Enligt Planeringskommissionen för försvarsinformation (PFI) har försvarsviljan ökat. Ungas försvarsvilja var under år 2018 historiskt svag men har nu förstärkts. Frågan är var dessa unga vuxna med försvarsvilja befinner sig, var upprätthåller de sitt kunnande? En förhöjd försvarsanda räcker inte om det inte upprätthålls kunskap. Under de senaste åren har försvarsvilja och allmän värnplikt varit mycket på tapeten. Försvarsviljan har stigit om vi ser tillbaka på de gånga femtio åren. Då PFI mätt försvarsviljan med frågan: ”Om Finland blir anfallet, borde finländarna enligt er åsikt försvara sig med vapenmakt i alla situationer, även om resultatet förefaller osäkert?” har de jakande svaren stigit från 42 procent till hela 68 procent.
Ett land kan endast försvaras med trupper som besitter goda kunskaper, god fysisk och psykisk kondition. Därför finns det en viss oro i unga vuxnas låga deltagande i frivillig försvarsverksamhet och utbildningar. För även om Finland har en hög standard på sin beväringsutbildning och varje person som genomgått sin beväringstjänst har en god grund för att utveckla sin försvarsförmåga så rostar denna kunskap om den inte används. På samma sätt som då man lärt sig ett språk men inte använder det, orden faller i glömska. Läs artikel