Sommaren 2014, när jag översatte Theodor Fontanes sista roman Der Stechlin (1898) till svenska, slogs jag av berättelsens många referenser till händelser och personer ur den svenska historien. Det är inte konstigt. Där Stechlin utspelar sig, i Berlin och landsbygden norr därom, kärnområdet i Mark Brandenburg, hade trupper ur den svenska krigsmakten marscherat fram och tillbaka genom seklerna. Grannskapet, Vorpommern, hade till och med varit en svensk besittning under en längre tid (fastän ingen skulle ha kommit på tanken att kalla svenskarnas närvaro där för ”ockupation”).
Redaktionen
EU-toppmötet i Riga stängde inga dörrar österut, finska Yle 22 maj
Arbetet med att få ihop en slutdeklaration som alla kunde godkänna tog tid och krävde fingertoppskänsla för formuleringar. Efter några nervösa telefonsamtal i sista stund kunde EU-länderna och Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland komma överens och toppmötet om det östra partnerskapet kunde avslutas utan sura miner. Läs artikeln.
Frågor och svar om alliansfriheten, Sven Hirdman på ABF 19 maj
Efter anförandet på ABF-mötet den 19 maj svarade Sven Hirdman på frågor från publiken om den svenska alliansfriheten. Se videoupptagningen.
Sven Hirdmans anförande kan läsas på inlägget den 21 maj på denna hemsida. (se längre ned på hemsidan)
Ett eget eller någon annans försvar, Jan Bergsten i NSD 23 maj
Det fanns en gång ett folkförsvar i det alliansfria landet. Alla män skulle delta i försvaret, men det var ett försvar av det egna landet och någon gång också en frivillig insats inom Förenta nationerna, FN.Det var 1960-tal och 1970-tal i det alliansfria landet och vi kunde se på tv och läsa i tidningarna om krig i världen utanför vårt alliansfria land. Vi läste om Vietnamkriget och hur de stora amerikanska flygplanen med beteckningen B-52 fällde bombmattor över Vietnam, vi såg brännskadade barn som flydde undan angripares napalmbomber och hur en polischef inför tv-kamerorna avrättade en motståndare mitt på en gata i Saigon. Läs artikel.
Statsminister Stefan Löfvén om ryskt flyg i Östersjön
Stefan Löfvén intervjuas i Aftonbladet 22 maj om ryska bombflygplan som närmade sig svenskt territorium. Läs artikeln.
Hultqvist vill samarbeta med USA, Sveriges Radio
Intervju med försvarsminister Peter Hultqvist i Sveriges Radio. Lyssna på intervjun.
Sverige och Nato, Sven Hirdman
Ambassadör Sven Hirdman talade tisdagen 19 maj på ABF-huset i Stockholm om Sverige och förhållandet till Nato. Vi återger hans anförande här:
Sammanfattning
- Sveriges säkerhetspolitik går ut på att hålla Sverige utanför krig och till mottet av vår förmåga bidra till fred och avspänning i vår omvärld. Ett stormaktsanfall på Sverige vore en fullständig katastrof.
- Ett isolerat ryskt anfall på Sverige är helt osannolikt. Sverige har inte ett sådant strategiskt intresse för Ryssland. Ryssland vill överhuvudtaget inte ha ett krig med EU och Nato.
- Ett svenskt medlemskap i Nato ökar därför inte Sveriges säkerhet utan leder i stället till ökad spänning i vårt område.
- Den svenska säkerhetspolitiken bör prioritera att bidra till avspänning mellan stormaktsblocken.
Krig inget man bara kan vifta bort, Jan Fredriksson. Kommentar av Anders Björnsson: En fråga om vilja
Den 8-9 maj firades segern över nazityskland. Ett krig som resulterade i en enorm förstörelse och 50-60 miljoner människors miste livet. Borde vi inte ha lärt oss att frukta kriget. Uppenbarligen inte ty på nytt hörs krigstrummorna ljuda allt högre i Europa. Både Nato och Ryssland skramlar med vapnen. Den firade författaren och nobelpristagaren Günter Grass säger i en intervju i El País att han fruktar att vi sömngångaraktigt är på väg in i ett storkrig med skärningspunkten i Mellanöstern och Ukraina. I en ledarartikel i Helsingborgs Dagblad den 9 maj ansluter sig Heidi Avellan till denna syn men hon skriver på ett obekymrat sätt ”fira freden, räkna med krig”.
Debatt om FN-stadgans våldsförbud och Svenska FN-förbundet
GABELIC VILL GÅ RUNT VÅLDSFÖRBUDET, Lars-Gunnar Liljestrand
Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic bemöter den 22 april min kritik av förbundets tolkning av FN-stadgan och hävdar att han visst värnar om den men säger samtidigt att den måste förändras. Han skriver om regeringar och ledare inte kan eller vill ta sitt ansvar övergår det till världssamfundet som skall agera i enlighet med just FN-stadgans åtgärdstrappa.
Minnesord över Lennart Bodström
Ur minnesordet:
”När Olof Palme presenterade Lennart Bodström som utrikesminister gjorde han det med orden: Han är en person med fasta principer, goda nerver och som kan stå pall i blåsväder .
Dessa egenskaper fick han god användning för som utrikesminister. Han stod starkt upp för Sveriges alliansfrihet. Han hävdade att vi alltid måste handla så att tvivel om vårt lands avsikter aldrig kunde uppstå liksom att vi aldrig fick ställa kraven på bevisning lägre vid undervattenskränkningar än vid andra former av kränkningar. Han arbetade målmedvetet för att söka förverkliga idén om Norden som en kärnvapenfri zon.” Läs minnesordet.
Om Nato-kramarnas och Nato-kritikernas märkliga samsyn, Ulf Bjereld
Professor Ulf Bjereld har i Göteborgsposten skrivit om hur Nato-anhängare och Nato-kritiker förenas. Hans analys är i högsta grad relevant idag:
I Göteborgs-Posten publiceras i dag min slutreplik till Ingela Mårtensson om huruvida Sverige håller på att smygas in i Nato. Ett utdrag ur artikeln följer nedan, hela artikeln kan läsas här. Min inledande artikel finns här och Ingela Mårtenssons replik finns här.
Ingela Mårtensson menar att Sveriges nära samarbete med Nato innebär att den militära alliansfriheten urholkats och att Sverige i praktiken redan är en Nato-medlem. Men henne analys är ofullständig och gynnar bara dem som vill att Sverige skall söka medlemskap i Nato, skriver Ulf Bjereld i en slutreplik.
Sverige bör vara tydligt neutralt, Charlotta Friedner Parrat
Sverige bör återvända neutralitetspolitiken. Då skulle vi kunna verka för avspänning och förtroende i vårt närområde, snarare än för kapprustning. Läs mer.