Jo mere vi er sammen – med Onkel Sam, nordnorskdebatt.no

Oddvar Nygård

Hvorfor lister regjeringen seg på tå i forsvarspolitikken når det gjelder det amerikanske militære nærværet i Norge?

Norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk har siden 1949 vært basert på vårt medlemskap i NATO. Det har vært, og er fortsatt, et klokt valg, grunnet i det faktum at et lite land som Norge ikke kan hamle opp med stormakten som er vår nabo i øst, dersom militær konflikt skulle bryte ut. Denne politikken har bred støtte i både Stortinget og i folket

Men vårt NATO-medlemskap virker to veier. Vi må også stille opp for våre alliansepartnere, slik vi gjorde i Afghanistan etter 11. september 2001. Og bistand til oss fra NATOS side forutsetter at vi selv har et relevant forsvar av eget territorium og selv hevder vår suverenitet både til lands og til vanns.

Vi har imidlertid en Høyre/Frp-regjering som trosser både sine egne partilandsmøter og et flertall på Stortinget når det gjelder å opprettholde en relevant, nasjonal forsvarsevne. I alle forsvarsgrenene er det nå markante hull som regjeringen motsetter seg å tette. Verst står det til med landmakten, Hæren og Heimevernet. Der smører man de få kapasitetene som ennå eksisterer tynnere og tynnere utover, og kaller det styrking av Forsvaret. Og attpå til legger man velfungerende stridsenheter som 2. bataljon på Skjold i møllpose og flytter nesten all helikopterstøtte til Hæren fra Bardufoss til Rygge. […]

Effekten av alt dette er at amerikanerne har sett seg lei på at det norske forsvaret ikke gjør den jobben som forventes på NATOs uhyre viktige nordflanke. Derfor opplever vi nå en markant økning i tilstedeværelse av amerikanske militære kapasiteter i Norge. Dette har Nordlys skrevet om en rekke ganger det siste året.

I skrivende stund – 12. juni – har Forsvarsdepartementet nettopp offentliggjort en ny opptrapping av amerikansk, militær tilstedeværelse i Norge. På Rygge skal nå USA finansiere infrastruktur og støttefunksjoner som kan utgjøre en base for fire amerikanske kampfly, muligens av typen F-22 Raptor. Disse maskinene regnes av mange som verdens mest avanserte kampfly. Og tilstedeværelsen av styrker fra det amerikanske marinekorpset (USMC) i Norge skal nå dobles etter at en kontingent på 330 personell fra US Marines har hatt base på Værnes i halvannet år. Nå har regjeringen sagt ja til en økning av denne styrken til 700 soldater, fordelt på Værnes og Setermoen. Den inngåtte avtalen med amerikanerne skal gjelde i fem år fremover. Dette forsterker bildet som avtegnet seg etter at Nordlys i forrige uke skrev om at amerikanerne rykker inn på Andøya med inntil fem maritime overvåkningsfly av typen P-8 Poseidon, foreløpig bare på et opphold på to uker. Läs artikel

Norge erbjuder dubblad amerikansk närvaro i Nordnorge, cornucopia.cornubot.se

Norge erbjuder upp till 700 amerikanska marinkårssoldater kontinuerlig närvaro i Nordnorge för träning i ytterligare upp till fem år. Nuvarande storlek på styrkan är ca 330 personer och det är alltså en dubblad närvaro av Marinkåren i Norge.

Idag övar och underhåller 330 marinkårssoldater de amerikanska förplacerade förråden åt en marinkårsbrigad i norska Tröndelagen. Norge erbjuder nu USA en femårig förlängning av avtalet och en utökning av styrkan till 700 man. Dessa kommer inte bara förläggas till Vaernes utan även Setermoens övningsfält utanför Tromsö rapporterar Barnets Observer. […]

Det amerikanska försvaret av Norge (och även övriga Norden inklusive eventuellt Sverige) har sedan länge varit en uppgift för amerikanska marinkåren. Därav finns de förplacerade förråden i Tröndelagen, varifrån de också går att transportera relativt snabbt med tåg till t ex Gävle hamn för överskeppning till Baltikum. Läs artikel

Persson: Driv frågor som berör människor, tt.omni.se

Den tidigare S-ledaren och statsministern Göran Persson har flera konkreta förslag för hur Socialdemokraterna ska hantera opinionsraset.[…]

Han anser att S måste fokusera på frågor som berör människors vardag och som är partiskiljande.

– Jag tycker att vi ska gå ut tydligt och säga att vi ska höja pensionerna, och höja dem så kraftigt att vi också måste höja avgifterna till pensionssystemet. Jag tycker också att vi ska gå ut och säga att vi inte ska ha en enda vinstdrivande skola i Sverige. Vinster hör inte hemma i skolsystemet, säger Persson.

Han nämner även Natofrågan, där S bör driva ett nej till medlemskap. De fyra Allianspartierna vill alla att Sverige ska gå med i Nato. Läs artikel

Commander Describes Exercise Trident Juncture Effort, Planning, defense.gov

NATO is preparing for its largest military exercise since 2002, with more than 40,000 personnel from 30 NATO and partner counties participating.

The NATO commander of the exercise, Navy Adm. James G. Foggo III, briefed reporters on the planning for Exercise Trident Juncture 2018 at NATO headquarters in Brussels yesterday. Foggo is the commander of NATO’s Joint Force Command based in Naples, Italy. He’s also commander of U.S. Naval Forces Europe and Africa. Norwegian navy Vice Adm. Ketil Olsen, his nation’s military representative to the NATO Military Committee, also briefed. […]

The core of the exercise is the NATO Response Force. The exercise will serve to qualify the force as combat ready. “Within this exercise we will have the 5,000-person Spearhead Force — the Very High Readiness Joint Task Force exercising in Norway,” Foggo said. Läs artikel

Niinistö rejects interpretation about defence deal between Finland, Sweden and US, helsinkitimes.fi

Niinistö stated to the business weekly that the statement of intent is nothing to be baffled about, reminding that both Finland and Sweden already have a bilateral agreement with the United States.

“The statement of intent in itself contains no elements that are not reflected in the bilateral agreements,” he underscored. “I think it’s clearly wrong to conclude that this sees us somehow re-align ourselves towards Nato.”

“There’s really no need to offer any explanations,” he summarised. “Sweden has co-operated with the United States more closely than Finland, but also Finland has had [co-operation]. You could say that we’ve had a very firm relationship with the United States ever since the Hornet acquisition, not least because without the relationship there’d be no flying the Hornets.”

Niinistö also admitted that one of the factors driving the co-operation is increased Russian military activity in the Baltic Sea. Läs artikel

Veckans citat

Torbjørn Bongo, forbundsleder i Norges Offisersforbund, mener Hæren befinner seg under et kritisk minimumsnivå når det gjelder størrelse.

– Under den kalde krigen hadde vi 160.000 soldater. I dag er det færre enn 10.000 igjen. Hæren er den forsvarsgrenen som virkelig har fått oppleve de store kuttene, sier Bongo og legger til: – Bestillingen fra NATO er at vi skal ha en brigade med fire bataljoner. I dag har vi tre bataljoner, og en av disse skal reduseres til en mobiliseringsenhet. Da sitter vi igjen med halvparten av det NATO definerer som en brigade. Hvis vi ikke har en brigade, kan vi knapt snakke om at vi har en hær.

Dagsavisen (f d Arbeiderbladet)

Försvaret, bortglömt i försvarsdebatten, ystadsallehanda.se

Hodder Stjernswärd

[…] Så kommer vi till försvaret. I Sverige är inte försvaret en valfråga. Tidigare misskött, numera accepterat med någon höjning av anslagen, så får det ”ligga still”. Det är naturligtvis en fråga, som det mesta här i världen, om mod. Politiskt mod, eller kalla det gärna civilkurage, är en bristvara i västvärlden. Ett starkare försvar tycks vara en farlig sak att ta upp. Men verkligheten är ju den att skall Sverige orka behålla ett försvar värt namnet krävs minst två procent av nationalprodukten till försvarsbudgeten.

Men ska vi ha ett försvar att vara stolta över, som inger respekt och verkligen är fredsbevarande i en orolig del av världen, räcker det ingalunda med de två procenten. Svenskar gillar som regel modernitet. Men modernitet innebär fördyringar av stora mått. Jämför med bilindustrin. Vår beväpning måste ha ”det senaste märket”.

Till den politiska fegheten hör att tro sig hämta hjälp från andra. Men så är det inte i verkligheten. Där är man alltid sig själv närmast. USA har en stark krigsmakt. Intet verkar som om den nuvarande presidenten skulle vilja försvaga dess förmåga. Här är naturligtvis ej platsen att berömma president Trump, men hans tal om att USA ej i evighet kan svara för Europas säkerhet måste tas på allvar.

Nato i all ära, men dess styrka beror av USA:s styrka. Att i vår försvarspolitik ständigt glänta åt Nato är ingen lösning på problemet. Det är ett ständigt risktagande. Läs artikel

Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer, sr.se

När Natos försvarsministermöte avslutades för en stund sedan stod det klart att det ska ska bli ett ännu tätare samarbete mellan Nato och EU.

Peter Hultqvist (S) är Sveriges försvarsminister.

– EU och Nato ska inte vara konkurrerande organisationer.

– Det är ju ett sätt att tillsammans öka den maximala styrkan och göra det som på olika sätt tillför maximala resurser så att man kompletterar varandra och gör varandra starkare.

Konkret handlar det om att EU och Nato ska jobba närmare varandra, om att Nato kräver mångmiljardsatsningar av sina medlemsländer i EU som ska gå till vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar. Bakgrunden är att det ska bli lättare att förflytta transporter med trupper mellan länderna. På sina håll i Östeuropa anses vägnätet vara mycket dåligt, och då behövs pengar. Pengar som bland annat nu ska komma från EU. Det handlar också om att det ska bli lättare, rent administrativt att föra militärt materiel över gränserna.

– Ja, det leder ju till administrativa processer som kanske är onödigt byråkratiska och onödigt gammeldags och tar alltså extra mycket tid, säger Peter Hultqvist.

Så sent som igår, fattade den svenska regeringen beslut om ett avtal för de nordiska länderna att förenkla procedurerna – samma sak väntar nu inom Nato. Läs artikel

Forsvarsekspert: Det vi holder på med, er meningsløst og galt, dagsavisen.no

I 1986 hadde Hæren 13 brigader. I dag er det én igjen. Og den kan knapt kalles en brigade.

Det er uro i rekkene, i Forsvaret og på Stortinget. Den store politiske striden står nå om gjenoppbyggingen av Hæren, som igjen er blitt taperen i kampen om budsjettkronene.

Han mener prioriteringene i forsvarspolitikken er grunnleggende gale og at mye av uroen i rekkene handler om at vi knapt har soldater igjen på bakken som kan forsvare landet.

– Alle kriger etter den kalde krigen har handlet om å holde territorium. Det vi trenger, er et stort landforsvar med utholdenhet. Vi skal ikke vinne kriger, vi skal forhindre krig, sier Børresen.

Under arbeidet med landmaktutredningen i fjor kom det fram at den norske hæren ikke vil greie å forsvare mer enn en middels stor kommune hvis det blir krig her til lands. Läs artikel

Regeringens beslut om gasledningen Nord Stream 2, regeringen.se

Regeringen meddelar med stöd av 15 a § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln tillstånd för Nord Stream 2 AG (bolaget) att i den sträckning som anges i bolagets ansökan, se bilagan, lägga ut två rörledningar på kontinentalsockeln inom svensk ekonomisk zon i Östersjön för transport av naturgas.
De åtgärder som krävs för utläggningen av rörledningarna (verksamheten) ska ha avslutats senast den 1 mars 2024. Tillståndet förfaller beträffande den del av verksamheten för vilken sådana åtgärder inte har vidtagits före denna tidpunkt. Läs beslutet

Svenskt ja till omdebatterad gasledning, pt.se

Regeringen har gett klartecken till Nord Stream 2:s ansökan om att lägga en gasledning i Sveriges ekonomiska zon i Östersjön.

Regeringen är i sig kritisk till projektet, men anser sig inte kunna säga nej. Alltjämt har regeringen en grundkritisk ställning till frågan, säger näringsminister Mikael Damberg (S). […]

Tidigare har bland annat Finland och Tyskland gett slutligt tillstånd till Nord Stream 2 att anlägga och driva en gasledning i deras respektive ekonomiska zoner, medan danskarna funderar. Det svenska ställningstagandet kan jämföras med det danska. Den danska regeringen har tills vidare avvaktat och ställt sig mer frågande. Men Damberg pekar på att rörledningarna i det fallet ska gå igenom danskt territorium, inte bara i dansk ekonomisk zon. Det är rättsligt en helt annan situation, säger Damberg. Läs artikel

EU-US Trade: European Commission endorses rebalancing duties on US products, europa.eu

Commissioner for Trade CeciliaMalmström said: “This is a measured and proportionate response to the unilateral and illegal decision taken by the United States to impose tariffs on European steel and aluminium exports. What’s more, the EU’s reaction is fully in line with international trade law. We regret that the United States left us with no other option than to safeguard EU interests.” Läs pressmeddelande