Angående privatarméer

Anders Björnsson

Wagnergruppens statskuppsförsök i Ryssland under midsommarhelgen visar på ett parodiskt sätt, hur sårbar en krigsmakt blir, om den förlitar sig på lejd soldatesk. Denna är oregerlig, den tar inga nationella hänsyn och fungerar endast som spjutspets i offensiva, illegala företag. Den ställer sig utanför lagen och destabliserar.

Inte bara den ryska staten har använt sig av privatarméer. Förenta staterna anlitade firman Blackwater, vars personal både i Irak- och Afghanistankrigen gjorde sig skyldiga till krigsförbrytelser.

Yrkeskrigare skapade för övrigt osäkerhet i Europa under flera hundra år. Uppbåd och utskrivningar räckte inte. Man behövde mobilisera utomstatliga resurser. I Sverige lades uppbörd av skatter och tullar under 1600-talet, stormaktstiden, i privata händer. Det finansiella nettot blev negativt. Underslev var inbyggt i systemet. Kronan blev fattigare. Avdankningen av yrkesmördare tärde i hög grad på statshushållet.

I det militära blev folkbeväpning svaret på bristerna i fosterlandsförsvaret (indelningsverket, de värvade – opålitliga – regementena). Folkarmén skulle möta en fiende, men inte angripa honom. Man skulle avvärja, inte avskräcka. Svenska krigsföretag under 1700-talet var i sig avskräckande, men inte mot en fiende (som oftast stod pall) utan mot den egna befolkningen. Tillgångarna hade behövts för annat, för rikets modernisering och uppbyggnad. Detta blev sedan Bernadottelinjen.

Den är numera övergiven. Nu ska Sveriges krigsmakt åter ställas in på offensiv. Våra gränser ska inte skyddas, de ska tvärtom genomkorsas av trupper från främmande makt. I vilken mån soldatesk då ingår, kommer vi inte att få veta, när vårt kommando läggs i Nato-händer – allt förhemligas, utländska soldater kommer med all sannolikhet att gå straffria. Den nyligen antagna lagen om utlandsspionage försvårar insyn i sådana operationer. Tänk tanken, att Sveriges säkerhet kommer att bero av vänligt sinnade privatstyrkor!

Återigen: Svaret är en beväpning omfattande hela folket! Den svenska nationella ekonomin står idag otroligt mycket starkare än på 1600- och 1700-talet, ”då ärat ditt namn flög över jorden”. En rejäl civil och militär rustning, med ökad skattebas, skulle inte drabba gemene man i någon större utsträckning, inte heller utländsk eller inhemsk upplåning. Den skulle stärka vår värnkraft och vår statliga suveränitet; dessa får inte bli beroende av vinstdrivande näringsfång i någon form.

Den skulle också stäcka alla Wagner-tankar.