Evenemang

Seminarium  torsdag 21 februari 2019

Konventionen om kärnvapenförbud antogs vid multilaterala FN-förhandlingar i juli 2017. Den avsåg att komplettera det redan existerande icke-spridningsavtalet, vilket motiverade att Sverige deltog i förhandlingarna. Men kommer den nya konventionen komplettera eller motverka tidigare avtal? Frågan har behandlats i den ensamutredning som presenterades av ambassadör Lars-Erik Lundin i januari månad. Ska Sverige ansluta sig till konventionen? Även frågan om hur ska Sveriges nedrustningspolitik ska se ut i framtiden aktualiseras.

Talare:

Lars-Erik Lundin, ambassadör och doktor i statsvetenskap och internationella relationer. Författare av regeringens utredning av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen

Eva Walder, ambassadör, Sveriges nedrustningsambassadör 2016-2018

Thomas Jonter, ordförande för svenska Pugwashgruppen och professor i internationella relationer vid Stockholms universitet

Henrik Salander, ambassadör med lång erfarenhet från nedrustnings- och ickespridningsarbete, bland annat som nedrustningsambassadör och ordförande för ickespridningsfördraget om kärnvapen

Seminariet modereras av Christer Ahlström, direktör vid UI, och anordnas i samarbete med svenska Pugwashgruppen.

,Tid 15:00 – 16:30, Registrering från 14:30, Plats Utrikespolitiska institutet, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm  Läs på UI.

122 länder beslutade efter en FN-konferens om ett avtal för kärnvapenförbud i juli 2017, däribland Sverige. En process pågår där länders parlament och regeringar har möjlighet att signera respektive ratificera förbudsavtalet, som börjar gälla när minst 50 länder ratificerat det. Utrikesdepartementet har tillsatt en utredning för att bedöma om Sverige ska ansluta sig till förbudet. Utredaren Lars-Erik Lundin har 18 januari överlämnat sin rapport till utrikesministern, i vilken han rekommenderar regeringen att inte ansluta sig till förbudet. Svenska fredsrörelsen och en bred folkopinion har krävt och kampanjat, bland annat genom namninsamlingar, för att Sverige ska tillträda avtalet.

Medverkande:
Lars-Erik Lundin, regeringens utredare
Beatrice Fihn, generalsekreterare, ICAN, som tilldelats Nobels fredspris
Olle Thorell, riksdagsledamot och ledamot i utrikesutskottet (s)

Möt världens viktigaste visselblåsare, Daniel Ellsberg. 1 februari kl 13:00 på ABF-huset i Stockholm

Fri entré men föranmälan görs här!

När Daniel Ellsberg i början av 1970-talet avslöjade den amerikanska statsledningens hemliga planer för kriget i Vietnam, var den förre krigsanalytikern och världens viktigaste visselblåsare väl medveten om risken för ett långvarigt fängelsestraff och en krossad karriär. I spåren avsattes en lögnaktig regering, ett folkrättsvidrigt krig förkortades och otaliga människoliv räddades.

Fyra årtionden senare går Daniel Ellsberg åter till storms mot Pentagons hemliga krigsplaner. Han varnar för en global nukleär förintelse som en konsekvens av de nio kärnvapenstaternas vägran att efterfölja NPT-avtalets påbud om nukleär nedrustning med sikte på en kärnvapenfri värld.

Den 30 Januari tilldelas han Olof Palmepriset för ”sin djupa humanism och sitt storartade mod”.

Medverkande:
Daniel Ellsberg, amerikansk före detta krigsanalytiker och visselblåsare som lyckades vända opinionen i USA mot Vietnamkriget.

Samtalsledare:
Pierre Schori, ordförande i Olof Palmes minnesfond. Läs om mötet

Sveriges – liksom Finlands – syn på och relationer till Ryssland är en huvudfråga i diskussionen om våra länders säkerhetspolitik. Osäkerheten om vart Ryssland är på väg bedöms ha ökat, särskilt efter annekteringen av Krim 2014. Samtidigt anses inte något traditionellt militärt hot föreligga. Nya frågor är hyberangrepp och cyberhot. Debatten om Ryssland och Nato kan förväntas öka i den nya svenska riksdagen och under den instundande Folk och Försvars konferensen i Sälen.

Medverkande:
Sven Hirdman, tidigare Sveriges ambassadör i Moskva elva år
Lars Ingelstam, professor emeritus och författare till skriften ”Grannlaga” om kontakterna mellan Sverige och Ryssland
Folke Sundman, styrelseledamot i Finlands fredsförbund, kännare av finsk, svensk och rysk säkerhetspolitik

Samtalsledare:
Olof Kleberg, journalist

Vilka är motiven med den svenska internationella militärinsatsen?

Sverige deltar sedan 2002 i internationella militära insatser i Afghanistan, Libyen och idag Irak. Insatserna påstås ha ett humanitärt syfte. Målen anges som att stärka kvinnors rättigheter, flickors skolgång, att skapa ett rättssamhälle med mera. Av de utvärderingar som gjorts återstår endast att det handlar om att kvalificera Sverige som en militär partner till USA och Nato. Insatserna saknar oftast folkrättsligt stöd och något mandat från FN:s säkerhetsråd finns inte varken för dagens Afghanistaninsats eller för insatsen i Irak.

Medverkande:
Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande i FiB-juristerna Samtalsledare: Stina Oscarson, regissör och dramatiker

Lördag 24 november 2018 16.00 ABF-huset i Stockholm

Den  17 oktober på Stockholms universitet kl 13:00-15:00

IRH (Nätverket för IR historia) bjuder in till seminarium om svensk-ryska relationer under Kalla kriget och idag

Ryssland är Sveriges viktigaste stormaktsgranne, det land jämte Danmark som vi under historiens gång haft flest krig och fred med. Sverige måste alltid förhålla sig till Ryssland oavsett regim. Hur vi skall förhålla oss till Ryssland föranleder ofta politiska kontroverser, något som Sven Hirdman, Sveriges ambassadör i Moskva under åren 1994–2004 och författare till flera böcker om svensk utrikespolitik och svensk-ryska relationer, diskuterar i sitt anförande.

Tid och plats: onsdag 17 oktober, kl. 13.00 – 15.00, Rum D900, Historiska institutionen

För den som är i Finland i sommar tipsar vi om detta evenemang:

Försvarsfrågor spelar med anledning av försvarsministeriets 100-årsjubileum en framträdande roll under årets Suomiareena i Björneborg. Den intressanta veckan öppnas måndagen den 16 juli kl. 10 på Rådhusparkens Purje-scen med paneldiskussionen ”Puolustuksen tila: minkälaisen puolustuksen tarvitsemme tulevaisuudessa?”, där man behandlar Finlands försvarspolitiska verksamhetsfält och besvarar frågan: ”Varför måste vi ha en försvarsmakt?”

Försvarsminister Jussi Niinistö, Försvarsmaktens underrättelsechef Harri Ohra-Aho, biträdande professor Katri Pynnöniemi och professor Jyri Raitasalo från Försvarshögskolan deltar i paneldiskussionen. Läs mer om evenemanget

Svenska försvaret har omorienterats till att i ökad utsträckning delta i militära operationer utomlands i militärt samarbete med andra länder, i hög grad Nato-länder under USA:s ledning. De två mest uppmärksammade och kontroversiella insatserna avser krigen i Afghanistan och Irak, som nyligen har förlängts genom politiska beslut. Varför samverkar Sverige militärt i dessa länder som militärt alliansfritt land? Deltagandet har framställts som en humanitär operation, men finns det också andra motiv? Överbefälhavaren har angett att det svenska deltagandet ökat vårt lands militära förmåga.

Medverkande:
Åsa Lindestam, riksdagsledamot, vice ordförande i försvarsutskottet
Lars-Gunnar Liljestrand, Fib-juristerna, utgivare av sajten www.alliansfriheten.se

Samtalsledare:
Gunnar Lassinantti, ABF Stockholm, samtalsledare

Under 2017 förhandlades i FN fram texten till ett avtal som förbjuder kärnvapen. 7 juli röstade 122 stater igenom texten, och från 20 september har avtalet varit öppet för signering och ratificering. Först ska regeringar signera, därefter ska parlament eller motsvarande ratificera avtalet. För att avtalet ska träda i kraft krävs att 50 stater ratificerar det. Kärnvapenstaterna har inte deltagit i förhandlingarna, men avtalstexten tar upp frågan hur kärnvapenstater senare ska kunna ansluta sig och genomföra nedrustning av sina kärnvapenarsenaler.

Hans Blix, f d utrikesminister och f d generaldirektör för IAEA
Josefin Lind, generalsekreterare i Svenska Läkare mot kärnvapen och svensk representant i ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons som tilldelats senaste Nobels fredspris
Laura Lodenius, verksamhetsledare, Finlands fredsförbund
Eva Walder, Sveriges nedrustningsambassadör
Gabrielle Irsten, politisk handläggare, IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihe , Läs om mötet

Tisdag 16 januari kl 18-20:30, Kyrkbacksgården , Västerås