Tiilikainen har en kompletterande förklaring till varför svenskarnas förtroende på försvarsförmågan sviktar.
– Folk frågar sig säkert om den här tidsramen är tillräcklig, hinner Sverige. Det här återspeglar sig i ett minskat förtroende för det svenska försvaret, tror Tiilikainen på Utrikespolitiska institutet.
En annan osäkerhetsfaktor är valet av Donald Trump till ny amerikansk president. Sverige har ju arbetat för bilaterala försvarsarrangemang med USA.
– Man vet inte hur den nye presidenten och administrationen ser på sådana bilaterala lösningar, det vill säga om USA är lika villigt som förr att satsa på försvarssamarbete med mindre länder, det får vi se då det tillträder, säger Teija Tiilikainen.
Finlands säkerhetspolitiska lösning grundar sig rätt långt på att vi förlitar oss på ett försvarssamarbete mellan Sverige och Finland. Om svenskarna själva inte kan lita på sitt försvar, borde då Finland lita på det svenska försvaret?
– Sveriges marin och flygvapen är mycket utvecklade och det är särskilt med det svenska flygvapnet som Finland samarbetar hela tiden, säger Kanerva.
Samarbetet går ut på gemensamma övningar och att skapa sig en gemensam lägesbedömning.
– Erfarenheterna av det här samarbetet är mycket goda och uppmuntrande, säger försvarsutskottets ordförande.
Avsikten är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan det finländska och svenska försvaret.
– I den här frågan hör jag till de radikala för jag ser det som oundgängligt för Finland och jag vill inte sätta några gränser för hur långt försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige kan gå. Läs artikel