]

8. april kom svaret fra utenriksministeren Ine Eriksen Søreide. Der påpeker hun at dette ikke er en ønsket utvikling og uttrykker bekymring over beslutningen.

– Norge arbeider for å redusere, ikke øke, antallet kjernevåpen globalt. Vi er bekymret over Storbritannias beslutning om å øke taket for antall kjernefysiske stridshoder. Dette har vi tydelig formidlet til Storbritannia, skriver Søreide i sitt svar. Läs artikel

Ryssland tillbaka som maktfaktor i Asien, ui.se

Pranay Sharma, journalist och mångårig utrikespolitisk kommentator baserad i Delhi

Rysslands avtryck är tydligast i Sydasien där situationen sedan maj i fjol kompliceras av gränskonfrontationer mellan indiska och kinesiska soldater – som utspelar sig mot bakgrund av spänningar mellan USA och Kina. Regimen i Peking försöker utöka sitt inflytande genom Sidenvägsinitiativet (Belt and Road Initiative), en mångmiljardsatsning på infrastruktur, vilket USA motverkar med den så kallade Quadrilaterala strategiska dialogen – Quad – som knyter Indien, Japan och Australien till USA. Med sin strategi för Asien-Stillahavsregionen (Indo-Pacific Strategy) försöker USA också styra bort länder i regionen från Pekings inflytande.

En annan global nyckelspelare, EU, har intressant nog hittills saknat en strategi för regionen även om en del västeuropeiska länder – som Frankrike, Tyskland och Nederländerna – aktivt har närmat sig sina partner i Asien. Bryssel ser Asien-Stillahavsregionen som den mest relevanta geopolitiska scenen under innevarande århundrade, ”där den framtida internationella ordningen avgörs”. Men EU har inte lyckats tala med en röst. Läs artikel

Ukraina og Storbritannia skal ha felles militærøvelse, forsvaretsforum.no

– Ukraina og Storbritannia skal gjennomføre felles militærøvelser til sommeren, og den vil inkludere soldater fra Nato-land, opplyser ukrainske myndigheter, ifølge nyhetsbyrået Reuters.

Øvelsene vil ifølge nyhetsbyrået involvere mer enn tusen personer fra minst fem av Natos medlemsland. Øvelsen har fått navnet «Kosakk-klubben», og skal ifølge ukrainske myndigheter styrke samarbeidet mellom ukrainske soldater og Nato-styrker.

– Det vil bli spesielt fokus på forsvarshandlinger, fulgt av en offensiv, med hensikt å sikre statens grenser og territorielle integritet etter aggressive handlinger fra fiendtlige naboland, heter det i en uttalelse fra Ukraina. Läs artikel

Drakamp om forsvarsmilliarder i USA, forsvaretsforum.no

Oddmund Hammerstad, tidligere statssekretær

I mai skal USAs forsvarsbudsjett for 2022 vedtas i Kongressen. Konkurransen forsvarsgrenene imellom er skarpere enn vi har sett de senere årene, og uenigheten mellom republikanere og demokrater er stor og frontene steile. Det er også stor uenighet innad i den demokratiske leir. Drakampen gjelder både totalbudsjettets størrelse og fordelingen på forsvarsgrener. Inneværende års forsvarsbudsjett er på rundt 740 milliarder dollar, som er omtrent 40 prosent av verdens samlede utgifter til militært forsvar.

Det er en enorm kjøpekraft på det innenlandske amerikanske marked i et så stort budsjett, og tilsvarende store ringvirkninger for næringsliv og arbeidsplasser. Dette søkes utnyttet for politisk profilering for alt det er verdt av kongressmedlemmene, og kommer ofte til uttrykk som stillingtaking til konkrete programmer og prosjekter i forsvarsgrenene. Fra forsvarsgrenene kommer det ene policy-dokument etter det andre til Kongressen for å underbygge behov. Läs artikel

USA vil trekke styrker ut av Irak, forsvaretsforum.no

Regjeringen i USA vil trekke alle stridende amerikanske styrker ut av Irak.

Det går fram av en felles uttalelse fra USA og Irak etter at landene diskuterte saken onsdag.

Tidspunktet for tilbaketrekkingen er foreløpig ikke bestemt. USA skal fortsatt ha soldater i Irak, men de skal kun bistå med trening av irakiske styrker.

Amerikanske styrker har vært utplassert i Irak for å bidra i kampen mot den ytterliggående islamistgruppa IS. Läs artikel

Amid tensions with Russia, Ukraine says it wants into NATO, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, professor in Georgetown University’s School of Foreign Service in Qatar

After meeting with NATO Secretary General Jens Stoltenberg on Tuesday, Ukrainian President Volodymyr Zelenskiy said that Ukraine hopes to be invited this year to join a NATO Membership Action Plan. In his words: “NATO is the only way to end the war in Donbass. Ukraine’s MAP will be a real signal for Russia.”

Stoltenberg did not reply directly to this request, but repeated, in a tweet, the usual NATO line about supporting Ukraine against Russian aggression. The Biden administration on the other hand, is essentially trying to shelve the issue. White House Press Secretary Jen Psaki said the administration has been discussing Ukraine’s membership aspirations with Kiev however, “we are strong supporters of them, we are engaged with them… but that is a decision for NATO to make.”

Shelving the issue of NATO membership for Ukraine (and Georgia) is good. Abandoning it would be even better. For what after all do Zelensky’s words about the Donbas really mean? He is suggesting that NATO, with Ukraine as a member, would threaten to go to war with Russia in order to force Russia to abandon the Donbas. And not just that: NATO would have to try to force Russia to give up the annexation of Crimea and abandon its naval base at Sevastopol and its entire strategic position in the Black Sea.

Not likely.  Läs artikel

Norge i Nato, fosna-folket.no

Anne Marit Sannan

Vi har allerede 52 bombefly som skal stasjoneres her. Jagerfly eller bombefly? F 16 var vel også jagerfly, men de bombet ganske bra i Libya for 10 år siden. Hvordan disse nye 52 flyene skal «forsvare» Norge har jeg ikke helt forstått.

Men så kommer altså amerikanerne med sine bombefly for å trene med våre. De har allerede forhåndslagre flere steder i Trøndelag, de har base på Værnes og US Marines kom faktisk til Gauldalen i februar for å trene på vinter! Har de ikke vinter i Alaska? Har regjeringen en mening med å tilby Trøndelag som amerikansk militært oppmarsområde? Skal vi ikke stille spørsmål? Vi er i hvert fall ikke beroliget!!

Tirsdag 23. mars var det fakkeltog og demonstrasjon på Brekstad mot amerikanske bombefly på Ørlandet. Det var særlig sterke appeller fra ungdommer i SU og Rød Ungdom om frykt for ny kald krig, frykt for atomvåpen og det var mye ” Norge ut av Nato!” Läs artikel

USA och Iran i indirekta samtal i Wien, aftonbladet.se

Tongångarna är försiktigt positiva när USA och Iran har inlett indirekta samtal om att återuppliva det avtal som syftar till att hindra Teheran att skaffa kärnvapen.

Inledningen var på mötet var framgångsrikt, enligt Ryssland. Men Iran står fast vid kravet att USA häver samtliga sanktioner. […]

Hittills har båda parter insisterat på att den andra sidan måste ta första steget. Sedan USA lämnade avtalet har Iran gjort flera avsteg från överenskommelsen. I januari bekräftade landet att man nu anrikar uran till en renhetsgrad på upp till 20 procent, vilket är långt mer än vad 2015 års avtal medger.

För att börja följa bestämmelserna igen kräver Iran att USA först häver samtliga de sanktioner som Trumpregeringen införde. Ett krav som upprepades av den iranska regerings talesperson Ali Rabiei efter tisdagens förhandlingar.

– Vi tillåter inte en steg-för-steg-lösning när det gäller sanktionerna, sade han. Läs artikel

Russland og USA rasler med sablene i nord, abcnyheter.no

[…] USA er også bekymret for russernes utvikling av nye og avanserte våpensystemer, som testes ut i nord.

Noe av det som bekymrer dem mest, og som omtales som russernes nye supervåpen, er den atomdrevne Poseidon 2M39 -torpedoen.

Russland utvikler også en ny ubåttype for å frakte den anslagsvis 20 meter lange torpedoen, og Belgorod -ubåten skal etter planen være klar til sjøsetting i september. […]

Russland fastholder at de har fredelige hensikter i Arktis, men viser også til det de omtaler som USAs og Natos styrkeoppbygging i nord.

USA har stasjonert B-1 Lancer bombefly og rundt 200 soldater på Ørland i Trøndelag og har også nylig gjennomført operasjoner øst i Barentshavet. En atomdrevet amerikansk Seawolf-ubåt dukket senest i august opp utenfor Tromsø, noe som ifølge forsvarseksperter ble sett på som et klart signal til Moskva ettersom det da var fem år siden forrige gang den amerikanske marinen la ut et foto av en slik ubåt i overflatestilling.

Amerikanerne er også i ferd med å ruste opp Globus-radaranlegget i Vardø, bare 50 kilometer fra grensa til Russland, og de har personell stasjonert der. Läs artikel

The Secret Wars of Africa’s Sahel, gulfnews.com

Ramzy Baroud, journalist and Editor

However, the story has less to do with Islamist militancy and much to do with foreign interventions. Anti-French sentiment in Mali goes back over a century when, in 1892, France colonised that once-thriving African kingdom, exploiting its resources and reordering its territories as a way to weaken its population and to break down its social structures.

The formal end of French colonialism of Mali in 1960 was merely the end of a chapter, but definitely not the story itself. France remained present in Mali, in the Sahel and throughout Africa, defending its interests and working jointly with local elites to maintain its dominance. […]

To appreciate this claim more fully, one only needs a single example of how Mali’s wealth of natural resources is central to France’s economy. “An incredible 75 per cent of France’s electric power is generated by nuclear plants that are mostly fuelled by uranium extracted on Mali’s border region of Kidal.”

Therefore, it is unsurprising that France was ready to go to war as soon as militants proclaimed the Kidal region to be part of their independent nation-state of Azawad in April 2012.

As for the bombing, the French military denied any wrongdoing, claiming that all of the victims were ‘jihadists’. The story is meant to end here, but it will not — as long as Mali is exploited by outsiders, as long as poverty and inequality will continue to exist. Läs artikel

Forsvarspublikasjon: F-35 tre ganger dyrere å fly enn Forsvaret anslår, forsvaretsforum.no

Den ferske gjennomgangen til Jane’s Defense & Security Intelligence & Analysis viser at hver flytime i en F-35 koster mellom 21.000 og 31.000 dollar, skriver Aftenposten.

Dette er den høyeste prisen av jagerflyene som er sammenlignet. En svenskprodusert JAS Gripen koster til sammenligning 4.700 dollar per flytime. Det store spennet skyldes forskjellene i utrustning og vedlikeholdskostnader.

F-35 er tyngre, har kraftigere motorer og bruker vesentlig mer drivstoff, samt at det trenger mer og mer omfattende vedlikehold.

– Vi er kjent med flytimeprisene som USA opererer med, men vi har ikke full kjennskap til hva de inkluderer i regnestykket og beregningsgrunnlaget. Flytimeprisen vår ligger fremdeles på 110.000 kroner, som Aftenposten har referert tidligere, sier oberstløytnant og presseoffiser Stine Barclay Gaasland til avisa. Läs artikel