Carl Hamilton: Det amerikanska valet blir en kalldusch för den svenska försvarspolitiken, dn.se

För det försvarsetablissemang som för tjugofem år sedan satsade sin trovärdighet på att lägga ner det nationella försvaret och som den senaste korta perioden har placerat sina spelmarker på en helt ny svensk ”storstrategi”, måste Biden-kandidaturens kollaps komma som en kalldusch. Den nya svenska storstrategin skulle ju garantera säkerhet, förutsebarhet och, inte minst, många finfina jobbmöjligheter nere i Europa.

När överbefälhavare Micael Bydén fick frågan av en journalist om han kunde se några skäl emot ett svenskt Nato-medlemskap svarade han med emfas:

– Jag kan inte komma på ett enda.

Vi befinner oss i sagoberättandets tid. Makthavarna från vänster till höger berättar sagor för folket, berättelser som enligt deras mening är så fängslande att någon öppen debatt inte behövs. En diskuterande demokrati fungerar enligt beslutsfattarna enbart stämningsförstörande, river sönder den särskilda atmosfär med ljuv bakgrundsmusik och nedsläckt salong som krävs för att berättelsen verkligen skall gripa tag i publiken. […]

Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar grundat i stormaktsallianser och amerikanska samarbetsavtal? Inte en enda nackdel med ett nationellt försvar vars generaler stoltserar med att de i framtiden tänker slåss på andra sidan Östersjön, inte i Sverige. (Och ryssarna? Ställer förstås upp?) Läs artikel

Socialdemokraterna saknar vision för fred, etc.se

Elisabeth Özdalga, sociolog från Göteborg

[…] Men det är inte bara den idealiserade inramningen, utan också talet i Almedalen som helhet som är problematiskt. Framför allt gäller det undvikandet av utrikes- och säkerhetspolitiken – ett i hög grad aktuellt problem. Den nu sittande regeringen har med oppositionens stöd på rekordkort tid brutit med Sveriges 200-åriga tradition av alliansfrihet och gått med i Nato. Den transatlantiska länken har sedan ytterligare förstärkts genom att först regeringen, sedan riksdagen med överväldigande majoritet, godtagit ett bilateralt försvarsavtal med USA, DCA-avtalet. Kanske de som tog sig tid att lyssna till den socialdemokratiska oppositionsledarens tal i Almedalen hade väntat sig kommentarer kring den kritik mot Nato, men framför allt DCA-avtalet som framförts av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, samt effekterna av dessa omvälvande försvarspolitiska förändringar. Hur tänker sig Sveriges arbetarparti att de nu starkt ökade försvarsutgifterna skall matchas mot andra behov? ”Samhället”, det vill säga stat och kommuner/regioner, skall enligt partiets nya, mer marknadskritiska satsning, ges en större roll. Det gäller skolorna, sjukvården, miljön, gängkriminaliteten, rättssystemet etcetera. Hur skall detta finansieras, samtidigt som de militära utgifterna, inklusive fortsatt stöd till Ukraina, växer? Förklaringar kring dessa brännande frågor lyser med sin frånvaro. […]

Det dystra beskedet är att socialdemokraterna inte har något svar på dessa frågor. Partiet saknar en fredsplan – eller stöd för något sådant initiativ – för det pågående kriget i Ukraina. Det är därför ingen tillfällighet att resonemanget inte kommer längre än till ”den siste ryske soldaten”. Fienden är nog så påtaglig och skarpt avgränsad: ”rysshögern” och ”Putin”, medan alternativet till en demonisering av motståndaren, nämligen en historiskt förankrad geopolitisk samtidsanalys, samt vilja och förmåga att främja dialog och diplomati mellan de stridande parterna ignoreras. Läs artikel

Klart: Sverige ska tillhöra Nato-kommando i USA, svt.se

Nu står det klart att Sverige kommer ingå i Natos militärkommando i USA.

Men gränsen kan komma att dras strax utanför svenska östkusten – så att Gotland hamnar under Natos militärkommando i Nederländerna.

– Det är inte fastlagt exakt var den gränsen kommer att gå, där finns lite olika uppfattningar, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Sedan det svenska Nato-medlemskapet fullbordades har det pågått diskussioner i försvarsalliansen om Sverige ska höra till Natos militärkommando i Norfolk, USA, eller Brunssum i Nederländerna. Under Natos försvarsministermöte i juni enades länderna om ett beslut som nu ska befästas på Nato-toppmötet i Washington.   […]

SVT Nyheter erfar att ett av förslagen som diskuteras är att de strategiskt viktiga öarna i Östersjön, Gotland, Åland och Bornholm, ska höra till militärkommandot i Nederländerna medan fastlandet i respektive land ska höra till militärkommandot i USA.

För Sveriges del skulle det betyda att det egna territoriet delas upp i Natos militära planering, om gränsen mellan militärkommandona i Norfolk och Brunssum skulle dras mellan Gotland och den svenska östkusten.

– Det är en fråga som ska bygga på militär logik och inte politisk logik och Sveriges uppfattning är att vi ska hålla samman hela vårt territorium, det finns andra länder som har sina territorium uppdelade mellan två olika försvarsplaner, säger Pål Jonson. Läs artikel

Sverige kan skaffa sjöminor – flera Natoländer enade,

Det kan bli aktuellt för Sverige att köpa in och förvara sjöminor, tillsammans med åtta andra Natoländer. Det står klart efter att försvarsminister Pål Jonsson (M) skrivit under en avsiktsförklaring vid Natomötet i Washington.

Försvarsministern, Pål Jonson (M), skriver på X att avsiktsförklaringen öppnar dörren för ”framtida gemensam utveckling av minor”.

Bakom initiativet står den tyska försvarsministern Boris Pistorius. Han säger till Reuters att minor är nödvändiga för att förhindra rysk expansion i Östersjön.

– Vi har alldeles nyligen sett hur Ryssland försöker utvidga sitt territorialvatten utanför Kaliningrad. Vi är alla tydliga med att vi inte kommer att tillåta det, säger han. Läs artikel

Europe and NATO can’t help the U.S. counter China. Here’s why latimes.com

Mark Hannah, senior fellow at the Institute for Global Affairs,

If Washington pressures European capitals to join its campaign to limit China’s power and influence, it could yet again estrange the U.S. from its most important allies. Confronting China as a merry band of democratic countries may feel emotionally satisfying, but over the long term, it is unwise. Europeans are already disillusioned by their involvement in the interminable post-Sept. 11 wars and wary of America’s tendency toward military interventions. President Biden should be careful to not drag them into a more expansive global contest to which they neither want to nor can contribute.

Disputes about trade and technology accompany these military and political differences. America’s Inflation Reduction Act and the European Union’s proposed carbon border tax, for instance, create tensions. Economic disagreements pale before the overriding imperative of deterring Chinese or Russian aggression against Taiwan or NATO territory, but considering all these factors, the U.S. and Europe should split their attention. As it concentrates forces in the Pacific, the U.S. should encourage Europe to bolster its defenses closer to home. European allies should double down on deterring Moscow rather than dilute their efforts in a far-off region where they can make little difference. Läs artikel

Nationell säkerhetsstrategi, regeringen.se

Strategin pekar ut tre fokusområden för arbetet med nationell säkerhet.
Det första – Ett säkert Sverige – fokuserar på skyddet mot yttre hot. Det behandlar vår utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik, vår Natointegration och vårt agerande som allierad, försvaret
av Ukraina, vår roll i EU samt arbetet för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.
Det andra området – Ett tryggt, öppet och sammanhållet Sverige  handlar om skyddet av öppenhet, demokrati och sammanhållning i det svenska samhället. Det innefattar värnandet av mänskliga
fri- och rättigheter, rättsstatens principer och stärkandet av samhällsviktiga institutioner, bekämpandet av den systemhotande organiserade brottsligheten och av våldsbejakande extremism och terrorism, motverkande av parallella samhällsstrukturer, inklusive genom förebyggande  åtgärder.
Det tredje området – Ett motstånds- och konkurrenskraftigt Sverige – behandlar åtgärder för att stärka det svenska samhällets motståndskraft, både mot en ständigt pågående hybridpåverkan och mot de extraordinära prövningar som kriser och krig medför. Området omfattar också åtgärder för att säkra och stärka svensk konkurrenskraft och försörjningsberedskap, vilket är grunden för vår förmåga att värna vår säkerhet, för snabb anpassning till förändrade förhållanden samt för arbetet med klimatanpassning. Läs strategin

USA «viser styrke» utenfor Norges kyst og på Rygge, steigan.no

Ett fly av typen Boeing E-6B Mercury fra det amerikanske forsvaret var på besøk på Rygge flystasjon og reiste over til Vestlandet før det dro tilbake til Rygge.

Søndag 23. juni var den amerikanske ubåten USS Tennessee rundt 35 kilometer fra det norske fastlandet. […]

Nei til Atomvåpen kom med denne pressemeldinga i samarbeid med ICAN Norge og Leger mot Atomvåpen (NLA):

Søndag 23. juni var den amerikanske ubåten USS Tennessee rundt 35 kilometer fra det norske fastlandet. Standard utrusting på slike ubåter er rundt 20 Trident-II-missiler, som ifølge atomvåpeneksperten Hans Kristensen er utstyrt med 4-5 stridshoder hver. Skipet er dermed sannsynligvis utstyrt med 90 kjernefysiske stridshoder, og det er første gang et slikt skip kommer til overflaten i norsk økonomisk sone siden slutten på den kalde krigen.

Nå øver USA aktivt med atomvåpen rett utenfor Norge, og kritiske deler av amerikansk atomvåpeninfrastruktur opererer fra militærbaser i Norge. Nå står vi midt i en apokalyptisk standoff som vekker minner fra Cubakrisen, hvor stormaktene bruker Norge som arena for å true med og demonstrere sine atomvåpen, sier Philippe Bédos Ulvin, politisk rådgiver i Nei til Atomvåpen. Läs artikel

Orbán fortsätter med ”fredsuppdrag 3.0” i Kina, svenska.yle.fi

Först Ukraina, sedan Ryssland, och nu Kina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som nu sitter på ordförandeposten i Europeiska rådet, har fortsatt med sin ostämplade diplomati.

”Fredsuppdrag 3.0”, står det i ett inlägg på X som visar Ungerns premiärminister Viktor Orbán på en flygplats i Beijing. Några timmar senare skrivs det på Orbáns flöde att han har rest till Beijing för att diskutera fred i Ukraina med Kinas president Xi Jinping.

Ungern innehar det roterande ordförandeskapet för Europeiska rådet, vilket Orbán nu verkar utnyttja för att starta sin egen medlingskampanj. Men bland andra EU:s utrikeschef Josep Borrell har understrukit att han inte talar för unionen.

Tidigare besökte Orbán Ukraina, och strax därpå Ryssland. Mötet med Putin har väckt stark kritik.

Timingen för mötena passar även in i tidtabellen för Natos 75-års jubileum, årsdagen markeras med ett toppmöte som går av stapeln på tisdag. Läs artikel

Kontingent 2/24 inleder tjänstgöringen, puolustusvoimat.fi

På måndag 8. juli 2024 inleder de nya rekryterna sin tjänstgöring vid Försvarsmaktens och Gränsbevakningsväsendets truppförband. I kontingent 2/24 börjar cirka 12 000 nya rekryter, varav cirka 600 kvinnor, sin tjänstgöring.

Av dem som nu inleder tjänstgöringen börjar omkring 10 000 vid Arméns truppförband. Cirka 1 600 värnpliktiga inleder sin militära karriär vid Marinen. De övriga fördelar sig på Gränsbevakningens och Flygvapnets truppförband. De flesta svenskspråkiga rekryter inleder tjänstgöringen vid Nylands brigad.

Det finns över 660 olika uppgifter inom militärtjänstgöringen, och varje rekryt kan hitta en uppgift som motsvarar hens kunnande och funktionsförmåga. Dessutom utvecklas viktiga civila färdigheter i tjänstgöringen, såsom färdigheter att fungera i grupp och som ledare. Läs artikel

 

The Shanghai Cooperation Organisation: A Rising Counterweight to Western Influence, moderndiplomacy.eu

Sabah Aslam, Founder & Executive Director of Islamabad Institute of Conflict Resolution (IICR)

The Shanghai Cooperation Organisation (SCO), a regional security bloc founded in 2001, is increasingly positioning itself as a counterbalance to Western influence in Eurasia. At its annual meeting in Astana, Kazakhstan, the organization’s leaders, particularly Chinese President Xi Jinping and Russian President Vladimir Putin, emphasized the group’s growing importance in reshaping the global order.[…]

President Xi Jinping’s call to resist “external meddling” underscores the SCO’s primary objective of reducing Western influence in the region. His metaphor of “small yards with high fences” likely alludes to what the bloc perceives as Western attempts to isolate or contain SCO member states. Xi’s emphasis on safeguarding the “right to development” suggests a narrative that positions the SCO as a guardian of its members’ sovereign interests against external pressures.

Russian President Vladimir Putin’s proposal for a new set of Eurasian collective security treaties marks a bold attempt to reshape the region’s security architecture. While details remain limited, Putin’s suggestion that this system should be open to all countries on the continent, including NATO members, while aiming to remove external military presence (particularly American) from Eurasia, reveals Russia’s ambition to diminish U.S. influence in the region. Läs artikel

Biden: Like the nation, I am indispensable too , responsiblestatecraft.org

The president insisted that his campaign would continue and that he was the best candidate for the job in an interview with ABC News’ George Stephanopoulos on Friday.

Rejecting calls for him to step aside, Biden defended his determination to remain in the race by using one of his favorite foreign policy talking points, the conceit that America is the indispensable or essential nation. Building on the idea expressed by then-Secretary of State Madeleine Albright a quarter century ago, the president said, “You know, not only am I campaigning, but I’m running the world. Not — and that’s not hy — sounds like hyperbole, but we are the essential nation of the world. Madeleine Albright was right.”

Later in the interview, Biden also maintained that there was no one else who could lead as well as he could. He asked Stephanopoulos, “who’s gonna be able to hold NATO together like me? Who’s gonna be able to be in a position where I’m able to keep the Pacific Basin in a position where we’re — we’re at least checkmating China now? Who’s gonna — who’s gonna do that? Who has that reach?” Läs artikel

India-Russia ties: The optics of Modi with Putin when Nato meets in Washington, economictimes.indiatimes.com

Just when heads of Western military alliance Nato will be meeting in a summit from July 9 to 11 in Washington next week, Prime Minister Narendra Modi will be the guest of Russian President Vladimir Putin in Russia on July 8-9. […]

The most unmistakable message from the Modi-Putin summit will be that Russia is not isolated in the face of a united West. Days before the Nato Summit and meeting Modi, Hungary’s Prime Minister Viktor Orban has met Putin in Moscow in a show of rare solidarity because Hungary is a Nato member. Orban’s visit has been heavily criticised by EU leaders. Modi’s visit could be another occasion for Russia to project the failure of the West to isolate it. Läs artikel