Ett år efter Nord Stream-sabotaget finns både bekväma och obekväma förklaringar – experten undrar: ”Vill vi verkligen veta?”, svenska.yle.fi

[…] Svenska Yle bad forskaren och krigsvetaren Ilmari Käihkö sålla bland teorierna.

– Jag minns dagen då explosionen inträffade och i princip alla aklagade Ryssland. Jag trodde också först att Ryssland sannolikt ligger bakom, men jag har efteråt tänkt att vi ju faktiskt inte har några bevis för det.

– I krig så gör vi alltför ofta förhastade slutatser och det har fått mig att bli väldigt intresserad av det här fallet, säger Käihkö.

Att Ryssland skulle ligga bakom sprängningarna ses av Käihkö som det mest bekväma alternativet ur västländernas synvinkel.

– Misstankarna riktades direkt mot Ryssland som hade slutat exportera gas till Ukraina. Det kändes som en maktdemonstration där Ryssland visade att de kan hota det ekonomiska samarbetet med Europa.

– Samtidigt så kunde de visa att de kan sabotera också andra saker som finns under vattnet, som elledningar och datakablar.

Det finns också uppgifter om att det fanns ryska fartyg som befann sig runt Nord Stream 1 och 2 några dagar innan gasledningarna exploderade.

– Ett av dem var en specialistbåt som är gjord för att kunna operera på havets botten med hjälp av miniubåtar. Så där finns det åtminstone bevis på att Ryssland har haft medel för att utföra sabotaget, säger Käihkö.

Ett par månader efter explosionen kom det uppgifter från den tyska utredningen om en segelbåt som heter Andromeda där det hittades spår av sprängmedel, och en besättning som hade använt falska pass. Då började misstankarna riktas allt mer mot Ukraina.

– Där var tanken att Ukraina har varit väldigt kritiska mot det ekonomiska samarbetet mellan Europa och Ryssland som ryssarna använde för att finansiera sitt krig i Ukraina. Så där kan man också se Ukraina som en aktör som gynnades av den här explosionen. […]

– Jag ser det som mycket möjligt att hela sanningen inte kommer att publiceras så länge kriget fortsätter, på grund av politiska och strategiska skäl. Läs artikel