Hufvudstadsbladet har intervjuat Mike Winnerstig, svensk försvarsexpert, om Finlands säkerhetspolitiska linje. Winnerstig är skarpt kritisk till finske presidenten Sauli Niinistös hållning som den framfördes på ambassadörsdagarna i Helsingfors förra året .
Presidenten slog då fast att Finland inte kan ge utfästelser om militärt stöd åt baltiska staterna. Finland koncentrerar sig på att försvara sitt eget territorium och det menade presidenten var det bästa bidraget Finland kunde ge för fred och stabilitet i Östersjöområdet.
Winnerstig säger att Finland kan inte räkna med att få stöd av andra länder vid en militär kris om man inte själv deklarerat att man vill komma andra till undsättning. Argumentationen bygger på en romantisk föreställning om att staters säkerhetspolitik baseras på moral: Om du inte vill stödja mig så stödjer jag inte dig.
Så är det inte i verkligheten. Om Finland får militärt stöd eller ej av andra stater beror på hur de värderar nyttan av ett sådant stöd utifrån sitt eget lands säkerhet. Om man inte ser den nyttan spelar det ingen roll om Finlands president gjort vackra utfästelser åt ena eller andra hållet.
I botten på Winnerstigs kan man skönja en ovilja mot att små stater ser om sitt eget hus och satsar på eget försvar av hela territoriet. I Finlands fall har det omsatts genom ett starkt på allmän värnplikt baserat försvar av hela territoriet. Det är en försvarspolitisk linje som går stick i stäv med vad Nato önskar. Nato vill bygga insatsstyrkor som kan förflyttas till olika regioner och då finns inte plats för nationellt territorialförsvar särskilt inte om det bygger på allmän värnplikt. Det fick Estland erfara då man drog på sig skarp kritik från Natos generalsekreterare för att ha försökt kopiera den finska modellen med allmän värnplikt och försvar av hela landet.