Donald Trump är inte den förste oerfarne dumbom som tar plats i Vita huset – där allt händer samtidigt. Och det bästa han kan göra är att visa klokhet och realism i mötet med Ryssland och Kina, skriver journalisten Åke Ortmark.
Då och då ser man bilder i medierna av Natoplan som far fram över de baltiska staterna. Vad har de där att göra? Fattar USA att Vladimir Putin är en rädd makthavare, som lätt blir sur och orolig? För att lugna sig skickar han fler båtar med kanoner ut i Östersjön. Och det ivriga lilla Sverige svarar på den ryska utmaningen med att skicka tiotals soldater till Gotland. Så är kapprustningen igång…
Det är viktigt att visa motståndaren respekt. Nixon sade i sina memoarer 1978 att ”om vi inte lär oss hantera Kina kommer vi en dag att konfronteras med den farligaste fiende som någonsin har existerat i världshistorien”.
Trump tänker tydligen inte så. Men han tänker nog. Det är troligen inte rätt att kalla honom alltigenom oberäknelig och impulsstyrd. Det framgår till exempel i New York Times att Taiwansamtalet var planerat på lägre nivå sedan månader.
Nu känns det farligt igen. En spontan provokation kan man möjligen förstå. Det blir svårare med en planerad provokation.
Är det meningen att vi ska börja sakna Richard Nixon? Och Henry Kissinger? Läs artikel