Visst ska vi stödja Frankrike. Inte för att vi är tvingade till det, utan för att vi vill , Ulf Bjereld

Efter det fasansfulla terrordådet i Paris har Frankrike begärt militär hjälp av EU enligt artikel 42:7 i Lissabonfördraget. Innebär förfrågan att Sverige nu är förpliktigat att militärt bistå Frankrike och att den militära alliansfriheten är överspelad? Svaret är nej.

Artikel 42:7 stadgar att om en medlemsstat utsätts för ett väpnat angrepp på sitt territorium så är ”de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga”. Men denna starka formulering följs omedelbart av en reservation: ”Detta ska inte påverka den särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”. Reservationen avser bland annat de militärt alliansfria staterna i EU, däribland Sverige. Läs blogginlägget

Nato tveksam medicin mot krig, Sune Olofson , slutreplik i Dagen

Huvudbudskapet i mitt inlägg (Dagen 4/11) var att om Sverige ska ändra sin försvars- och s­äkerhetspolitik – och ingå i en militärallians med kärnvapen och bryta den alliansfrihet som bidragit till fred i mer än 200 år – måste det självfallet föregås av en djupgående konsekvensanalys där både för- och nack­delar offentligt prövas av samtliga riksdagspartier.En sådan analys har inte gjorts. Henrik Lindberg, ordförande KD Enköping, tycks mena i en replik (Dagen 13/11) att eftersom socialdemokraterna hittills sagt nej till en utredning bortfaller behovet av en sådan prövning och alternativet är snabbanslutning till Nato.

Så är det naturligtvis inte. B­ehovet kvarstår och är viktigar­e än någonsin. Men nu har KD låst sig vid en Nato-­anslutning och det var olyckligt och onödigt. KD:s medlemmar bör först få tillgång till en all­sidig utredning, som i god d­emokratisk ordning underställs intern och extern debatt. Ja, vi ska fortsätta att bygga goda relationer till Ryssland. Vi ska självfallet kraftigt protestera när Putin annekterar Krim och underhåller olagliga krigsoperationer i östra Ukraina. Och det har Sverige gjort på flera sätt, till exempel genom att kalla den ryske ambassadören till UD och EU:s sanktioner är viktiga – det ska göra ont när övergrepp i strid mot folkrätten sker. Läs slutreplik

Media undvek kritiska frågor till Nato-chefen

Lars Borgnäs kritiserar på SVT Opinion med rätta media i Sverige, både kommersiella och public service, för deras servila inställning till Nato-chefen Jens Stoltenberg vid hans besök i Sverige nyligen.Borgnäs tar upp de för oss viktigaste frågorna när det gäller Nato nämligen, om inte alliansen har en stor del av ansvaret för den ökade spänningen i Östersjöområdet.
Men även Natos operationer ”out of area” borde ha tagits upp av de svenska journalisterna då de har direkt bäring på Sveriges internationella agerande.

Läs mer

Bisarr krigsförespråkare har mycket att förklara, Carl Björeman

Generalmajor Karlis Neretnieks diskuterar på KKrVA:s blogg hur Sverige bäst kan tjäna Nato när det gäller försvar av de baltiska staterna i samband med en kris eller ett krig i vårt närområde. Han avslutar med att Sverige måste gå med i Nato så att vi kan få full insyn i Natos planering för att förbereda oss på att militärt stödja de baltiska staterna.

Neretnieks utsagor kommenterades på denna sajt den 12 november av Lars-Gunnar Liljestrand. Dennes omdöme sammanfattas in rubriken ”En bisarr krigsförespråkare” och i meningen: ”Sällan har väl någon i sen tid så öppet pläderat för krig som Neretnieks.” Detta omdöme utgör enligt min mening en väl underbyggd varning. Neretnieks utsagor måste granskas och bemötas av dels 1) säkerhetspolitiska, dels 2) försvarspolitiska skäl.

Läs mer

Varsamhet med orden

Så kallade identitärer finns på både vänster- och högerkanten inom politiken. De avviker från upplysningstraditionen och hindrar oss att se klart. En fransk professor förklarar att den ”europeiska identiteten” nu befinner sig under ett dödligt hot – och att dess företrädare gör rätt som proklamerar försvarskrig. (Dagens Nyheter 18/11) En svensk folkrättsprofessor har förklarat att Frankrike, ett land vars ”identitet” hittills ansetts vara sekulär och republikansk, har rätt till ”kollektivt självförsvar” efter de senaste terrorattentaten. Tänker han då på Europa som ”kollektiv”? Och är då verkligen IS en angripande stat?

Läs mer

Security Council Press Statement on Terrorist Attacks in Paris

The following Security Council press statement was issued today by Council President Matthew Rycroft (United Kingdom):

The members of the Security Council condemned in the strongest terms the barbaric and cowardly terrorist attacks which took place in several places in Paris on the evening of 13 November 2015, causing numerous deaths and injuries among civilians.

The members of the Security Council expressed their deep sympathy and condolences to the families of the victims, as well as to the Government of France.

The members of the Security Council underlined the need to bring the perpetrators of these terrorist acts to justice.

Tänk ef­ter före, Yngve Sunesson i Skånska Dagbladet

Ter­ror­an­greppet i Pa­ris i fre­dags kväll har av pre­si­dent Hol­lan­de tolkats som en krigs­hand­ling mot Frank­ri­ke. Så­väl om­fattningen som syf­tet gör att det inte är orim­ligt.

För första gången har där­för den franske pre­si­denten nu be­gä­rt EU:s stöd en­ligt ar­ti­kel 42:7 i EU-för­dra­get som fast­ställdes i Lis­sa­bon. Det­ta an­ger att ”om en med­lems­stat skulle ut­sättas för ett väp­nat an­grepp på sitt ter­ri­to­ri­um, är de öv­riga med­lems­staterna skyl­diga att ge den med­lems­staten stöd och bi­stånd med alla till buds stå­en­de me­del”, allt­så även mi­li­tära.
Den här ar­ti­keln finns i det för­svars­po­li­tiska av­snittet i för­dra­get. För bland an­nat svensk del finns där en un­dan­tags­klau­sul, som in­ne­bär att den ”sär­skilda ka­rak­tären” (al­li­ans­fri­heten) på ländernas för­svars- och sä­ker­hets­po­li­tik inte ska på­verkas. Sve­ri­ge är allt­så inte skyl­digt att med­verka mi­li­tärt i en ge­men­sam ak­tion. Läs ledaren

”Sverige hjälper Frankrike mot IS”, kommentar till intervju med Peter Hultqvist

Förvarsministern säger att det är för tidigt att tala om vilken form av stöd Sverige kan ge till Frankrike. Frankrikes president Hollande har hänvisat till EUs solidaritetsklausul. Klausulen som återges nedan säger att alla stater får avgöra formen av stöd utifrån den ”särskilda karaktären hos vissa medlemsstaters säkerhets- och försvarspolitik”.
Sverige är alliansfritt och det är därför Sveriges eget beslut hur man vill ge sitt stöd.Lissabonfördraget mellan Europeiska Unionens medlemsstater undertecknades av statscheferna i december 2007 och trädde ikraft den 1 december 2009. Fördraget innehåller en solidaritetsförklaring. I denna görs dock förbehåll för bland andra alliansfria och neutrala staters eventuella förpliktelser. Fördraget har ratificerats av riksdagen.

Läs mer

Statsministerns ord vid pressträffen med anledning av terroristattackerna i Paris, regeringen 14 november

Idag sörjer Sverige med det franska folket.

Terroristattackerna som vi har bevittnat under gårdagskvällen och natten är präglade av ett vidrigt hat och förakt mot människovärdet.

Vi tänker på offren och deras anhöriga, de föräldrar som förlorat sina barn, de barn som förlorat sina föräldrar, de liv som nu aldrig kommer att levas. Det här är fruktansvärda timmar för Europa.

En svensk är avliden, och vi har uppgifter om att en annan svensk är skottskadad. Vi har kontakt med deras anhöriga, och de ska veta att mitt och hela svenska folkets deltagande och sympati är hos dem. Våra hjärtan är med er. De franska myndigheterna forsätter givetvis sitt arbete, ett arbete som pågår så vi har inte alla officiella svar ännu. Läs hela informationen

Margot Wallström fördömer attackerna

Sverige fördömer gårdagens avskyvärda terroristhandlingar i Paris. De har riktats mot oskyldiga medborgare som dödats, och våra tankar går till offren och deras familjer. Terroristdåden är en attack mot demokratin och våra öppna samhällen. Dessa attacker skall mötas med beslutsamhet; terrorismen skall slås tillbaka och de ansvariga ska ställas till svars. Vi behöver också långsiktigt tackla grundorsakerna till terrorism, och stärka arbetet mot extremism och fanatism. Tillsammans ska vi stå upp för demokratin och för humanistiska värderingar.

Margot Wallström, utrikesminister

Stärkt nordiskt samarbete i försvars- och säkerhetspolitiken – summering av nordiskt försvarsministermöte

Det svenska ordförandeskapet i det nordiska försvarssamarbetet Nordefco sammanfattades när de nordiska försvarsministrarna möttes den 10-11 november i Stockholm.

– Sverige har under 2015 tillsammans med våra nordiska grannar stärkt den gemensamma rösten på det säkerhets- och försvarspolitiska området genom att utöka dialogen och koordineringen mellan våra länder, säger försvarsminister Peter Hultqvist.Läs artikel

Är grundlagsändring en förutsättning för att Sverige skall kunna agera militärt tillsammans med annan stat vid angrepp eller kränkning av territoriet? Rolf Andersson

Strider det mot regeringsformen om Sveriges regering skulle besluta att landet ska agera militärt tillsammans med annan stat, till exempel Finland, för att möta ett väpnat angrepp mot någon av staterna? Eller för att hindra en kränkning av någon av staternas territorium, till exempel genom samordnad ubåtsjakt? Regeringen fattade den 12 november 2015 beslut om att utreda frågor om fördjupat försvarssamarbete. I direktiven för utredningen anges:

”Mot bakgrund av solidaritetsförklaringen och Sveriges samarbete på försvarsområdet med bl.a. Finland finns det anledning att utreda förutsättningarna enligt regeringsformen för vissa former av fördjupat försvarssamarbete med annat land.”

Läs mer