Usel tajming för försvarssatsning, Lars Kriss, ledare i Bohuslänningen

…Försvarsutskottets tidigare kanslichef, Ingemar Wahlberg, har fått i uppdrag av regeringen att räkna på utgifterna inför försvarsbeslutet 2020. Enligt Dagens Nyheter krävs minst 235 miljarder de kommande tio åren – enbart för att underhålla och köpa in materiel som redan beslutats. Om flygplan och fartyg måste ersättas stiger siffran till 400 miljarder.

Så, hur ska ett starkare försvar finansieras? Nobody knows.

Två procent av BNP motsvarar en årlig försvarsbudget på ungefär 83 miljarder. Men att höja skatten, som nationalekonomen Lars Calmfors nyligen argumenterade för, är inget självklart alternativ. Skattetryckets andel av BNP har redan vuxit med 0,7 procentenheter under regeringen Löfven. Det uppgår i dag till 43,3 procent. Om sysselsättningen ska öka behövs omfattande skattelättnader på jobb och inkomster. Att låta statsskulden växa är inte heller särskilt smart. Marginaler för en ny finanskris saknas, även om skulden är klart lägre än EU-snittet (Ekonomisk Debatt 4/2016) Läs artikel