När sex minuter återstod av söndagskvällens 120 minuter långa partiledardebatt i ”Agenda” var det dags att diskutera det så kallade DCA-avtalet, som Sverige slöt med USA redan i december förra året.
Ett så kallat Defense Cooperation Agreement (DCA). Det ska reglera var och hur amerikanska trupper, vapensystem, flyg, flotta etcetera ska få tillgång till redan befintliga svenska militäranläggningar.
Man undviker från regeringshåll att kalla det för amerikanska baser, men det är exakt vad det är.
Det är ett av de viktigaste politiska och militära avtal som Sverige skrivit under i modern tid, i juni röstar Sveriges Riksdag om avtalet.
Har vi någonsin tidigare sålt ut vår självständighet på ett mer öppet och flagrant sätt?
Enskilda röster på enstaka kultursidor har skrivit varnande om vad avtalet innehåller. Har vi någonsin tidigare sålt ut vår självständighet på ett mer öppet och flagrant sätt? Jan Guillou kallade i en kolumn i Aftonbladet den 21 april DCA-avtalet för ett ”kapitulationsdokument efter ett förlorat krig”.
Nå, nu befann vi oss i partiledardebattens elfte timme och när Nooshi Dadgostar fick frågan om varför vänstern var kritiska till DCA-avtalet (kommer de säga nej i riksdagsomröstningen?) verkade hon bokstavligt talat helt nyvaken, och menade att ”problemet med avtalet är att det kan vara så att utländsk trupp kan befinna sig på svensk mark men åtnjuta åtalsimmunitet” (vilket är avtalets absolut minsta problem) och efter denna märkliga utläggning säger hon plötsligt, som om det vore en bisak: ”Och dessutom så öppnar detta avtal upp för att placera kärnvapen i Sverige.”
Just det, det var ju det också. Kärnvapen. (Ryssland meddelade för övrigt dagen efter debatten att de nu kommer att genomföra en övning med taktiska kärnvapen.)
Det är inte läge att glida på sanningen i nuläget. Väljarna och tittarna har rätt att få reda på exakt vad som gäller
Norge har inskrivet i sitt DCA-avtal att kärnvapen inte får placeras i Norge under fredstid, Finland säger också nej. När frågan gick över till statsministern hävdade han att det inte behövde stå i avtalet eftersom alla andra länder redan vet var vi står i denna fråga, han kallade det ”helt odramatiskt”: ”Det finns ingen anledning för Sverige att ha varken permanent trupp eller kärnvapen i Sverige, i fredstid.”
Ingen permanent trupp i Sverige i fredstid? Ljög han där, eller gled han bara lite på sanningen, eller har han inte läst avtalet? Pratar vi inte här ändå om permanent militär närvaro, det vill säga amerikanska baser. Läs artikel