Också som medlem av Nato skulle Finland i första hand försvara sitt eget territorium. I en idealsituation skulle vi få hjälp av USA, men det finns tvivel. I värsta fall skulle finländska soldater tvingas ut i dödliga krig.
År 1999 skrev Tomas Ries den första stora utredningen om för- och nackdelar med ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. Ries som då forskade vid Försvarshögskolan i Finland kom fram till att argumenten för och emot Nato vägde ungefär lika tungt.
– Den bilden har egentligen inte förändrats – ända tills förra veckan då Putin visade sig vara så oberäknelig och farlig. Jag misstänker att det är den stora förändringen som gör att den finska statsledningen nu bestämt sig för att allvarligt fundera på Natomedlemskap, säger Ries som nu är docent vid Försvarshögskolan i Sverige.
– Ända fram till för en vecka sedan lutade man mot att det är klokare att vänta med ett regelrätt Natomedlemskap, säger Ries. […]
Enligt Cronberg finns det ändå allt större tvivel kring om Natos säkerhetsgarantier alltid gäller fullt ut.
– I en idealsituation innebär artikel fem att alla ska försvara den som bli attackerad. Men det finns allt mer tvivel kring om USA eller europeiska länder skulle utsätta sig för faran att själv bli attackerad, säger Cronberg.
Enligt Cronberg är till exempel de baltiska staterna, som hör till Nato, för tillfället osäkra på exakt vad säkerhetsgarantierna betyder.
– Man tvivlar på om USA till exempel skulle ta risken för en kärnvapenattack mot San Fransisco för att man försvarar Baltikum. Så det är lite osäkert vad paragraf fem egentligen innebär, säger Cronberg. Läs artikel