Redaktionen

Russia’s ally Belarus has dismissed suggestions the NATO reinforcement in the Baltics and Poland is a threat to its security, despite bordering two of the four countries involved…

According to Deputy Foreign Minister Elena Kupchina, however, Minsk sees no cause for alarm at NATO’s recent assurance measures in the east, Russian state news agency RIA Novostireported.

“We in Belarus do not consider the additional deployment of troops in the Baltic states and Poland as a direct threat to the security of Belarus,” Kupchina said during a conference in Kiev. Läs artikel

…But just before the Warsaw summit the tone seemed to change. Putin went to Finland – a rare venture into the EU since Ukraine-related sanctions – where he talked about Baltic security and measures to de-escalate tensions, including a proposal that both Russian and Nato planes obey the rules on transponders. There was none of the fire and brimstone of yore.

Something similar could be said of the Nato side. The language seemed muted. The alliance decided not to establish permanent bases in the east; additional troops will be rotated. And in an answer at his post-summit press conference, the secretary general, Jens Stoltenberg, expressly denied that Russia presented “any imminent threat to any Nato ally” – note the word “any” – insisting strong defence should be accompanied by “constructive dialogue”. “The cold war,” he said, “is history, and should remain history.”

Which is why the final consideration may lie in a growing recognition on both sides that all the talk of a new cold war risks being father to the fact. There are still, just about, enough officials in Russia and the west who know what the cold war really entailed: huge standing armies on both sides; large quantities of weapons; ballooning military budgets; and an “iron curtain” that excluded one half of Europe from the global mainstream. It meant a perpetual state of high tension, where any misjudgment held the threat of a nuclear war – the only real deterrent beingmutually assured destruction. Läs artikel

Nato har haft toppmöte i Warszawa. Sverige står utanför Nato och det kan Sverige fortsätta att göra i linje med en alliansfri säkerhetspolitik. Om Ryssland upplevs som hotande kan försvaret stärkas, finansierat med höjda skatter.

…Militären tar också en stor andel av Rysslands begränsade resurser i anspråk. Ryssland driver numera en nationalistisk politik och internationell profil i syfte att bli återupprättad som stormakt, helst jämbördig med USA och det ekonomiskt och militärt växande Kina.

Naturligtvis inger denna utveckling av Sveriges grannland Ryssland en viss oro och försämrat säkerhetspolitiskt läge för vårt land. Men det finns trots det ingen anledning att snabbt gå med i Nato. Är de borgerliga partierna oroliga kan de ju gå med på upprustning av det svenska försvaret, finansierat med borttagande av en del av de skattesänkningar som de genomfört. Läs artikel

Ryssland bekräftar att landet är redo att diskutera flygsäkerheten över Östersjön och användandet av transpondrar på veckans möte med Nato i Bryssel.

– Ett av ämnena vid det kommande Ryssland-Nato-rådsmötet blir, tror jag, frågan om vi kan gå vidare med ”Niinistö-planen” – initiativet från Finlands president om att militärflyg ska använda transpondrar i Östersjöregionen, säger Rysslands Nato-ambassadör Aleksandr Grusjko i rysk tv, enligt nyhetsbyrån Interfax. Läs artikel

Enligt statsminister Juha Sipilä anses den ökade dialogen mellan Finland och Ryssland som en positiv sak i Europa.

Sveriges statsminister Stefan Löfven ringde i efterhand och bad om ursäkt för den kritik som de svenska gästerna kommit med om mötet mellan presidenterna Sauli Niinistö och Vladimir Putin på Gullranda. Det sade Juha Sipilä i en debatt på Finlandsarenan i Björneborg på måndagen.

Enligt Sipilä har det uppfattats som en positiv sak i Europa att Finland har utökat sin dialog med Ryssland.Sipilä anser att Finland och Sverige är naturliga partner med Nato. Centerns inställning till Nato är enligt Sipilä fortfarande att ett medlemskap inte just nu är aktuellt. Om Finland någon gång blir medlem i Nato ska det enligt Sipilä ske efter en folkomröstning. Läs artikel

Russlands forsvarsbudsjett er åtte prosent av NATOs. Under den kalde krigen var Warszawapaktens 80 prosent av NATOs. Seniorforsker Sverre Lodgaard ved NUPI advarer mot overdreven russerfrykt.

Sverre Lodgaard er seniorforsker og tidligere direktør ved Norsk utenrikspolitisk institutt og har forsket på sikkerhetspolitikk i mange år.

Han viser til at da den russiske økonomien tok seg opp igjen etter sammenbruddene på 90-tallet, ble forsvaret prioritert med høye prosentvise økninger.

– Det siste tiåret er mange store våpenprosjekter igangsatt. Lav oljepris og vestlige sanksjoner har imidlertid ført til negativ økonomisk vekst, og redusert forsvarsbudsjett i 2016, forklarer Lodgaard overfor Aftenposten.Läs artikel

Militäralliansen Nato lyfter nu med ökad kraft på locket för en dialog med Ryssland.

Under senare års Nato-debatt har motståndare till medlemskap nästan alltid hänvisat till den tvåhundraåriga obrutna tradition av neutralitet eller, numera, alliansfrihet Sverige representerar. En sådan framgångsrik politik överger man inte utan vidare. Anhängarna av medlemskap brukar på motsvarande sätt hävda att denna tradition inte alls är så obruten som det sägs; särskilt refereras då till det samarbete som Sverige under det kalla kriget i hemlighet bedrev med USA och en del Nato-länder och som bl a beskrivits i Mikael Holmströms bok. Alltså är steget till medlemskap inte långt.

I själva verket har ingen av sidorna helt fel. Alliansfriheten har sedan paradigmskiftet 1812 (-1814), då Sverige under Bernadottes ledning efter ett likaså tvåhundraårigt engagemang på kontinenten, drog sig tillbaka från den europeiska scenen, varit huvudlinjen i svensk säkerhetspolitik. Denna har, med en formulering jag använde under ett finsk-svenskt säkerhetspolitiskt seminarium häromveckan på President Niinistös sommarresidens, varit Plan A. Men denna Plan A har ofta, men inte alltid, ackompanjerats av en Plan B, avsedd att fungera för den händelse alliansfriheten skulle kränkas av någon stormakt. Omvärlden skulle kunna utgå från att inga anfallsföretag mot främmande makt skulle utgå från svensk mark – om således svensk alliansfrihet respekterades. Men om Sverige skulle komma med i ett krig i vår del av Europa skulle Plan B kunna medföra politiskt eller militärt stöd från en annan stormakt. Läs artikel

…Natos och Rysslands samarbetsråd möts på onsdag och Kaikkonen (utrikesutskottets ordförande ,c) säger att det är betydelsefullt att överhuvudtagets möts. Det var ett långt avbrott i mötena före det senaste mötet på våren.

– Det verkar som att också Ryssland vill ha en dialog. Det är ett bra tecken att president Vladimir Putin förhöll sig positivt till president Sauli Niinistös förslag om transpondrar på flyg i Östersjöregionen.

Kaikkonen säger att alla små framsteg är positiva tecken eftersom det under ett par år endast inträffat negativa saker.

– Ett transponderavtal skulle utan vidare vara en ljusglimt i den här spända atmosfären. Det skulle också vara betydelsefullt eftersom lösningen kommer genom president Niinistö och Finland. Läs artikel

The Interoperability Platform was established at the Wales Summit with the aim of enhancing our joint ability to tackle security challenges. I will focus my main points on why exercises are of key importance, not only from an interoperability platform, but also from the perspective of building security.

Only a few weeks ago, the Swedish-Finnish Amphibious Task Unit together with partners from the US Marine Corps, the Royal Marines and Marines from Germany conducted an amphibious landing on the Swedish island of Utö. The aim was to clear the area of a terrorist group’s stronghold and basecamp. The coordinated attack was successful and managed to break the will of the opponents. A strong and robust presence on the island was established. Läs talet