Halleraker: – Skremmer ikke med 100.000 mann i Heimevernet, aldrimer.no

Høyres Øyvind Halleraker og Heimevernets aksjonsgruppe Styrk Heimevernet havnet i heftig twitter-strid i helgen. Mandag var striden fortsatt ikke over: – Heimevernet er ikke stridende styrker. Du skremmer ikke en stor aggressor med verken 10.000, 50.000 eller 100.000 mann i Heimevernet, sier Halleraker.

Lørdag morgen gikk Styrk HVs frontfigur Sjak R. Haaheim ut mot regjeringspartiene samt Jonas Gahr Støre. Han anklaget dem for å være de eneste i Europa som kutter i Heimevernet.

Dette fikk Høyres forsvarspolitiske talsmann, og nestleder i Stortingets utenriks- og forsvarskomité, Øyvind Halleraker til å reagere på Twitter:

“Resten av Europa bygger OPP heimevern. Disse er de ENESTE som KUTTER i din rett til lokal beskyttelse og trygghet.” Meldingen ble ledsaget av et bilde av partilederne Siv Jensen i Fremskrittspartiet, Høyres partileder og statsminister Erna Solberg samt Jonas Gahr Støre i Arbeiderpartiet. Teksten oppå bildet lød: “Aldri før i moderne tid har så få gjort så mye for å kutte i trygghet for så mange”.

Läs artikel

Tre av fire vil ha forsvarsspørsmål inn i valgkampen, aldrimer.no

77 prosent av norske velgere ønsker forsvars- utenriks og sikkerhetsspørsmål inn i valgkampen for Stortingsvalget i september.

Det viser en undersøkelse Norstat har gjord i mars på vegne av Norges fredsråd.

1017 svarte på undersøkelsen.

– Temaene norsk utenriks-, sikkerhets- og forsvarspolitikk har lenge glimret med sitt fravær i norske valgkamper. Politikerne legger skylden på at folk flest ikke bryr seg om dette, men denne meningsmålingen viser nettopp det motsatte: Folk flest bryr seg om tematikken, og vil høre mer om det i valgkampen, uttaler Hedda Langemyr, daglig leder i Norges fredsråd, i en pressemelding.

På spørsmålet “Mener du spørsmål vedrørende norsk utenrikspolitikk, forsvar og sikkerhet er viktig og noe de politiske partiene burde fokusere på i valgkampen?“ svarer altså mer enn tre av fire ja. Läs artikel

Finland blir “hotcenter” för EU och Nato, Sveriges Radio

Det är nu klart att Finland blir säte för EU:s och Natos nya gemensamma forskningscenter kring hybridhot.
Ett flertal länder, däribland Sverige, kommer att bidra med experter till det nya centret som väntas börja sin verksamhet redan i höst.

Med hybridhot avses kombinationen av traditionella militära hot och civila säkerhetshot som exempelvis cyberattacker och spridandet av desinformation.

Det nya forskningscentret har varit på gång sedan förra året och är en viktig symbol för EU:s och Natos önskan om att öka sitt samarbete i praktiken. Det ska förläggas till Helsingfors och en arbetsgrupp som leds av den finska skyddspolisen har nu börjat planera för hur det ska fungera. Läs artikel

Försvaret i fokus på konferens, skaraborgslanstidning.se

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) gästade försvarskonferensen i Skövde på måndagen. Han var nöjd med beslutet om återinförandet av värnplikten…

– Jag ser också att det sker en leverans. Övningsverksamheten är på en annan nivå nu än vad den var tidigare. Inom försvarsmakten har man tagit det som sagts i riksdagen på allvar.

Även i omvärlden har beslutet om att återinföra värnplikten gett reaktioner påpekade försvarsministern..

Han konstaterade vidare att strategin inledningsvis är att fylla de förband som finns, sen ger värnpliktsbeslutet möjligheten att utöka numerären med värnpliktiga framöver om man politiskt bedömer detta som rimligt. Någon utökning av nuvarande organisation är dock inte aktuell nu.

– Det är 4000 soldater som ska utbildas på årsbasis. Det är den nivå som nuvarande försvarsmakt är dimensionerad för, så den nya ordningen kräver ingen ny infrastruktur eller förändring av organisationen. Men om man i framtiden bestämmer sig för att utöka numerären så får man titta på det, säger Hultqvist…

Ett konkret försvarssamarbete inom ramen för EU ser han däremot inte som något reellt alternativ.

– Frågan om att bygga en gemensam EU-armé är inte aktuell. Det som vi är överens om inom ramen för EU är att bygga funktioner som på ett bättre sätt kan stödja de internationella operationerna som EU bedriver. Läs artikel

ÖB-förslag – hinder för värnplikt, Carl Björeman

Regeringen beslutade den 2 mars att återaktivera den sedan 2010 vilande värnplikten. (Regeringsbeslut 3. 2017-03-02)

Regeringen gör ett försök att avhjälpa den svåra bristen på soldater i Försvarsmakten.

Försöket  kommer med stor sannolikhet att misslyckas. ÖB-förslag, antagna av regeringen omkring sekelskiftet men fortfarande i kraft trots avgörande lägesförändringar, lägger hinder i vägen.

Försvarsbeslutet år 2000 är av central betydelse i sammanhanget. Detta beslut innebar att ÖB Owe Wiktorin fick gehör för sin idé om försvarets inriktning i framtiden. Han skrev i Försvarets Forum 2:2000: ”I allt väsentligt har riksdagen följt regeringens proposition och därmed ytterst vår vilja avseende inriktning.”

Den inriktning som ÖB avsåg hade han avslöjat inför Centerpartiets ledning redan i december 1994, men han började först 1998 att argumentera öppet för denna.

Läs merÖB-förslag – hinder för värnplikt, Carl Björeman

Heimevern og folkeforsvar, venstreblogg.no

Vi kan dessverre ikke forutsi nøyaktig hvordan en framtidig krise vil se ut. Vi har derfor behov for et fleksibelt og robust forsvar. Forsvaret må ha strategiske kapasiteter. Forsvaret må ha en størrelse og kapasiteter som utgjør en troverdig og avskrekkende styrke. Dette innebærer både behov for investering i kampfly og ubåter, men det krever også oppgradering og forsterkning av Hæren.

Samtidig må Forsvaret også ha mulighet til å beskytte mennesker og viktige samfunnsinstallasjoner, som er Heimevernets samfunnsoppdrag. Er det noe som har preget mange av de konfliktene vi ser i dag, er det utvisking av skillet mellom fred og konvensjonell krig. I en situasjon hvor noen vil oss vondt, vil vi trenge en militær beredskap også for å kunne ta vare på viktige sivile funksjoner som ellers enkelt kan rammes med store konsekvenser.

Konklusjonen av slike betraktninger er enkel. Vi må reversere nedbyggingen som ligger i Forsvarets langtidsplan vedtatt av regjeringen og Arbeiderpartiet, og sørge for at landmaktutredningen gir en reell styrking av det som i dag er Hæren og Heimevernet. Läs artikel

Daniel Braw ledarkrönika: Trump riskerar att försvaga Nato, jp.se

President Donald Trump har onekligen fört upp frågorna om Natos sätt att fungera högt på dagordningen – men hans sätt att driva dem riskerar snarast att försvaga atlantpakten.

Först var Nato överspelat, obsolet. Sedan var det en öppen fråga huruvida åtagandena om ömsesidigt försvar verkligen var några åtaganden. Och nu har ett slags offentlig förödmjukelseprocess tagit vid där enskilda medlemsländer kritiseras för att stå i skuld till Nato. Allt inom loppet av ett par månader.

Med Donald Trump har, trots att inga beslut ännu har fattats, onekligen klimatet inom Nato onekligen förändrats.

Särskilt dramatisk blir förändringen i Tyskland, ett land som enligt presidenten är skyldigt Nato ”enorma summor” för sin säkerhet…

Erfarenheten talar också för ett starkt socialdemokratiskt motstånd mot snabb höjning av försvarsanslagen.

Man minns att Gerhard Schröder vann valet 2002 efter att, som Angela Merkel efteråt uttryckte det, ha dragit in frågor om internationell säkerhet – i klartext nej till Irakkriget – i valrörelsen.

För dagens ledande partiföreträdare, Martin Schulz och utrikesministern Sigmar Gabriel, ”är kampen mot högre försvarsutgifter en symbol för motståndet mot en amerikansk president som injagar skräck inte enbart i socialdemokrater”, skriver tidskriften Der Spiegel. Läs ledaren

 

‘Completely unrealistic’ Germany on collision course with US over Nato spending, express.co.uk

Gerrmany´s Foreign Minister Sigmar Gabriel has set the country on collision course with the US at an upcoming Nato summit after he called American demands for more spending by the European members of the military alliance as “completely unrealistic”.

US President Donald Trump had previously called for the Nato allies to uphold a previous agreement to meet a long-term goal of spending two per cent of economic output on defence – a message also backed up by the American Secretary of State Rex Tillerson. Mr Tillerson said that the alliance should have “all of the resources, financial and otherwise, that are necessary for Nato to fulfil its mission.”

Mr Gabriel countered those calls by saying there was no such two percent target as such, plus, he argued there was more to security than just military spending. He told reporters in Brussels: “It’s totally unrealistic to believe that Germany would increase its defence spending from €35 billion now to €70bn.

“We respect the two percent guideline — but we should not move the goalposts: it was formulated in Wales [at a 2014 summit] as a guideline and not as a goalpost.”

He added: “We are increasing our defence spending. We are doing more…

Germany spends 1.2 per cent of gross domestic product (GDP) on the military last year, up slightly from 1.18 per cent the previous year. Läs artikel

Försvarsmakten: Inte inryckning fyra gånger per år, vasabladet.fi

Försvarsmakten omfattar inte försvarsminister Jussi Niinistös (Sannf) förslag om att beväringarna skulle rycka in i militären fyra gånger om året, skriver Keskisuomalainen.

Enligt Keskisuomalainen anser Försvarsmakten att det nuvarande systemet med inryckning två gånger om året fungerar bra.

Niinistö anser däremot att det rådande systemet är problematiskt med tanke på Försvarsmaktens insatsberedskap.

På ministerns stab sade man i förrgår till tidningen att en eventuell ändring av inryckningarna behandlas på politisk nivå i samband med att riksdagen behandlar försvarsredogörelsen under våren. Läs artikel

Deltagandet i Irakkriget är inte i vårt intresse som alliansfri stat som värnar FN-stadgan, Lars-Gunnar Liljestrand

Regeringen föreslår i en proposition framlagd den 21 mars 2017 att Sverige utökar den militära insatsen i Irak från 35 till 70 man i den USA-ledda koalitionen mot Isil/Daesh till och med den 31 december 2017. Den svenska insatsen skall bestå i ”utbildning och rådgivning till de irakiska försvarsstyrkorna i Irak i syfte att bidra till deras förmåga att stå emot och besegra Daesh”. (Proposition 2016/17:127)

Det utökade bidraget skall placeras vid Al Asad-basen i centrala Irak. Det redan befintliga bidraget förblir placerat i Erbil i norra Irak med uppgiften att träna och utbilda enligt nuvarande mandat.

Med utökningen och placering vid ytterligare en bas dras Sverige alltmer in i kriget.

Sverige stöder den kurdiska militära styrkan peshmerga som är en av parterna i konflikten och som har ett eget mål: att upprätta autonomi eller till och med självständighet för en kurdisk stat.

USA leder koalitionen mot Isil/Daesh och har sina egna stormaktsintressen i Irak i och i regionen i övrigt.

Turkiet har gjort anspråk på delar av Mosulregionen och står i skarp motsättning till de kurdiska styrkorna.

Iran stöder shiitiska miliser som har angripit sunnimuslimer i olika delar av Irak.

Saudiarabien och Gulfstaterna stöder sunnimuslimer i Irak i kampen mot sin värsta rival Iran.

Läs merDeltagandet i Irakkriget är inte i vårt intresse som alliansfri stat som värnar FN-stadgan, Lars-Gunnar Liljestrand

The Future of Nordic-Russian Relations, Utrikespolitiska Institutet

The Swedish Institute of International Affairs (UI) invites you to a seminar on the future of Nordic-Russian relations.

Two of the Nordic countries share borders with Russia, and the Baltic and the Barents Seas also bind us together. Historically, events in Russia have had a direct impact on stability and development in the Nordic Region. Two Nordic countries are militarily non-aligned and three are NATO members which affects their relations to Russia in different ways. Relations were impaired after the Russian aggression in Ukraine, but now three years later all parties seek for ways to improve relations in the Nordic region.

René Nyberg served as Finland’s Ambassador in Moscow 2000-2004. Nyberg left diplomatic service in 2008 after he was invited to lead a newly formed organization for promoting the interests of Finnish industry in Russia, the East Office of Finnish Industries. He has served as East Office CEO 2008-2013.

Date: Friday April 7, 2017.
Time: 15.30-16.30. Registration from 15.00.
Location: The Swedish Institute of International Affairs, Drottning Kristinas väg 37, Stockholm.
Seminar fee: UI members free. Non members 100 SEK.
Language: English
Register here

Germany rejects US pressure for Nato spending rise, BBC

Calls by the Trump administration for Germany and other Nato partners to increase spending on defence have been rejected by Germany.

Foreign Minister Sigmar Gabriel said it was “quite unrealistic” to believe Germany would spend 2% of its economic output on the military.

Other spending such as development aid, he said, should be taken into account…

US Secretary of State Rex Tillerson told his counterparts in Brussels that by the next Nato summit – to be held in Brussels in less than eight weeks’ time – there should be a commitment to produce clear plans to demonstrate how each country would meet its spending commitments.

“As President [Donald] Trump has made clear, it is no longer sustainable for the US to maintain a disproportionate share of Nato’s defence expenditures,” he said. Läs artikel