Finsk-svensk verkan i målet, forsvarsmakten.se

Under den gångna veckan genomfördes artilleriövningen North 19 i finska Rovajärvi. I övningen deltog dessutom två värnpliktiga eldledargrupper från svenska Artilleriregementet. Övningen innehöll större artilleri som haubits och raketer men också 8-, 12- och 22-centimeters granatkastare. I flera av övningsmomenten riktade de svenska eldledningsgrupperna artilleri från tredje jägarkompaniet som tillhör Kajanlands brigad. […]

Från den svenska sidan är det värdefullt att träffas, samarbeta och utbyta erfarenheter på alla nivåer. Att uppträda tillsammans, öva och i slutändan kunna genomföra gemensamma operationer är en av målsättningarna för det finsk-svenska försvarsamarbetet.

En av de viktigaste sakerna med det finsk-svenska samarbetet är den öppna kommunikation som råder och en sak är säker – det var inte sista gången svenska soldater sågs i en finsk övning och vice versa. Läs pressmeddelande

Debatt i riksdagen om fortsatt svensk trupp i Afghanistan, riksdagen.se

Beslut om insatsen : 234 (S, MP, C, L, KD, M) för och 78 mot ( SD, V)

Björn Söder (SD) : […] Snart har vi varit i Afghanistan i totalt 20 år. Ska det här fortsätta i 30 år, 40 år eller 50 år? Vilken är planen egentligen? Det får vi inte reda på i regeringens proposition i alla fall. Vi menar att det är dags att sätta punkt för den svenska insatsen. Det menade vi redan när vi ombildade insatsen från ISAF till RSM. Denna konflikt har pågått i decennier. Vi ser att den är ganska utsiktslös. Sverige har gjort en betydande insats, men vi menar att det är dags att andra aktörer tar vid och tar ansvar. Vi menar också att vi ur ett svenskt perspektiv ska koncentrera oss på det som vi måste prioritera nu, det vill säga att bygga den svenska försvarsförmågan. Eftersom säkerheten i vår omedelbara närhet har förändrats måste vi bygga vår egen försvarsförmåga […]

Håkkan Svenneling (V): […] Regeringen föreslår genom propositionen att en svensk väpnad styrka på normalt under 50 personer ställs till förfogande till Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM på plats i Afghanistan i ytterligare ett år. I realiteten innebär detta att Sverige fortsätter att under ännu ett år delta i en internationell insats som i grunden är misslyckad. Ännu en gång skjuts beslutet om avveckling av Sveriges militära närvaro i Afghanistan på framtiden. Vänsterpartiet har fem gånger tidigare yrkat avslag på propositioner med samma förslag som i dag, och vi anser fortfarande inte att en svensk väpnad styrka bör ställas till Natos förfogande. Totalt sett har vi yrkat avslag på militärt deltagande i femton år. Vi ser RSM-insatsen som en fortsättning på den Natoledda ISAF-insatsen, som vi varit mycket
starkt kritiska till. […] Redan i dag finns det en rad initiativ på både lokal och nationell nivå i Afghanistan för att försöka få igång freds- och försoningsprocessen. Men Sveriges stöd har
hittills varit begränsat. Här behöver vi göra mer.

Hans Wallmark (M): […] Moderaterna ställer sig bakom det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande för ett fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats i Afghanistan. Vi ställer oss således bakom att riksdagen beslutar att regeringen får ställa en väpnad styrka bestående av ca 50 personer till förfogande fram till utgången av december 2020 med möjlighet till ytterligare 150 personer i en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka.

Alexandra Völker (S): […] Det svenska bidraget kommer att arbeta där det är mest efterfrågat och vid baser där det är möjligt utifrån säkerheten. Utöver att ge rådgivning till försvars- och
säkerhetsstyrkorna kommer bidraget även att bestå av personal i staber och ledningsstrukturer som är relevanta för insatsen. RSM-insatsen som helhet utgörs i dag av 39 länder och består av ungefär 17 000 personer. Det svenska bidraget på ungefär 50 personer är därmed ett storleksmässigt ganska litet bidrag, men en väldigt viktig del. Läs protokollet

Sverige utsett till ordförande i säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE under 2021, regeringen.se

Sverige utsågs idag till att vara ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2021. Beslutet fattades enhälligt av OSSE:s 57 deltagande stater vid organisationens ministerrådsmöte i Bratislava, Slovakien, på torsdagen. […]

– Som ordförande kommer Sverige fortsatt att verka för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på. Vi kommer att prioritera arbetet för att stärka demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i alla relevanta fora, säger Ann Linde. Läs pressmeddelande

Stor samlande övning mot cyberhot o dyl, sempermiles.se

Just nu genomförs den återkommande Natoövningen CYBER COALITION där cybersoldater och experter från hela Natosfären, d v s från medlems- och partner-/samarbetsländer, kommer samman för att träna, testas och dela erfarenheter på cyberförsvarscentret NATO Cooperative Cyber Defence Centre of Excellence i Tallinn, Estland. […]

Inga exakta uppgifter rörande antalet deltagare och från vilka länder de kommer men tidigare i år nämndes först storleksordningen 700, därefter upp emot 900 och nu senast, i och med genomförandet, omkring 1 000 medverkande ”från hela världen”.

Vi har inte funnit några uppgifter rörande svenskt deltagande men det är högst troligt att Försvarsmakten har personal på plats. Under liknande tystnad har Sverige medverkat vid tidigare års upplagor av övningen. Läs artikel

Ekon från Vinterkriget under försvarets storövning, svenska.yle.fi

Kustforten på östra Finska viken är fortfarande viktiga för försvaret. Under årets huvudkrigsövning har marinen övat att stoppa ett angrepp från havet, precis som under Vinterkriget för exakt 80 år sedan.

Det är bara ett par minusgrader och vintersolen skiner, men den nordliga vinden är bitande och den snabbgående landstigningsbåtens däck är delvis nedisat.[…]

Huvudkrigsövningar ordnas av Försvarsmakten vartannat år. Den här gången är syftet att öva försvarets gemensamma beredskap att reagera på en snabbt eskalerande situation i just sydöstra Finland. I övningen deltar omkring 12 000 beväringar, reservister och yrkessoldater från både armén, marinen, flygvapnet och gränsbevakningen. Läs artikel

A Manifesto For Restrainers, quincyinst.org

Stephen M. Walt, Renée Belfer Professor of International Affairs at the Harvard Kennedy School

After 25 years of repeated failures, Americans want a foreign policy that preserves the security of the United States, enhances prosperity, and maintains the core U.S. commitment to individual liberty. They recognize that U.S. power can be a force for good, but only if it is employed judiciously and for realistic objectives. In short, a large and growing number of Americans want a foreign policy of restraint.

But what does that mean in practice? In a sense, it’s easier to understand what restrainers don’t want. They don’t want endless wars, bloated military budgets, and security commitments that keep expanding, but are never seriously debated or approved by the public. If restrainers were suddenly put in charge of U.S. foreign and national security policy, however, what would they do differently? What do restrainers really want?

Without presuming to speak for other members of the Quincy Institute, here’s how I would answer that critical question: Läs artikel

George Soros and Charles Koch take on the ‘endless wars’, politico.com

George Soros and Charles Koch don’t agree on much. But they are linking arms to advance a major foreign policy objective they both share: winding down America’s “endless wars.”

The leading financier of liberal causes and the billionaire backer of the conservative movement are combining their influence to upend the orthodoxy in Washington that the use of military force must remain a primary instrument of American power around the globe.

A new think tank backed by their foundations, the Quincy Institute for Responsible Statecraft, is opening its doors on Wednesday a few blocks from the White House. It boasts a roster of leading academics mostly from outside Washington, along with several Pentagon and State Department veterans who all desperately see a need to “reassess some of the first principles” and inject more restraint into U.S. foreign policy.

 

Logistiken, wisemanswisdoms.blogspot.com

Alla områden av försvaret undergick stora omdaningar under “ökenvandringen” i slutet av 90-talet och under 00-talet. Ett av de områden som drabbades hårdast var logistiken. En robust logistikorganisation är fundamental för de hårda prövning på såväl försvar som samhälle som ett krig innebär. Eftersom det inte skulle bli krig under överskådlig tid, kunde också logistik omorganiseras till insatslogistik, d.v.s. att tillfälligt koncentrera de tillgängliga resurserna till en insats istället för att både ha bredd och djup. Under ökenvandringen omstrukturerades också logisitiken till en mer New Public Management-lik organisation. Materiel och förnödenheter skulle beställas från centrala förråd och anlända just-in-time. Allt från strumpor till gradteckningar och granater. I denna tanke återfanns också det stora centrallagret utanför Arboga, kommenterat av en attaché från ett land väl öster om Sverige med “I wonder how the air defences of this place is”. […]

Nu är det andra tider och Försvarsberedningen har varit mycket tydlig i sin rapport från tidigare i år (Värnkraft) att Försvarsmakten måste bygga ut sin logistikorganisation. Att återuppbygga logistikorganisationen till en nivå som kan stödja hela försvaret vid ett väpnat angrepp kommer att ta lång tid, även om Försvarsmakten framhåller logistik som ett prioriterat område inför nästa försvarsbeslut. Det är en långsam tillväxttakt som återfinns i underlagets förbandstabell. Man ska också betänka att precis som det logistiska underområdet krigssjukvård, så är stora delar av logistiken beroende av resurser i samhället och att staten tidigare vidtagit rätt åtgärder. För att det militära försvaret ska fungera krävs det att samhället har en grundläggande försörjningstrygghet i form av drivmedelslager, livsmedel, mediciner och en stor mängd andra förnödenheter. Läs artikel

Lettisk order till Saab, svenskverkstad.se

Saab har fått en order från den lettiska försvarsmakten för leveranser av det axelskjutna engångsvapnet AT4. Leveranserna är planerade att genomföras under 2021.

Beställningen är den tredje som läggs inom ramavtalet som undertecknades 2017 mellan Saab och den lettiska försvarsmakten. Ramavtalet gör det möjligt för den lettiska försvarsmakten att lägga beställningar på AT4-system.

– Den här beställningen visar att kunden har förtroende för vårt AT4-system och för Saab. Vi är stolta över att kunna förse våra kunder med AT4-system som uppfyller deras specifika krav och behov, säger Görgen Johansson, chef för Saabs affärsområde Dynamics.

Saabs engångsvapen AT4 är beprövat i strid och förser användaren med de förmågor som krävs för att lyckas med uppdraget, detta inkluderar mörkerförmåga och förmåga att avfyra systemet från slutna rum. Sedan introduktionen av systemet i mitten av 1980-talet har AT4 exporterats till mer än 15 länder världen över. Läs artikel

Tyrkia blokkerer NATOs nye forsvarsplan for Norge, vg.no

Tyrkia nekter å godta revideringen av NATOs forsvarsplan for Norge, før NATO anerkjenner at den kurdiske YPG-militsen er en terrortrussel mot Tyrkia.

NATO har en gjeldende plan plan for å forsterke Norge. Den planen står ved lag inntil den eventuelt blir oppdatert. Ifølge VGs opplysninger står denne forsterkningsplanen for tur til å bli revidert, men det vil ikke noen i NATOs ledelse bekrefte. Tyrkia skal ha blokkert oppdateringen av alle de forsterkningsplanene som står for tur, inntil en ny plan for å komme Tyrkia til unnsetning er godkjent. […]

Det er ikke bare den norske planen som Tyrkia blokkerer i NATO.

Ifølge nyhetsbyrået Reuters har Tyrkia også blokkert NATOs revisjon av planene for hvordan forsvare Polen og de baltiske landene Litauen, Latvia og Estland, mot et mulig angrep fra Russland. I NATO må alle 29 medlemsland være enig og godta revideringen av forsvarsplanene. Uten Tyrkias godkjennelse, er det vanskeligere for NATO å raskt øke sitt forsvar i Baltikum og Polen.

– Tyrkerne holder Øst-Europa som gissel når de nekter å godta de militære planene før de får innrømmelser, sier en diplomatisk kilde til Reuters. Läs artikel

One NATO Ally Might Regret Buying Expensive F-35 Stealth Fighters, nationalinterest.org

David Axe, Defense Editor of the National Interest

Denmark had a small air force. And then they bought the F-35.

The U.S. ambassador to Denmark wants the Nordic country to buy more American-designed F-35 stealth fighters.  Ambassador Carla Sands’s advocacy for a “made-in-America” warplane should come as no surprise. But leaving aside the benefit to U.S. industry, Sands has a point. Denmark has too few fighters. […]

On May 11, 2016, the government of Denmark recommended that lawmakers approve the purchase of just 27 F-35 Joint Strike Fighters from U.S. firm Lockheed Martin in order to replace the Scandinavian country’s F-16s.[…]

The Danes believed they could acquire and operate 27 F-35s — a number adequate to deploy four jets to a war zone for a year at a time every three years — for just $300 million per plane over the fleet’s whole lifetime.

But that was a hopelessly optimistic number. The Pentagon’s own internal assessment in 2016 estimated that the life-cycle cost for a single F-35 was $460 million. Läs artikel

Näringslivets roll inom totalförsvaret, regeringskansliet.se

Regeringen beslutade den 5 juli 2018 att tillkalla en särskild utredare (dir 2018:64) med uppdrag att föreslå åtgärder för näringslivets roll
inom totalförsvaret. Utredaren skulle vidare föreslå åtgärder för försörjningstrygghet i försvarsmaterielförsörjningen. […]

Ur sammanfattningen: Sedan några år pågår ett arbete som syftar till att stärka totalförsvaret, dvs. verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Arbetet är motiverat eftersom det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Försvarsberedningen har pekat på ett antal områden där ytterligare åtgärder behövs. Ett sådant område rör näringslivets roll i totalförsvaret. För att uthållighet ska uppnås måste såväl civilt som militärt stöd från andra länder kunna medges. Efter nödvändiga politiska beslut tar det dagar till veckor att verkansfullt sätta in flygstridskrafter till stöd för Sverige. Marinstridskrafter tar veckor till månader och markstridskrafter tar månader att få på plats i relevant omfattning. Möjligheten att upprätthålla förbindelser västerut är avgörande för Sveriges förmåga att motstå ett angrepp.

Många privata företag bedriver en verksamhet som krävs för att tillgodose totalförsvarets kritiska behov i händelse av höjd beredskap och då ytterst krig. Totalförsvaret är således beroende av näringslivet för att fungera. Omvänt gäller att det ligger i företagens intresse att få avsättning för sina varor och tjänster, även vid höjd beredskap. Det finns därmed ett gemensamt intresse att säkerställa att totalförsvarsviktiga företag har en godtagbar leveranssäkerhet och tillgänglighet vid höjd beredskap. Samtidigt beaktar få företag risken med risken för höjd beredskap och då ytterst krig i sin interna kontinuitetsplanering eller beredskapsplaner. Detta perspektiv har även i endast begränsad omfattning beaktats av myndigheter i samband med offentliga upphandlingar. För att möjliggöra kostnadseffektivitet verkar delar av näringslivet enligt principen att resurser levereras vid behov snarare än hålls i lager. Detta medför samtidigt en ökadsårbarhet .       Läs utredningen