Signaturen Wiseman angriper på sin blogg vissa motståndare till Nato för att de feltolkar både Nato-fördragets artikel 5 och kraven på försvarskostnader vid ett medlemskap.Till en del har han rätt.
Artikel 5 i Nato-fördraget (en för alla, alla för en) om kollektivt självförsvar då en medlemsstat utsätts för angrepp utlöses inte med automatik. Det är knappast så att Sverige vid ett Nato-medlemskap skulle tvingas gå i krig för Turkiet om det landet hamnade i väpnad konflikt med till exempel Syrien. Först skall sägas att artikel 5 gäller bara om en medlemsstat blir utsatt för ett angrepp av en annan stat inte om medlemsstat på eget bevåg hamnar i strid med annan stat eller icke-stat som IS. Artikel 5 är utformad så att medlemsstaterna själva bestämmer vilken form av stöd de ger vid en krigssituation. Sverige skulle kunna välja att skicka ett fältsjukhus eller att helt enkelt lägga in veto.(även om det skulle kunna möta mycket starkt motstånd). Artikel 5 är medvetet vag. De små öststaterna och baltiska staterna vill säkert gärna ha garantier om militär hjälp, men för USA är situationen annorlunda. Fördraget utformades för att möjliggöra för främst USA att ha fria händer att agera eller låta bli att agera i olika situationer, utifrån vad stormakten bedömde som viktigt ur sitt geostrategiska perspektiv.
Kostnaderna i samband med ett svenskt Nato-medlemskap behöver inte med nödvändighet bli de av Nato stipulerade 2 procent av BNP. De flesta Nato-staterna ligger långt under det målet och kommer inte att kunna pressas till vilka försvarskostnader som helst. Inte heller Sverige skulle kunna tvingas att fördubbla sina försvarskostnader vid ett medlemskap, men säkert måste betydligt mer pengar komma till. Ett Nato-medlemskap blir inte billigt.
För Sverige är dock inte den kostnaden avgörande. Som alliansfritt land måste Sverige ändå satsa mer på försvaret för vår egen säkerhets skull.
Wiseman försöker måla upp diskussionen om artikel 5 och försvarskostnaderna som avgörande. Det är att vilseleda. Huvudskälet för svensk alliansfrihet är att den bidrar till stabilitet och minskade spänningar i vårt närområde. Vi har allt intresse av detta och det minskar risken för konflikter. Ett svenskt Nato-medlemskap skulle verka i rakt motsatt riktning och öka riskerna för att Sverige dras in i konflikter i Östersjöområdet. I en verklig krigssituation i norra Europa blir Sverige med ett Nato-medlemskap omedelbart indraget i krig – och det oavsett hur många av de övriga Nato-staterna som kommer att bispringa oss militärt.
Lars-Gunnar Liljestrand