Varje land får förr eller senare betala för de fönster som dess press slår in”.
Uttrycket beskriver på samma gång makten hos en fri press men också outtalat att pressen har och bör ta ett ansvar för statliga intressen. Det formulerades av en av Europas mest inflytelserika politiker under slutet av 1800-talet, Otto von Bismarck.
Järnkanslerns formulering väcker också frågan om vad som bör och får yttras. Vad som bör yttras definieras av den som yttrar sig. Vad som får yttras anges i grundlag och lag. Bestämmelser som högförräderi, spioneri och uppvigling begränsar yttrandefriheten i syfte att skydda statsskickets grunder med parlamentarism, allmän rösträtt och en fri åsiktsbildning. Demokratin begränsas för att överleva.
Byt ut ordet ”press” mot opinionsyttring och Bismarcks ord kan användas som utgångspunkt för en diskussion om regeringens motreaktion på Turkiets reaktion när en docka förställande president Erdogan, med fötterna före, hissades upp i en lyktstolpe framför Stockholms stadshus. […]
Låt oss återvända till den opinionsbildning som sker genom pressen och i stället för Bismarck citera Östen Undén, statsråd och tillförordnad utrikesminister under 1930-talet.
I en artikel i Dagens Nyheter den 13 mars 1940 förklarar Undén att även ”stötande eller omoraliska eller enfaldiga” åsikter måste få uttryckas och när utländska makter trycker på ”upplyser (man) vederbörande om att tidningarna i Sverige är av regeringen fullkomligt oavhängiga… regeringen eller utrikesministern kan därför icke åta sig att öva någon uppsikt över eller ta något ansvar för pressens uttalanden.” […]
Den danska tidningen Jyllandsposten publicerade 2005 ett dussintal karikatyrteckningar riktade mot islam och islamister. Statsministern Anders Fogh Rasmussen förklarade att staten inte har någon anledning att kommentera eller ta avstånd från publiceringsbeslut fattade av självständiga tidningar. Han vägrade träffa de ambassadörer som vill ha ett möte för att diskutera publiceringen.
Den danske statsministerns grundinställning backades upp av dåvarande statsministern Göran Persson och oppositionsledaren Fredrik Reinfeldt. […]
På frågan hur klokt det skulle vara av en svensk tidning att publicera liknande bilder svarade Reinfeldt ”det ska väl varken jag eller Göran Persson ha synpunkter på” och att Sverige inte ska ”börja backa när det gäller vår demokrati och yttrandefrihet”. När utrikesminister Laila Freivalds inte stod emot utan fördömde och också ingrep mot en karikatyr på SD-kurirens hemsida avsatte Göran Persson henne. Hon kritiserades senare av riksdagens konstitutionsutskott. […]
Nu är det upp till medierna att visa sin integritet och publicera det man anser bör nå allmänheten och inte låta sig anpassas till vad regeringen anser gagnar statsnyttan för stunden. Publish and be damned brukar det sammanfattas.
I en demokrati är det ofrånkomligt att glasmästarna kan få mycket att göra. Läs artikel