Bygger ned Heimevernet, Ole Dag Kvamme, AldriMer.no

Regjeringen vil bygge ned Heimevernet fra 42 000–35 000 mannskaper og sette større antall av dem i nord enn før. Sjøheimevernet foreslås nedlagt innen 2020.

Heimevernet i nord bygges opp. Distriktsstabene i Troms og Finnmark styrkes ved at de tilføres ekstra personell. Møre og Fjordane heimevernsdistrikt legges ned, staben blir borte, og områdene legges under andre distrikter.

Dette er hovedpunktene om Heimevernet i regjeringens forslag til ny langtidsplan for Forsvaret, i proposisjon 151, som ble lagt frem fredag.

Heimevernet bygges ned fra 42.000 til 35.000 innen 2020, og regjeringen skylder på manglende rekruttering:

«Målsetningen om en områdestruktur på 42 000 mannskaper er ikke oppnådd. Det er spesielt utfordrende å fylle opp strukturen i Finnmark, noe som skyldes et lavt rekrutteringsgrunnlag. For å tilpasse  områdestrukturen til den reelle situasjonen anbefaler regjeringen en reduksjon fra dagens plantall på 42 000 mannskaper til 35 000 mannskaper innen 2020.»

Sjefen for Heimevernet får et helhetlig ansvar som styrkesjef lokalisert til Terningmoen. Det etableres et nasjonalt territorielt ledelseselement (Nasjonal territoriell kommando, NTK) for taktisk ledelse av Heimevernets styrker, heter det. Läs artikel

 

 

”Svensk-finska samarbetet om försvaret ska fördjupas”, Peter Hultqvist och Jussi Niinistö, DN Debatt

En allt osäkrare omvärld kräver närmare samarbete med andra länder och organisationer. Det svensk-finska försvarssamarbetet skapar en handlingsfrihet att agera gemensamt vilket bidrar till stabilitet och förutsägbarhet i vårt närområde. Att öva tillsammans är en viktig del i att stärka vår gemensamma försvarsförmåga och visa på vår vilja att gemensamt ta ansvar för säkerheten i Östersjön. Under maj månad genomförs en gemensam svensk-finsk marin övning i vattnen kring Gotland. En viktig komponent i övningen är ubåtsjaktförmåga. Denna förmåga har en central betydelse för den samlade tröskeleffekten i Östersjön. Läs artikel

EU:s Krimsanktioner förlängdes med ett år, svenska.yle.fi

EU:s ekonomiska sanktioner mot Krimhalvön har förlängts med ett år. Det innebär att sanktionerna är i kraft fram till den 23 juni år 2017.

Sanktionerna infördes efter Rysslands ockupation och annektering av Krimhalvön år 2014.

Investeringar på Krim och import av varor därifrån har förbjudits i alla EU-länder. Dessutom har export av en del varor och tjänster till Krim likaså bannlysts.

EU väntas nästa vecka också förlänga en rad ekonomiska sanktioner som infördes efter att inbördeskriget i Ukraina bröt ut för två år sedan.

Sanktionerna infördes på grund av Rysslands stöd för separatistrebeller i östra Ukraina. Dessa sanktioner kommer sannolikt att förlängas med ett halvår från och med slutet av juli. Läs artikel

Statsrådets redogörelse betonar djupare samarbete och en aktiv utrikes- och säkerhetspolitik, pressmeddelande 17 juni 2016 från finska utrikesministeriet, med redogörelsen bifogad här nedan

”Finland måste i sin utrikes- och säkerhetspolitik bereda sig på snabba och rentav oförutsägbara förändringar i vår omvärld, och vi varken vill eller kan isolera oss från omvärlden”, konstaterade utrikesminister Timo Soini när han presenterade regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse den 17 juni. Statsrådet beslutade tidigare under dagen att lämna redogörelsen till riksdagen.

I redogörelsen(läs hela här) bedömer regeringen effekterna av utvecklingen i Finlands omgivning och föreslår prioriterade områden i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik för de kommande åren.

Europas säkerhetssystem har utmanats och kring Östersjön har spänningarna tilltagit. Säkerheten försvagas också av terrorhot, ökad radikalisering och okontrollerad migration.

En avgörande förändring i Europas säkerhet har orsakats av Rysslands verksamhet, den illegala invasionen av Krim och åtgärderna i östra Ukraina. Mot bakgrund av det säkerhetspolitiska läget i våra närområden kan vi inte utesluta användning av eller hot om användning av militära maktmedel mot Finland.

I redogörelsen fastställs 15 prioriteter för Finland utrikes- och säkerhetspolitik. Finland vill arbeta aktivt för att stärka säkerheten och stabiliteten, men bereder sig också på hot.

Läs mer

Finland och Frankrike: EU och Nato bör öka sitt samarbete, svenska.yle.fi

Finland och Frankrike vill utveckla EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik och öka samarbetet mellan EU och Nato, säger de båda länderna i ett gemensamt uttalande i Paris.

– Säkerhetssituationen i våra närområden – både i öst och söder – har förändrats, och därför måste vi stärka vårt försvarssamarbete inom EU, sade statsminister Juha Sipilä i dag Paris i samband med att han träffade president François Hollande och premiärminister Manuel Vall. Läs artikel

Eurovision och Nato går hand i hand, Anton Berg Niemelä, Libertas

Så var det klart. Sveriges riksdag har röstat för värdlandsavtalet med NATO. Som ett plåster på såren till oss NATO-motståndare skickade våra kamrater i riksdagen, Björn von Sydow och Alexandra Völker, en försäkran om att avtalet inte är ett steg mot ett framtida medlemskap.

Tekniskt sett handlade omröstningen om lagändringar som ska undanröja administrativa hinder i värdlandsarbetet, vilket är en grundförutsättning för en solidarisk säkerhetspolitik i Europa enligt von Sydow och Völker. På så sätt ska det bli enklare för Sverige att delta i försvarsövningar tillsammans med våra europeiska grannar, där 22 av 28 länder är med i NATO. “Vi socialdemokrater är tydliga, vi vill inte gå med i Nato”, men närmre relationer med NATO viktigt i en “allt oroligare omvärld”, understryker de på Dagens Arena.

Värdlandsavtalet ger en tydlig lektion om vart Europa är på väg. Idag driver vi en politik som ska undanröja gränser mellan EU:s länder. Det finns redan avtal som gör det möjligt för att pengar och människor enkelt ska kunna röra sig inom EU-zonen. Nu lägger vi till ett kompletterande ramverk för att vapen och soldater lika enkelt ska kunna flyttas inom unionen. Det ska vara enkelt att skicka svenska soldater i strid, därför tas krånglig byråkrati som står i vägen bort. Harmoniseringen av Europas ekonomier kompletteras alltså med en harmonisering av dess militärer. I någon mening är värdlandsavtalet ett slags realpolitikens Eurovision Song Contest. “Come together” för ett starkt Europa. Solidaritet med Europa, för Europa. Läs artikel

Alliansfriheten har gagnat oss väl, Magnus Johansson, ledare i Sydöstran

I går var det åter dags för partiledardebatt i riksdagen. Bland många andra saker som togs upp i debatten var moderatledaren nu tydlig med att vi bör gå med i NATO.

Det är små positionsförändringar varje gång någon ledande moderat pratar om denna fråga. Först skulle vi ha en oberoende utredning som skulle belysa konsekvenser av ett medlemskap.

Då sas det att moderaterna inte på något vis tagit ställning utan snarare var alternativet för den som inte var låst. Men den senaste tidens positionsförändringar i NATO-frågan visar ju med all önskvärd tydlighet att det bara var ett spel för galleriet. Frågan handlar inte om samarbete som syftar till att stärka freds- och säkerhetsarbetet i vårt närområde. Det görs redan idag. Läs artikel

Finlands president tror på dialog med Putin, Dagens Nyheter

Vad ett Natomedlemskap beträffar anser Niinistö att Finland inte behöver ansöka här och nu. Det betyder ändå inte att saker och ting inte kan förändras.

– Vi kan inte avsäga oss möjligheten att ansöka om Natomedlemskap. Det vore ett allvarligt misstag därför att detta är ett säkerhetspolitiskt instrument. Ryssland vet att vi har det här instrumentet. Fint. Nu satsar vi på att utveckla vårt partnerskap och kompatibilitet med Nato så långt det är möjligt. Om vi ser en klar försämring av säkerhetsläget och vår egen situation – då kan vi ansöka om medlemskap.

Är det inte för sent att ta brandförsäkring när huset redan brinner?

– Jag talar inte om någon brand. Då är det garanterat för sent. Jag talar om att hur vi ser på den framtida utvecklingen. I dag talar man om Nato, Nato och Nato, men i en värld där det sker otrevliga ting har man alltid gått in för olika slags sammanslutningar. Läs artikel

NATO and the E.U. desert Georgia, Washington Post

Tinatin Khidasheli does not hide her impatience with NATO. As defense minister of Georgia, she has spent the past several months lobbying NATO members to grant her country a “membership action plan,” or MAP
In practical terms, this would amount to putting Georgia on an irreversible path toward joining the U.S.-led military alliance. It would also end Georgia’s security vacuum, which was fully exposed when Russia invaded the country in August 2008 . Yet when NATO holds its summit in Warsaw on July 8-9, Georgia can expect little. A Georgian MAP will not be on the agenda…

Leading the opposition to Georgia getting MAP status and ultimately joining NATO is Germany and France. They believe it would provoke Russia, which has already warned that there will be consequences if Georgia (or Ukraine) were ever to join the alliance. They also believe that Georgia is not defendable. NATO, they believe, would not go to war against Russia. Läs artikel

Sverige vill samarbeta med britterna om hybridkrig, svt.se

Regeringen vill samarbeta med Storbritannien om hybridkrig. Det är en av 53 punkter i det mycket omfattade militära samarbetsavtal som försvarsminister Peter Hultqvist (S) undertecknade i Storbritannien i helgen. SVT har läst hela avtalet.

Rysslands olagliga annektering av Ukraina startade en debatt om det som kallas hybridkrig. Nu vill regeringen samarbeta med Storbritannien om hybridkrig.

– Det kommer i första hand röra sig om informationsutbyte på tjänstemannanivå om hur länderna väljer att organisera sig och hantera frågor kopplade till hybridhot, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Läs artikel

Bergspredikan duger inte i säkerhetspolitiken, Anders Björnsson

”Sannerligen säger jag eder:
Vadhelst I haven gjort mot en av dessa mina minsta bröder,
det haven I gjort mot mig.” Matt. 25:40.

Det gällande säkerhetspolitiska omkvädet, som tillkom under riksdagsbehandlingen av den dåvarande försvarsberedningens betänkande, nämligen att Sverige ska komma grannar till hjälp i kritiska lägen, och förväntar sig motsvarande hjälp av sina grannar, var på sin tid aldrig genomlyst i den allmänna debatten. Det tillkom på en politisk höft, liksom de drastiska nedskärningarna i försvarsanslagen och värnpliktsarméns skrotande.

Allt detta kan ses som en förhastad paketlösning. Många av dagens Nato-förespråkare köpte paketet. Inget annat land i den kända historien har betett sig så. Man kan säga att det sammantaget blev ett säkerhetspolitiskt självmål. Men hur kan detta fortsätta att vara en styrande princip för dagens beslutsfattare? Paketet måste gå att snöra upp! Sverige kan inte för alltid vara bundet av en politisk modenyck vid en tidpunkt när det säkerhetspolitiska tänkandet i landet befann sig vid ett absolut lågvattenmärke.

Läs mer

Niinistö håller fast vid folkomröstning om Nato, svenska.yle.fi

På frågan om hur Finland skulle fatta beslut om en ändring av sin försvarspolitiska linje svarar Niinistö entydligt.

– Om ni med linje hänvisar till en ansökan om medlemskap i Nato, skulle det vara en ytterst betydande kursändring. Om en sådan kursändring måste man fråga folket, sade presidenten.

Han håller alltså fast vid att det bör arrangeras en folkomröstning om frågan blir aktuell.

Presidenten anser en del av diskussioninläggen varit konstiga.

– Jag har förundrat mig över att en del tycker att man inte kan fråga folket, eftersom folket enligt dem skulle svara fel, sade Niinistö.

Samtidigt har det parti som Niinistö representerat, Samlingspartiets partistyrelse nyligen sagt att Finland bör ansöka om att bli medlem i Nato under de närmaste åren.

Det här upplever presidenten inte stå i konflikt med hans egen syn.

– Samlingspartiet har haft samma linje sedan 2005 och jag har sedan dess valts till president som representant för det partiet, sade Niinistö. Läs artikel