Värna vår alliansfrihet – Nato är inget för Sverige, gp.se

Pierre Schori, före detta FN-ambassadör och statsråd i UD

För alla som vill slippa finna säkerheten under ett radioaktivt kärnvapenparaply och öka på spänningarna i vårt närområde är det bäst att lägga tankarna om en Nato-anslutning på hyllan. Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa osäkerhet kring vår alliansfrihet. Den linjen bör vi hålla fast vid. […]

Några år senare har läget skärpts ytterligare. Med den eskalerande närvaron av amerikanska stridskrafter i Östersjöområdet har vi nu som ett brev på posten också fått kinesiska stridsfartyg i vårt närområde, samövande med ryska!

Kärnan i vår säkerhetspolitik har i över fem decennier varit att Sverige aldrig skulle agera på ett sätt som kunde skapa förväntningar på den ena sidan, eller farhågor på den andra, beträffande avvikelser från den valda alliansfria handlingslinjen. […]

Natos doktrin bygger på amerikanska strategiska kärnvapen och det kalla krigets doktrin om ”ömsesidig garanterad förstörelse”, som också omfattas av Ryssland.

Doktrinen inrymmer en ”första-användning/first use” av kärnvapen, i strid med FN:s och Sveriges inställning. Ett Nato-medlemskap för svensk del skulle därmed bli en icke förtroendeskapande och spänningsskapande åtgärd, en påtaglig och onödig riskfaktor. Läs artikel

 

Våreld 19, forsvarsmakten.se

Övning Våreld 19 genomförs 13 till 23 maj. Under Våreld samlas en stor del av arméns förband för att öva nationellt försvar. Övningen bidrar till att utveckla arméns förmåga i fält.

Övningen inleds med en stridsträningsövning där elever från officersutbildningen truppför våra krigsförband, vi övar framtidens chefer.

Förbanden som ingår i övningen har olika funktioner och förmågor som exempelvis pansarbataljoner, logistikförband, ledning- och sambandsförband, säkförband, ingenjörförband samt jägare.

Under övningens andra skede tränar vi våra förband att ta sig an en motståndare genom att öva anfall, försvar och fördröjningstrid gemensamt, som system av system. Läs pressmeddelande

”EU bör inte följa Trumps farliga väg i Mellanöstern”, svd.se

Tidigare regeringschefer och utrikesministrar riktar i ett upprop till EU:s ledare en uppmaning om att stå fast vid tidigare europeiska principer i Mellanösternpolitiken. De 38 undertecknarna – bland dem Carl Bildt och Lena Hjelm-Wallén – varnar för USA:s politik i Israel och Palestina och menar att den riskerar att få allvarliga följder. […]

Tyvärr har den nuvarande amerikanska regeringen avvikit från den långvariga amerikanska politiken och tagit avstånd från etablerade internationella rättsliga normer. Hittills har den enbart erkänt den ena sidans anspråk på Jerusalem och visat en oroande likgiltighet inför expansionen av israeliska bosättningar. USA har avbrutit sin finansiering av FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA) samt andra program som gynnar palestinier och sätter därmed säkerheten och stabiliteten på spel i åtskilliga länder i Europas omedelbara närhet. […]

Vi anser att Europa bör välkomna och främja en plan som respekterar grundläggande principer i internationell rätt vilka återspeglas i de parametrar som EU har enats om för en lösning av konflikten mellan Israel och Palestina. Dessa parametrar, som unionen systematiskt har bekräftat under de senaste USA-ledda samtalen, återspeglar vår gemensamma uppfattning att det för en hållbar fred krävs att det upprättas en palestinsk stat vid sidan av Israel som baseras på de gränser som gällde före 1967. För detta krävs gemensamt överenskomna, minimala och likvärdiga markbyten, Jerusalem som huvudstad för båda staterna, säkerhetsarrangemang som beaktar berättigade farhågor och respekterar båda sidornas suveränitet samt en överenskommelse om en rättvis lösning när det gäller de palestinska flyktingarna. Läs artikel

Norge i skvis mellom USA og Russland: Krigsspill ved norskekysten, klassekampen.no

Tirsdag ettermiddag møtte statsminister Erna Solberg (H) Russlands president Vladimir Putin for bilaterale samtaler. Samtidig seilte de russiske krigsskipene Pyotr Velikiy og Marshal Ustinov langs kysten av Norge for å opprette et skytefelt nordvest for Lofoten.

Torsdag gjennomførte krigsskipene en kombinert skyteøvelse i Norskehavet sammen anti-ubåtflyene Tu-142, bombeflyene Tu-22M, jagerflyene MiG-31 BM, samt Ka-27 helikoptre fra Pyotr Velikiy.

Forsvaret sier at den russiske øvelsen ikke bryter med noen formelle regler, men understreker at aktiviteten er svært uvanlig. De ser et endret mønster etter fjorårets gigantiske Nato-øvelse i Norge. […]

Oberstløytnant Tormod Heier mener Norge ikke lenger klarer å være herre i eget hus, og at resultatet er at vi havner i en skvis mellom USA og Russland. Han trekker også fram at det amerikanske hangar­skipet Harry Truman seilte utenfor kysten av Norge i fjor høst, og viser til at russerne nå markerer tilstedeværelse i det samme området.

– Under den kalde krigen klarte vi å være synlige og vise tilstedeværelse selv, men nå har vi fått en vedvarende stormaktsrivalisering utenfor vår egen stuedør, sier han. Forskeren fra Forsvarets høgskole beskriver et sikkerhetspolitisk dilemma der Norge blir stadig mer avhengig av USA.

– Når norske myndigheter ikke lenger har evne til å selv sørge for en troverdig og vedvarende synlighet i disse områdene, så har det oppstått et vakuum. Det fylles i dag av USA. Da får vi en situasjon der Russland blir nervøse, som gjør at Norge blir nervøse, som gjør at vi inviterer flere amerikanere inn, som igjen fører til at russerne blir mer nervøse. Paradokset er at alle parter får mindre – ikke mer sikkerhet, sier Heier. Läs artikel

Solbergs doktrine, dagbladet.no

John Olav Egeland

[…] Regjeringens metode har flere problematiske sider. Det legges ikke opp til noen debatt om Norges grunnleggende sikkerhetsbehov, selv om alle faginstanser peker på at et skjerpet og mer komplekst trusselbilde nå må regnes som en normaltilstand. I stedet er det mest sannsynlig at regjeringen vil videreføre det som kan kalles Solberg-doktrinen: Bruk av militær avskrekking overfor Russland, uthuling av basepolitikken, bl.a. ved stående amerikanske styrker i Norge og sterkere integrering i USAs stormaktsspill. På kort sikt kan et sterkere amerikansk nærvær gi mer sikkerhet, og det dekker i noen grad også over de store manglene i det norske forsvaret.

Svakheten ved denne strategien er at Russland i økende grad kan se på Norge som et springbrett for amerikanske operasjoner. Det innebærer et oppbrudd fra den tradisjonelle norske politikken som forener fasthet og beroligelse. Oberstløytnant Tormod Heier er en av offiserene som er kritiske til regjeringens politikk. Han beskriver kjernespørsmålet slik: «Hvordan kan et lite allianseavhengig land med felles grense til Russland oppnå så mye sikkerhet som mulig gjennom NATO-medlemskapet – uten samtidig å fremprovosere russiske mottiltak i egne nærområder?»

Et nærliggendesvar på det er at Norge må påta seg et vesentlig større ansvar for sin egen sikkerhet, et grep som også øker den nasjonale handlefriheten. Det vil innebære en bedre kapasitet til å håndtere krisesituasjoner selv, men også at evnen til alliert samarbeid styrkes. Läs artikel

Har ikke lært, klassekampen.no

 Oberstløytnant Tormod Heier sier at politikerne ikke har lært av Libya-krigen. Han mener det mangler en seriøs vurdering av om det er i landets interesse å delta i slike operasjoner.

Forsvarsforsker Tormod Heier mener den politiske eliten ikke har lært av bombingen av Libya for åtte år siden. I går la Stortingets utenriks- og forsvarskomité fram sin innstilling om evalueringen av krigen. Flertallet har ingen innvendinger mot forsvarsminister Ine Eriksen Søreides oppsummering om at operasjonen ble gjennomført på en god måte. […]

Heier mener en viktig lærdom derfor er dette:

– Vi må få mer kunnskap om stormaktenes underliggende motiver når de ønsker å gå til krig, og om dette er forenlig med norske interesser eller ikke, sier han.

Libya-krigen er en del av et trist mønster der Norge og USA «taper flere kriger enn de vinner», mener Heier. Han sier at erfaringen fra Afghanistan og Libya er at man ikke klarer å omsette militære seire til stabilitet og sikkerhet for befolkningen. Forskeren tror norsk sikkerhet vel så mye kan sikres med «mykere» metoder.

– Så lenge krigene vi deltar i oftest ender opp med regimeendring, maktvakuum og påfølgende statsbygging, ligger Norges fortrinn neppe i jagerfly og fotsoldater. Der Norge kan utgjøre en forskjell, ligger i oppgavespekteret mellom diplomati, etterretning, spesialstyrkeoperasjoner og humanitært arbeid. Slike oppgaver vil gi Norge vel så god sikkerhetspolitisk uttelling som det å bidra med militære midler. Läs artikel

Läs också kommentar till den norska utredningen om deltagandet i Libyenkriget.

USA begär Assange utlämnad, sverigesradio.se

Wikileaks grundare Julian Assange greps inne på Ecuadors ambassad i London under förmiddagen. Detta efter att ambassadören gett tillstånd och dragit tillbaka Assanges asyl.

– De har beviljat Assange en form av diplomatisk asyl på ambassadens område, men de har möjlighet att avstå från de immuna rättigheterna, säger Ove Bring, professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet.

Vad som kommer hända med Julian Assange nu är ännu oklart. Ove Bring menar att det är troligt att Assange kommer åtalas för brott under brittisk lagstiftning.

– Han har bland annat avvikit från ett borgensåtagande, han skulle hålla sig tillgänglig för en rättsprocess och han gjorde inte det. Han smet iväg till Ecuadors ambassad och höll sig undan från rättvisan, säger Ove Bring.

En utlämning till USA är precis vad Assange länge har fruktat. Det har spekulerats om att det finns ett hemligt åtal, sedan Wikileaks redan 2010 läckte bland annat en hemlig film från USA:s militär, på hur amerikanska soldater i en stridshelikopter dödar civila i Irak.

– Jag har läst uttalanden från justitieministern, FBI-chefen och CIA-chefen som klart och tydligt indikerar att de är ute efter honom. Så att det här är ingen lek, säger Assanges svenska advokat Per E Samuelsson. Läs artikel

Regeringsbeslut om svenskt deltagande i EU-styrka, regeringen.se

Regeringen beslutade den 11 april att ge Försvarsmakten i uppdrag att förbereda ett svenskt deltagande i en EU-stridsgrupp ledd av Tyskland som ska stå i beredskap under andra halvåret 2020.

Det svenska bidraget kommer att bestå av en enhet med CBRN-förmåga, det vill säga specialiserade på detektering, identifiering och sanering av kemiska, biologiska och radioaktiva stridsmedel.[…]

Sverige lägger stor vikt vid att stärka både den civila och militära krishanteringsförmågan inom EU och vill förstärka EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. I december 2017 skapades ett ramverk för samarbetet i EU – Pesco som Sverige deltar i. Sverige vill se ett inkluderande och mellanstatligt Pesco som också stärker EU:s sammanhållning. Det är också viktigt att Pesco leder till en ökad operativ förmåga och bidrar till att Europa kan ta ett större samlat ansvar för sin egen säkerhet.Läs pressmeddelande

Finlands president varnar för okontrollerbart kallt krig, dn.se

[…] Presidenten fruktar en negativ utveckling där världen kan rullas 60 år tillbaka. I början av 1960-talet var det kalla kriget en okontrollerad kapprustning mellan supermakterna USA och Sovjet. Efter Kuba-krisen 1962, som sånär ledde till kärnvapenkrig, så slöts en rad avtal om nedrustning och säkerhet. Det skedde stegvis fram till 1990. Niinistö kallar denna epok ”det kontrollerade kalla kriget”.

Den utvecklingen bröts definitivt genom Rysslands annektering av Krim 2014 och ryssarnas krigföring i Ukraina som pågått i fem år. Nu har kärnvapenavtalet INF mellan USA och Ryssland sagts upp.

– Om vi nu förlorar avtalen så är vi tillbaka i det okontrollerade kalla kriget med all rustning och kärnvapen. Vi har numera förlorat mycket av dialogen – särskilt mellan Ryssland och Förenta staterna. Utvecklingen har varit snabb, och till det värre. Att gå tillbaka till 1960-talet är inte bra, varnar presidenten.

Själv för han en aktiv dialog med grannen i öster, Vladimir Putin. De två träffas en eller två gånger per år och talas oftare vid per telefon.  […]

Finland behöll sitt territoriella försvar och har i dag en försvarsmakt som kan mobilisera femfalt fler soldater än Sverige (280.000 mot Sveriges 50.000).. Men Niinistö vill inte recensera Sveriges försvar utan väljer att påpeka att Finland kan mobilisera fler soldater än Tyskland (Finland har en befolkning på 5,5 miljoner och Tyskland 80 miljoner).

– Att människor gjort sin värnplikt betyder att någonting har stannat kvar mellan öronen, säger presidenten med en av sina favoritformuleringar. Det stärker också nationen inför nya okända hot:

– Andan är viktigast: att man vill, förstår och är redo att försvara sitt land.   Läs intervjun

Forsvaret mistet russiske krigsskip av syne, aldrimer.no

Den russiske Nordflåtens flaggskip, slagkrysseren «Peter den Store», og missilkrysseren «Marshal Ustinov» seilte onsdag helt sør til internasjonalt farvann vest av Trøndelagskysten. Den operative forsvarsledelsen hadde i over to timer onsdag ikke kontroll på de russiske fartøyenes nøyaktige posisjon.

Årsaken var at et norsk kystvaktfartøy måtte vende nesen nordover, etter å ha fulgt de to russiske krigsskipene sørover langs kysten, før den norske fregatten KNM Roald Amundsen rakk fram til havområdene vest for Trøndelagskysten for å overta stafettpinnen.

Et norsk Jet Falcon DA-20 har gjennomført minst ett operativt tokt for å følge med på de russiske marinebevegelsene de siste to dagene, mens det ikke skal ha vært mulig å mobilisere crew til å bemanne noen av Luftforsvarets maritime P-3 Orion patruljefly (MPA).

Årsaken er at mange av MPA-mannskapene fra 333 Skvadron på Andøya flystasjon for tiden befinner seg på den britiske flybasen RAF Lossiemouth i Skottland, der de deltar på en NATO-øvelse. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal vid avslutningen av riksdagens valperiod den 10 april 2019, presidentti.fi

[…] I och med ändringen av värnpliktslagen har det blivit lättare att höja försvarsberedskapen. Lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd har stärkt vår beredskap för beslutsfattande i säkerhetssamarbetet. Förutsättningarna att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism har förbättrats.Den nationella säkerheten beaktas nu på ett mer grundläggande sätt både i fråga om dubbel nationalitet och i fråga om ägande och utnyttjande av fastigheter. Lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet som fortfarande väntar på att bli stadfästa ger myndigheterna betydligt bättre beredskap för förebyggande åtgärder.

Jag vill framföra er ett varmt tack för detta arbete. Samtidigt vill jag påminna om att vi inte gått hela vägen ut. Även under den kommande valperioden behöver vår lagstiftning uppdateras så att den motsvarar realiteterna i omvärlden.

Och det är just realiteter det är fråga om. Det skulle vara betydligt trevligare att kunna förlita sig på att inget hotar oss. Med allt det goda som vårt samhälle står för kräver beslutsamt försvar. Här spelar riksdagen en ytterst viktig roll. Läs talet

Baltops 2019, forsvarsmakten.se

Baltops 2019 genomförs mellan 9-21 juni 2019 i södra Östersjön. Det är en årligen återkommande internationell övning som genomfördes första gången 1972. Den är en marin övning som även innefattar flyg och amfibietrupper från 18 nationer. Årets övning involverar knappt 12.000 personer, 44 örlogsfartyg och över 40 stridsflyg och helikoptrar. Under övningen kommer deltagarna bland annat att genomföra flera amfibieoperationer samt träna exempelvis luftförsvar, minröjning och ubåtsjakt. Baltops 2019 leds och planeras av chefen för den amerikanska andra flottan (U.S. 2nd Fleet). Övningen kommer att genomföras i södra Östersjön och längs kusten utanför Tyskland, Polen, Lettland, Litauen, Sverige och Danmark.

Det svenska deltagandet varierar från år till år men utgörs 2019 av en ubåt och två korvetter av Visbyklass. De två Visbykorvetterna HMS Karlstad och HMS Nyköping deltar som en del av snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (Jef). Läs pressmeddelande