En bæredygtig sikkerhedspolitik kræver omtanke, nordjyske.dk

Steen Folke, Susanne Possing og Henning Salling Olesen Talspersoner i NEJ til Oprustning – JA til Bæredygtig Sikkerhedspolitik

[…] Baseaftalen bifaldes tilsyneladende af et stort flertal, hjulpet frem af en altomfattende mediestorm om risikoen for krig i Danmark. Mere sikkerhed! Realiteten er den modsatte – mere usikkerhed: Danmark vil blive set som støtte til amerikansk stormagtspolitik, og Jylland bliver bombemål for USA’s fjender.

Det betyder måske endda fare for atomvåben-angreb. Den danske regering vil med denne aftale ikke kunne forhindre, at USA opbevarer atomvåben i landet i kortere eller længere tid. USA oplyser aldrig om de opbevarer atomvåben på deres fly, skibe og baser, og Danmark har ifølge aftalen ikke ret til at inspicere baserne. Der er altså reelt tale om afgivelse af suverænitet, selv om regeringens jurister bliver sat til at sno sig udenom. Og aftalen er uopsigelig i ti år uanset hvem der er USA’s præsident. […]

Danmark er i forvejen medlem af NATO – som er domineret af USA, men dog en multinational forsvarsalliance. I stedet for at binde sig endnu tættere til USA mange år frem i tiden bør Danmark arbejde politisk for at realisere og tydeliggøre NATOs oprindelige defensive formål – gerne sammen med de andre nordiske lande og EU. Läs artikel

US Air Force B-1B bombers on Barents Sea mission met by Russian fighter jet, thebarentsobserver.com

A MiG-31 fighter jet was scrambled from an airbase in the Murmansk region to meet the US bombers, Russia’s Defense Ministry informs in the afternoon on Sunday.

According to the ministry, the US bombers approached but turned away from Russian airspace.

Norway’s Armed Forces are partly reluctant to provide information about the flights. Asked by the Barents Observer, the Joint Headquarters near Bodø, however, confirms that the planes were inside Norwegian airspace before flying out over international airspace in the Barents Sea.

“The activity included both Norwegian and international airspace,” says spokesperson Reidar Flasnes. Last weekend marked the end of the Norwegian-led high-profile NATO exercise Nordic Response 2024. About 20,000 soldiers, military aircraft and over 50 submarines, frigates, corvettes, aircraft carrier, and various amphibious vessels participated in the training of reinforcement to Norway by allied forces inside the Arctic Circle in case of war.

The operation included three US KC-135R Stratotankers flying out of Mildenhall airbase north of London Sunday morning. The three tankers flew north over Norway and Sweden. Inside the Arctic Circle, the tankers provided fuel support for the US bombers and possibly also to supporting NATO fighter jets.

One of three KC-135 stratotankers that supported the US. mission flew back towards Luleå in northern Sweden after a flight out over the Norwegian Sea north of Tromsø. Screenshot from FlightRadar24.com Läs artikel

 

 

Forsvar på alvor, l-a.no

Janne Haaland Matlary, professor i statsvitenskap

[…] Skagerrak blir et strategisk viktig område fremover. Med Sverige og Finland i NATO blir Norge et transittland for forsterkninger til forsvaret av Norden i øst og for forsvaret av Østersjøområdet. Göteborg blir den viktigste innskipningshavnen. Akkurat som i den kalde krigen vil forsyninger og tropper fra USA i tilfelle krig komme på skip, og de vil måtte ha tilgang til et sikkert Skagerrak og anløp i Sør-Sverige eller seile inn Øresund. Norge vil ha en stor rolle i forsvaret av Nord-Norge og Barentshavet men svensker og finner forsvaret Norden lenger sør. Med disse to i NATO har Russland blitt omringet med sin enklave Kaliningrad og fått en meget lang ny grense mot NATO – den finske. Det er helt klart at spenningen nå vil øke. President Putin gjentok at russiske tropper nå vil forlegges mot Finland.

Det svakeste punktet for NATO blir de baltiske stater, tidligere medlemmer av Sovjetunionen. Her kan Russland teste NATOs artikkel 5 ved et «fait accompli», sette seg på en teig i for eksempel Latvia og se om alliansen kommer til hjelp. Da må NATO gjennom den trange Suwalki-korridoren i Polen eller ankomme til sjøs i Østersjøen. Derfor er NATOs nye regionale planer radikalt endret fra før angrepet på Ukraina. Nå skal det utplasseres tunge styrker i Baltikum og Polen. Tyskland, som har hatt en sterkt begrenset rolle militært etter 2 verdenskrig, av forståelige grunner, skal sende 5000 soldater med familie til Litauen, en hel brigade, og nå bygges innkvartering til disse. Tyskerne plasserer seg dermed i det som kan bli stormens øye. Også Norge er i Litauen, mens svenskene skal sende et regiment fra Skåne til Latvia. I alt skal åtte bataljoner – cirka 8000 soldater – være permanent i disse landene, og åtte brigader – 50.000 soldater – skal kunne settes inn på under en uke i dette området. Läs artikel

Värnpliktiga kan behövas i Natoenhet även i fred, sydsvenskan.se

Natomedlemskapet kommer att innebära förändringar för den som genomgått värnplikt och krigsplacerats.

Riksdagspartierna i försvarsberedningen diskuterar om utbildade värnpliktiga ska kunna vara en del i den reducerade bataljon på 500-600 soldater som regeringen vill skicka till Lettland för att ingå i Natos styrka där i fredstid. I den kommer soldater som är anställda att delta.

– Men vi har för få. Jag ser framför mig att vi kommer behöva färdigutbildade värnpliktiga, säger Kristdemokraternas försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson.

Ska man kunna tacka nej till en tjänstgöring i Lettland?

– Det här behöver utredas och vi behöver brett samförstånd över partigränserna, säger Oscarsson. Läs artikel

Fanns till sist inget alternativ till Nato, lerumstidning.se

Mikael Solkulle (MP), Fänrik/Kvartermästare MR-V

Svar till ”Äntligen är vi med i Nato”.

Nato. Det fanns till sist inget alternativ. Efter att politiken avvecklat den svenska försvarsmakten och krisberedskapen så fanns det inga alternativ till medlemskap i Nato. Vi hinner helt enkelt inte bygga upp ett tillräckligt starkt försvar i närtid. Vi tvingas därför nu förlita oss på andra nationers försvarskapacitet samt vilja (artikel 5) att hjälpa oss.

Att Putin är en galning, att krig är förfärligt vart det än förs och av vem står klart. Att Sverige också med vapen behöver kunna försvara gränser, vårt land och vår svenska modell står klart. Men jag tycker det är mörkt och sorgligt när politiska företrädare för mig som Lerumsbo faller in i hyllningskören av ett medlemskap i en militär allians. Det finns inget att fira. Det är bara mörkt och sorgligt! […]

Jag tycker det är sunt av Miljöpartiet som ifrågasätter varför upprustning för väpnad konflikt skall ses som det mest naturliga alternativet. När ekonomiska resurser så uppenbart behövs i många samhällsbyggande verksamheter. Jag är stolt över att vilja värna vår alliansfrihet och att använda samtal som väg framåt. Men jag är också stolt svensk som accepterar och som tillsammans med mina vapenbröder i försvarsmakten, varje dag, utan tvekan också med vapen i hand är beredd att försvara varje centimeter av Lerum och Sverige. Nu också som Nato-soldat. Läs artikel

NATO and the Russian Baltic Fleet – Defence Viewpoints from UK Defence Forum, defenceviewpoints.co.uk

y Joseph E. Fallon and Robin Ashby

[…] The Baltic Sea is a major theatre in what’s being described as the new Cold War between NATO and Russia. It is a relatively small body of water on the northeastern edge of the Atlantic Ocean surrounded by landmasses in nearly all directions. Its surface area is slightly larger than Finland’s and its mean depth is only 54 metres. The Baltic Sea is connected to the world oceans only by the narrow Danish straits, which connect it to the North Sea. The Danish straits are formed by two straits immediately next to each other: The Öresund strait on the coast of Sweden and the Belt Sea on the coast of Denmark, which is comprised of the Skagerrak and Kattegat

These straits are important to Russia’s economy being a key trade route for Russian oil heading by sea to markets around the world, and historically as access to warm water deep oceans – a fundamental geostrategic driver throughout Russia’s history. […]

Is Russia a threat in the Baltic area? S.B. Ivanov, former Russian Federation Defence Minister, and Deputy Prime Minister, discussing the meaning of ”threat” a decade ago, said that its content had drastically changed from the purely standard military threats to the so-called uncertainty factors, which are understood by the Russian Federation Defence Ministry to mean the situation, conflict or process, ”which can bring about a significant change of geopolitical environment in the regions of Russia’s vital interests, or can directly endanger its security.” Läs artikel

Sverige underkastas USA med det nya avtalet, hallandsposten.se

Tomas Magnusson, före detta ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och före detta president i Internationella fredsbyrån. Ingela Mårtensson, fredsaktivist och före detta riksdagsledamot

Den 5 december undertecknade USA:s och Sveriges försvarsministrar ett avtal om försvarssamarbete, kallat Defense Cooperation Agreement (DCA). Avtalet ger USA delägarskap i 17 militäranläggningar i Sverige. Lv6 i Halmstad är en av dem.

För Sverige är avtalet en mer långtgående säkerhetspolitisk förändring än själva Nato-medlemskapet. Det påverkar hela vårt land och inte minst de 17 platser som berörs. USA ges närmast oinskränkt makt i de områden som USA får tillgång till och amerikansk lag gäller för personal, anhöriga och leverantörer. Några frågor är: Ska eventuella brott lagföras i Sverige, eller kommer eventuella brottsmisstänkta skickas hem. Kommer Hallandsposten eller andra som försöker följa upp hitta några domar? Läs artikel

Svensk lag kommer inte längre gälla i hela Sverige, etc.se

Trita Parsi Quincy Institute, Frida Stranne, forskare och författare till ”Illusionen om den amerikanska freden”

[…] Svensk lag kommer inte längre entydigt att gälla i hela Sverige.

Amerikansk personal kommer kunna agera utanför svensk lagstiftning i Sverige och inte ens svensk säkerhetspolis kommer att ha tillåtelse att övervaka dem. Svenska myndigheter förlorar även rätten att inspektera amerikanskt flyg och sjöfart när de rör sig på svenskt territorium.

Själva begreppet ”svenskt territorium” förlorar sin mening när Sverige nu tänker ge upp sin självständighet på detta remarkabla sätt.

Det finns dem som vill mena att man inte bör dramatisera betydelsen av avtalet utan att det är ett standardavtal. Problemet är emellertid att standardavtalen med USA i dessa sammanhang är mycket långtgående och det är inget annat än naivt att tro att det inte är amerikanerna som får sista ordet om något händer.[…]

Den dagen Nato eventuellt upplöses eller USA övergår till en autokrati eller på annat sätt utvecklats på ett för Sverige ogynnsamt sätt, sitter vi kvar i det sjunkande skeppet och av allt att döma, när man nagelfar avtalet – med Washington vid rodret. Läs artikel

EU försöker runda sitt vapenförbud för att stötta Ukraina, dn.se

EU-kommissionens egna jurister går nu igenom hur man kan tolka formuleringar som finns i EU:s grundfördrag när det gäller köp av vapen. I fördraget står bland annat att ”utgifter som har militära eller försvarsmässiga konsekvenser” inte får belasta EU:s budget.

Därför går EU:s gemensamma stöd till Ukrainas försvar i dag via en fond utanför den vanliga budgeten. EU-länderna pytsar in nya pengar, som alla 27 länder måste vara eniga om. Den processen tar tid.

I grundfördraget finns även formuleringar om att rådet, alltså medlemsländernas regeringar, om de är eniga kan besluta ”något annat”. EU-kommissionens ansats är att detta kan öppna för försvarsinvesteringar, enligt uppgift till DN. Läs artikel

Why US ceasefire proposal failed at UNSC, responsiblestatecraft.org

Trita Parsi, co-founder and Executive Vice president of the Quincy Institute for Responsible Statecraft

[…] First of all, this is significantly stronger than previous American drafts, yet it still falls short of a clear and unequivocal demand for an unconditional ceasefire. One one hand, it no longer calls for a ceasefire as soon as practicable, as a previous U.S. resolution did, which was a remarkably weak formulation. But the operative clause is still very convoluted and unnecessarily complicated — which has become the hallmark of everything Biden has done on Gaza:

(The Security Council) Determines the imperative of an immediate and sustained ceasefire to protect civilians on all sides, allow for the delivery of essential humanitarian assistance, and alleviate humanitarian suffering, and towards that end unequivocally supports ongoing international diplomatic efforts to secure such a ceasefire in connection with the release of all remaining hostages;

The clause does not demand a ceasefire but determines that it is imperative. Its support is not directly for the ceasefire but for the negotiation process the U.S. has been co-leading and whose parameters the U.S. has sought to determine in favor of Israel. The text points out that this effort to secure a ceasefire is ”in connection with the release of all remaining hostages.” (Emphasis mine.)

This is an Israeli demand that is not likely to be accepted by Hamas in return for a time-limited ceasefire rather than a permanent one. As such, the American draft endorses the Israeli position in the negotiations and indirectly conditions the ceasefire on the release of all hostages, effectively making two million civilian Gazans hostages as well. Läs artikel

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM): om Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, regeringen.se

Promemorian innehåller förslag till nödvändiga författningsändringar med syftet att kunna genomföra DCA-avtalet till fullo utan konflikt med nationell reglering. Med denna utgångspunkt har SSM identifierat att frågan om atomdrivna fartyg kan komma att behöva utredas ytterligare.

Marina reaktorer ombord atomdrivna fartyg inom svenskt territorium kan anses utgöra såväl drift av kärnteknisk anläggning som införsel av kärnämne till riket och således konstituera kärnteknisk verksamhet enligt 1 § lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen). SSM får enligt 15 a § i förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet i fråga om kärnämnen eller kärnavfall meddela föreskrifter om undantag, eller i det enskilda fallet ge dispens från kärntekniklagen. Någon bestämmelse i lag eller förordning som undantar sådan drift av kärnteknisk anläggning som nu avses finns i dagsläget inte.

SSM anser att frågan om huruvida atomdrivna fartyg på svenskt territorium ska omfattas av kärntekniklagen bör utredas med anledning av DCA-avtalet med USA och Sveriges inträde i Nato. Läs yttrandet

Härnösands kommun: Remissvar- Ds 2024:2 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater, regeringen.se

[…] Härnösands kommun tolkar att i de kommuner där amerikanska militärbaser, lager och annan verksamhet kommer att bedrivas ökar även hotbilden vid höjdberedskap. Även den förhöjda riskbild för olyckor som kommer med ökade lagringsvolymer av brandfarliga och explosiva ämnen samt transporter av sådana medför. Läs svaret