Länkar

[…] Kiev remains afloat due to abundant Western aid. President Volodymyr Zelensky has pushed the West for active military intervention, so far unsuccessfully. His latest gambit is to urge the Biden administration to declare Moscow a state sponsor of terrorism.

There is just one problem with the idea: Russia is not a state sponsor of terrorism.

Of course, the Putin regime is evil, having brutally invaded its neighbor. There was no justification for Russia’s aggression, though allied violations of multiple security assurances and expansion of NATO to Russia’s border help explain his decision. Moscow is a criminal actor. However, that does not mean it is a terrorist state.

Zelensky’s desire to get as much for his country from the West is understandable. In a comparable situation, any American president should do the same. Indeed, when seeking independence the American colonists assiduously lobbied the French monarchy for aid, which turned out to be critical for their victory. (Ironically, Paris’s war with Great Britain ultimately was disastrous for France, bleeding the monarchy financially and thereby contributing to the subsequent French Revolution. More evidence that no good deed goes unpunished, which Washington should bear in mind today.) […]

The most obvious reason not to put Moscow on the list is to stop misusing a designation originally meant to apply to what most people would understand as terrorism. The practice of terrorism was recognized as a special horror and believed to warrant unique treatment. The label loses its meaning when applied for reasons other than a country’s having sponsored terrorism. It would be better to simply abolish the practice of naming countries state sponsors of terror than to continue diluting the label. Läs artikel

Nu är det bara sju länder kvar i försvarsalliansen Nato som inte har skrivit under ratificeringen av Sverige och Finlands natoansökan.

Ann Linde som var på besök i Jönköping under onsdagen berättar hur diskussionerna med Turkiet går inför deras godkännande och att hon fortsatt står fast vid sitt uttalande om att släppa fri den fängslade oppositionsledaren Selahattin Demirtas.

”Det är ju så att alla 30 länderna måste ratificera, man har varit osäker på Turkiet om Sverige menar allvar när det gäller att bekämpa terrorismen, därför krävde dem ett avtal om mer samarbete i terroristbekämpning”, säger utrikesminister Ann Linde. Läs artikel

Att gå emot den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten är inte rätt sätt att motverka rysk krigspropaganda, skriver Tidningsutgivarnas vd Johan Taubert och jurist Per Hultengård i en debattartikel i Tidningen Journalisten. I stället måste demokratin försvaras med demokratiska medel.

Som så ofta i tider av ofred är citatet om att ”krigets första offer är sanningen” aktuellt. Alla sidor i en konflikt har intresse av att styra narrativ och föra ut önskade vinklar. Statskontrollerade ryska medier som Russia Today (RT) och Sputnik är tydliga exempel på propaganda under journalistisk täckmantel, och det är mot den bakgrunden EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har förklarat att de inte ska få sprida desinformation inom EU. […]

Men är det skäl för demokratiska stater att ta till samma repressiva och förbjudande åtgärder som kännetecknar det land vi själva kritiserar? Att blockera sändningar från RT och Sputnik är i praktiken censur och går emot den svenska grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten. Ändå har det, med ett fåtal undantag, varit en förvånansvärd brist på politisk debatt om att regeringen sluter upp bakom EU-sanktionerna.

Protester har dock kommit från Europeiska Journalistfederationen och Svenska Journalistförbundet, som menar att man i stället bör stötta oberoende medier och journalister, och att tillförlitliga medier behöver uppmärksamma och granska när desinformation och propaganda sprids. Läs artikel

Som en av EU:s första åtgärder efter Rysslands invasion av Ukraina var att beordra ett omedelbart stopp för RT och Sputnik att sända i eller riktat mot EU-länderna, såväl i regelrätta tv-kanaler som i sändningar på Youtube. RT har sändningar på engelska, franska, tyska och spanska.

Enligt EU-beslutet, som fattades enhälligt av de 27 EU-regeringarna, gäller sanktionerna ”tills angreppet mot Ukraina har upphört, och tills (de) upphör med att bedriva desinformation och informationsmanipulering riktad mot EU och dess medlemsländer.” Tidigare hade EU också infört sanktioner mot RT:s redaktionschef Margarita Simonjan.

RT Frankrike överklagade sanktionsbeslutet till EU-domstolen och krävde att det skulle hävas. Sanktionerna bröt mot en rad principer i EU-stadgan om mänskliga rättigheter, bland annat yttrandefrihet, näringsfrihet, rätten att bli hörd och principen om icke-diskriminering, enligt RT.

I sin dom på onsdagen förkastar EU-domstolen samtliga dessa punkter.

Enligt domstolen i Luxemburg har ministerrådet lagt fram tillräckliga bevis för att RT Frankrike aktivt stött Kremls krig, och att mediets aktiviteter även kan utgöra ett hot för säkerheten inom EU. […]

Också många europeiska medier och journalister var kritiska till EU-sanktionerna mot de ryska sajterna, när de antogs i mars. Att stänga medier är inte rätt sätt att bekämpa desinformation, skrev bland annat Europeiska journalistfederationen (EFJ), där svenska journalistförbundet är medlem. I stället kan det ge motsatt effekt. Läs artikel

Sveriges och Finlands samförståndsavtal med Turkiet, undertecknat i Madrid den 28 juni, om de två ländernas kandidatstatus för medlemskap i Nato ser vid första anblicken ut som ett finurligt diplomatiskt aktstycke, som formellt lägger förpliktelser på alla tre parter men som samtidigt är tillräckligt vagt skrivet för att ge utrymme för olika tolkningar.

Men det är bara vid en första anblick. Tittar man närmare på avtalet finns visserligen de vaga skrivningarna där, men förpliktelserna som listas åläggs i praktiken enbart Stockholm och Helsingfors och har formen av en checklista. Och denna checklista ger Ankara tydligt företräde i tolkningarna. […]

Paragraf 4 handlar alltså om att Sverige och Finland till fullo stöder Turkiet vad gäller hot mot dess nationella säkerhet. Och i detta sammanhang, eller som en följd därav, åtar sig de två länderna att inte stödja den syriskkurdiska organisationen YPG/PYD. Och inte heller den entristiska, islamistiska religiösa organisationen och sekten under predikanten Fetullah Gülen, Gülenrörelsen, som i Turkiet sedan december 2014 i rättsliga sammanhang går under akronymen FETÖ, så som en förkortning av ”Fetullahçı Terör Örgütü” – ”Den fetullahistiska terrororganisationen”, och samtidigt är en anspelning på rörelsens ledares namndiminutiv, ”Feto”. (Jämför med PKK-ledaren Abdullah Öcalan, som av sina anhängare omtalas som ”Apo”.)

Dock omnämns inte uttryckligen de tre organisationerna som terroristorganisationer, till skillnad från hur PKK omnämns under punkt 5. Och det framgår också av den andra meningen att Sverige och Finland inte skall stödja dessa tre organisationer i den mån eller i de sammanhang där de utgör ett hot mot Turkiets nationella säkerhet. Samtidigt omnämns i mening fyra i samma paragraf att Sverige och Finland tillbakavisar och fördömer alla former av terrorism.

Redan tidigare har Turkiet haft svårt att få gehör i sina avtal såväl med USA som med Ryssland, vilket för övrigt inte ens rubricerar PKK som en terroristorganisation, att få YPG/PYD att uttryckligen omnämnas som terrororganisationer. […]

Därefter åtar sig i punkterna 8:2, 8:3, 8:4, 8:6 och 8:7 Sverige och Finland att uppfylla ett antal turkiska krav, utan att Turkiet behöver göra något motsvarande. Det är sådant som att ändra sina lagar om terrorbekämpning (8:2), möta Turkiets krav på utlämningar och i det sammanhanget också etablera bilaterala legala ramar för att underlätta utlämningar (8:3), att granska och förhindra finansierings- och rekryteringsaktiviteter från PKK:s sida inklusive ”alla andra terroristorganisationer och deras förlängningar” med mera i enlighet med paragraf 5 (8:4) samt att underlätta vapenexport från Sverige och Finland till Natos medlemsländer (8:6). […]

Att den svenska medlemskapsansökan har påskyndats på det sätt som har skett under de senaste månaderna, av ett regeringsparti som bara för en kort tid sedan hävdade att den svenska alliansfriheten var skriven i sten och att en Natoansökan ytterligare skulle destabilisera Europas säkerhet efter Rysslands angreppskrig på Ukraina, men som sedan drivit processen för att eliminera den som en valfråga, har i sig varit demokratiskt bekymmersamt, för att uttrycka det milt.

Än värre är att samma minoritetsregering nu också lagt en börda på framtiden och på sina motståndare i politiska partier som den sannolikt har hållit utanför förhandlingsprocessen. Läs artikel

Since political science has shown that the best way to promote human rights is not to have wars, one might have thought that antiwar activism would be the primary form of human rights activism. It isn’t. Instead, the mainstream position—shared by Amnesty International, Human Rights Watch and most other such groups—is neutrality on the initiation and continuation of war, coupled with factual reporting on violations of international humanitarian law, or the laws of armed conflict, concerning the conduct of hostilities.

This posture was a choice rather than a necessity, and one with important ethical and political stakes—and it was and is still debatable. There are two questions worth posing for the future: Should there even be a default in favor of this mainstream position? And if there should be such a default, when, if ever, should it be lifted?

The past 50 years of this more or less absolute default are exceptional in history, since most advocacy groups in modern times have prioritized controlling war itself rather than stigmatizing crimes within war. And the current reversed position among advocates has some increasingly obvious downsides. Läs artikel

The Turkish president on Monday hinted at a possible new cross-border operation to clear the PKK terrorist organization from its border with Syria.

”We will continue our fight against terrorism. Our decision to establish a 30-kilometer-deep (18.6-mile) secure line along our southern border is permanent,” Recep Tayyip Erdogan said in an address to Turkish diplomats attending the 13th Ambassadors Conference in the capital Ankara.

”I hope we will join the parts of this security zone together soon by clearing the last areas where the terrorist organization is nesting in Syria,” he added.

Erdogan said Türkiye showed the whole world that there is ”no room for terrorism” in Türkiye’s future.

Since 2016, Ankara has launched a trio of successful anti-terror operations across its border in northern Syria to prevent the formation of a terror corridor and enable the peaceful settlement of residents: Euphrates Shield (2016), Olive Branch (2018), and Peace Spring (2019). […]

Erdogan reiterated that Türkiye will not take a positive attitude toward the NATO membership bids of Sweden and Finland unless they meet their promises on the fight against terrorism.

”We maintain a clear firm position on Finland and Sweden. The NATO membership of these two countries will not be approved until the promises made to our country are fulfilled,” he said. Sweden and Finland formally applied to join NATO in June, a decision spurred by Russia’s war on Ukraine. But Türkiye, a member of NATO for over 70 years, voiced objections to the membership bids, criticizing the countries for tolerating and even supporting terror groups. Läs artikel

[…] En av Russlands aller viktigste baser ligger rett øst for Kirkenes. Avstanden fra Kirkenes til Petsjenga i Murmansk er kortere enn fra Oslo til Gardermoen lufthavn (ca. 50 kilometer). Fra Kirkenes til Severomorsk og atomubåtene der er avstanden som fra Oslo til Larvik (ca. 150 kilometer). Dette baseområdet er blitt enda viktigere etter Sovjetunionens kollaps og med konflikten i Svartehavet.

Du kan stå i Petsjenga og ramme Kirkenes med artillerigranater og stå i Severomorsk og ramme Kirkenes med missiler. Kirkenes mangler for øvrig – som alle norske byer og tettsteder – luftvern, missilforsvar og tilstrekkelig tilfluktsrom-kapasitet.
Det er med andre ord ikke mulig å beskytte Kirkenes og hele Finnmark uten å forhindre slik beskytning.
Vi kan bare forhindre slik beskytning ved å angripe og erobre russisk territorium frem til og med Murmansk. Eller ved å ta kontroll på luftrommet over Kola slik at vi kan finne og ødelegge artilleriet og utskytningsrampene fra luften før beskytningen starter.
All den tid målet er avskrekking – å hindre krig – må strategene i Moskva, basert på sine egne vurderinger, konkludere med at vi både har evne og vilje til å gjøre dette.

Dernest bestemme seg for ikke å komme oss i forkjøpet, fordi de er trygge på at vi ikke under noen omstendighet vil angripe østover. Dersom Norge og Nato etablerer baser og bygger opp styrker i Finnmark, vil nok dette heller bli oppfattet som en uakseptabel taktisk trussel mot det strategisk viktige russiske baseområdet. I enda større grad i dag enn da den norske politikken ble utformet med Stalin som aktøren i Moskva. […]

Før vi etablerer amerikanske baser i Finnmark og bygger opp angrepskapasitet for å gjøre denne klassiske militære avskrekkingen troverdig, bør vi dermed tenke nøye gjennom det strategiske dilemmaet og ikke minst vurdere andre muligheter.

Hverken avskrekking eller beroligelse er gått ut på dato. Men det er langt fra sikkert at militær styrkeoppbygging i Finnmark vil gjøre den delen av landet tryggere. Läs artikel

“The Arctic is at an inflection point where effects from Russia’s illegal invasion of Ukraine and their military build-up in the Arctic, the impacts of climate change, technological advancements, and economic interests are driving increasing interest, activity, and competition in a way that makes this region more strategically important than ever before.”

The comment was made by Canadian Chief of the Defence Staff, General Wayne Eyre, following the Arctic Chiefs of Defence Meeting in St. John’s, Canada, on Monday.

Representatives from Canada, Finland, Iceland, Norway, and the United States participated in the meeting, the aim of which was to coordinate enhanced cooperation between Arctic states and to share lessons learned from ongoing Arctic operations.

The Canadian General pointed to the important work of collaboration between Arctic allies and partners in facing security challenges.

“We will continue to work closely with our allies and partners in strengthening our domain awareness, surveillance, and command and control capabilities through a wide range of initiatives in the Arctic, including modernizing NORAD, improving the CAF’s capabilities, mobility and presence in the North, and increasing our participation in multinational exercises in the region,” Eyre concluded. Läs artikel

Läs också kommentar på den här  sajten till Sveriges  militära närvaro i Arktis.

Under måndagen tog försvarsminister Peter Hultqvist (S) emot ministerkollegorna från Danmark och Norge, Morten Bødskov och Bjørn Arild Gram, i Malmö hamn.[…]

Sverige och Danmark har redan ett avtal som ger länderna rätt att använda varandras luftrum och marina infrastruktur. Det samarbetet ska fördjupas och även samarbetet med Norge ska vidareutvecklas.

– Vi har också tagit upp frågan kring Arktis och Nordkalotten. Det norsk-svenska samarbetet där uppe måste också utvecklas därför att det finns ett ökat spänningsläge även där. Ryssland anser sig ha stora militära intressen där och bygger också upp sin verksamhet i Murmanskregionen, säger Hultqvist. […]

Hultqvist tror att Östersjöområdet kommer att bli ett av Sveriges ansvarsområden inom Nato-samarbetet.

– Vår marin är dimensionerad för operationer i Östersjön och det kommer att vara huvudinriktningen för oss. Vissa områden av marinen måste förstärkas, ett sådant område är ubåtsvapnet. Vi har redan beslut om att gå från fyra till fem ubåtar och sedan har jag formulerat mig om att det finns anledning att titta på förstärkning i framtiden.

Hultqvist utlovar också fler vapenleveranser till Ukraina.

– På torsdag har vi en konferens i Köpenhamn som handlar om produktion av vapen för leverans till Ukraina. Vi har sagt att vi måste ha ett långsiktigt och uthålligt stöd till Ukraina. Det är inget som får svikta. Det handlar om vapen för krigföring utifrån vilka behov Ukraina specificerar. Läs artikel