Ryssland har nu börjat bombningar av motståndare till regeringen i Damaskus. Det är oklart exakt vilka grupperingar som bombanfallen riktas mot. Ryssland säger att man är ute för att slå tillbaka IS, medan sju stater i den USA-ledda koalitionen, bland andra USA, Saudiarabien och Turkiet, hävdar att angreppen riktas mot syriska rebellstyrkor.
Det finns inget säkerhetsrådsmandat för vare sig USA-koalitionen eller Ryssland att militärt intervenera i Syrien. Ryssland pekar på att man fått en inbjudan att bomba av regeringen i Damaskus. USA-koalitionen, som också sedan över ett år bombat landet, har inte angett någon folkrättslig grund för sin intervention.
Hänvisning till inbjudan från ett lands regering ger inte ett land rätt att intervenera militärt om det rör sig om ett inbördeskrig. I Syrien är läget oklart också på den punkten. Till dels måste man säga att konflikten är intern och att det är ett inbördeskrig. Samtidigt utgör IS ett yttre hot mot Syrien, även om det säkert ingår också syrier i IS-styrkorna. Om det i huvudsak är angrepp från en annan stat har Syrien rätt att begära hjälp, kollektivt självförsvar, av andra stater. Men man måste fråga sig om IS skall betraktas som en stat – i så fall är den inte erkänd av världssamfundet – eller en rebellrörelse.
Både Ryssland och USA tycka nöjds med att inte klarlägga något tydligt mandat från Säkerhetsrådet för insatserna i Syrien. Stormakter vill ha fria händer.
För ett litet alliansfritt land som Sverige är det viktigt att FN-stadgans våldsförbud respekteras. Svenska regeringen har slagit in på en farlig väg då man, med samma argumentation som stormakterna, är beredd att skicka militära rådgivare till Irak, med den ytterst tunna folkrättsliga motiveringen att man fått en inbjudan från Iraks regering.