Länkar

Forsvarets operative hovedkvarter (FOH) avviser at Russland har krenket norsk territorium, men understreker at det er flere faktorer som gjør dem usikre.

​Russerne har ikke krenket norsk territorium, verken på land, i luften eller til havs, sier generalløytnant og sjef i FOH, Rune Jakobsen. Han innrømmer likevel at det finnes problematiske faktorer, skriver Dagbladet.

– Russland varsler ikke øvelser, slik de etter internasjonale forplikter er pålagt. For å unngå varslingsplikten, lager de mange små øvelser, slik at de unngår de internasjonale forpliktelsene om varsling og invitasjon av internasjonale observatører, sier han.

Han understreker at forholdet mellom Den russiske Nordflåten og de norske styrkene i nord er profesjonelt og korrekt. De siste årene har de russiske styrkene også utviklet seg i nye retninger, ifølge Jakobsen.

– Vi ser også at russerne på forholdsvis kort tid har utviklet en militær mobilitet. I løpet av få år har de klart å skape et system hvor tropper og militært materiell flyttes raskt over store distanser, noe de ikke var i stand til for få år siden, sier han. Läs artikel

According to Air Forces Central Command’s airpower statistics, U.S. aircraft dropped 7,423 munitions across 2,434 sorties as part of Operation Freedom’s Sentinel and NATO’s Resolute Support mission, and increase over the 7,362 weapons released across 966 sorties in 2018.

Those weapons releases eclipse the 5,100 and 5,411 munitions released across 2,517 and 2,678 sorties in 2010 and 2011, respectively, the height of the U.S. troop surge in Afghanistan that occurred under the President Barack Obama. […]

Munitions releases have dramatically increased since President Donald Trump took office, rising from 947 and 1,337 in 2015 and 2016, a sign that the commander-in-chief’s campaign trail promise to ”bomb the shit” out of ISIS extends to the Taliban as well. Läs artikel

I höst ska den svenska riksdagen ta ett nytt försvarsbeslut. Frågor som borde diskuteras: Har de hypersoniska vapnen gjort att förutsättningarna för ett krig mellan Ryssland, Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen) och Kina helt förändrats? Har utvecklingen sprungit ifrån det luftförsvarssystem 103, Patriot som Sverige som 16:e land beställt från Raytheon i USA och som kommer att kosta de svenska skattebetalarna ofattbara summor? Varför har dessa frågor hittills inte diskuterats i medierna, under den nyligen timade rikskonferensen Folk och Försvar eller av de politiska partierna inför det försvarsbeslut som riksdagen ska ta i höst?[…]

Hur de nya vapnen påverkar det svenska försvaret berörs inte i rapporten som nu översätts till svenska. Jag antar att det pågår analyser inom militären om vad de nya vapnen innebär för luftförsvaret. Kanske har några politiker förstått den nya situationen? Alla ligger lågt. Kommer det försvarspolitiska beslutet i höst att påverkas? Patriotsystemet är redan beställt av USA. Vad kan vi göra om det visar sig värdelöst vilket det finns farhågor om? […]

Nu är det ju skattebetalarna i berörda länder som ska betala för försvaret i det egna landet. USA är beroende av att de 15 länder förutom Sverige som beställt Patriot, bidrar till att USA:s underskott i handeln minskar och att dollarn försvaras. Även om Patriotsystemet visar sig inte kunna skjuta ner ryska hypersoniska vapen så fyller det andra funktioner. Så länge allmänheten inte är informerad om dess brister så kan falska föreställningar om verkligheten upprätthållas. Det gav rikskonferensen Folk och försvar prov på. Här var det Soft power för nästan hela slanten. Läs artikel

Major Bernhard Englund, skicklig jägarofficer, konstnär, museiman med mera, har i inlägg i SLA (15/1) beskrivit Sveriges säkerhetspolitiska läge i världen under rubriken: ”Har krigets grunder nått nya höjdare?

Ja, kriget med drönare och modern robotteknik kan med ögonblicklig verkan nå ”världens högsta stridstuppar”, menar Englund, samtidigt som oskyldiga medborgare drabbas – en ”luftvärnssoldat med eldtillstånd sköt av misstag ned ett civilt flygplan med över 170 döda som följd”.

Detta budskap, faktiskt och skarpt, sänder Englund till svenska försvarspolitiker, nyss samlade i Sälen för rikskonferens. Försvarsledningen har gett Försvarsberedningen ett annat hot att bereda. Är journalisterna okunniga? Läs artikel

Nyligen har det publicerats två mycket intressanta artiklar om det glesa slagfältet. Robert Dalsjö (@MansRAD), FOI, har i nummer 3/2019 av KKrVA Handlingar och Tidskrift beskrivit hur dagens begränsade tillgång på förband, såväl hos oss som hos en angripare, kan leda till, eller snarare redan lett till, en helt ny operativ och taktisk miljö. Det kommer inte finnas några fasta fronter. Istället kan vi förvänta oss fritt opererande, ”kringströvande”, stridsgrupper som uppträder över stora, i huvudsak trupptomma, ytor. En angripare kommer ha goda möjligheter att tränga in på djupet och hota för oss vital infrastruktur som underhållsområden, flygfält, hamnar etc. Dessutom är risken överhängande att, om fienden tillåts ”härja fritt”, att det leder till att vi tappar kontrollen över det som sker. Något som erfarenhetsmässigt leder till handlingsförlamning, uppgivenhet och i slutändan kapitulation. […]

Visst, det som skissas ovan är en större armé än den som Försvarsberedningen föreslår. Ungefär dubbelt så stor, och med vissa vapensystem som idag inte finns i planerna. Men det är en armé utformad för att möta de hot vi kan ställas inför och inte en funktion av de garnisoner som råkade blir kvar efter nedläggningarna i början på 2000-talet. Höstens försvarsbeslut, avseende perioden 2021-25, kan därför bara vara en startpunkt för att skapa en trovärdig och därmed avskräckande krigföringsförmåga. Läs artikel

Ny forskning tyder på att Kina är världens näst största vapenproducent, efter USA, men före Ryssland på tredje plats. Det visar en ny rapport från Stockholm International Peace Research Institute, Sipri. Det är den hittills största undersökningen av Kinas slutna vapenföretag.

Av P1 Dokumentär, avsnittet publicerades: 2020-01-24

Sverige deltar i Nato-insatsen i Libyen 2011. Men den humanitära interventionen lugnar inte situationen i landet. Istället trappas våldet, kaoset och de rasistiska grymheterna upp. Hur blev det så?

2011 finns ett starkt stöd i opinionen för att Sverige ska delta i Natokampanjen för att skydda civila i Libyen. För första gången på 50 år skickar vi stridsflygplan till en väpnad konflikt. Men Håkan Juholt, som ny ledare för socialdemokraterna, bryter överenskommelsen hans företrädare har träffat med Reinfeldt om att JAS-piloterna även ska få bomba mål på marken. Däremot får de rekognosera bombmål åt Nato. Ett svenskt Psyopsförband (psykologiska operationer) deltar också i kriget. De sitter på en Natobas på Sicilien och utformar flygblad och radiomeddelanden. Av kritiker har Nato beskyllts för mission-creep, det vill säga att de tänjde på FN-mandatet att skydda civila och i stället eskalerade ett blodigt inbördeskrig mot Muammar Gaddafis regim. Efter bombkriget lämnade Nato Libyen i ruiner och med enorma mängder vapen i händerna på militanta grupper. Landet kastades ner i en spiral av våld och laglöshet. Idag nio år senare är Libyen en kollapsad stat. Hör podcast

Flere eksperter frykter Russland kommer til å reagerte sterkt på at amerikanske militærfly skal bruke landingsstripa på Jan Mayen.

– Her trekkes Norge inn i en stormaktsrivalisering fordi vi selv ikke klarer å holde orden i eget bo med egne styrker, sier professor Tormod Heier ved Forsvarets høgskole til NRK.

Årsaken norske myndigheter gir for å tillate bruk av amerikanske militærfly på øya, er at Forsvarets transportfly ikke klarer å betjene Jan Mayen med forsyninger. Dette skjer blant annet på grunn av Forsvarets oppdrag i Mali, skriver NRK.

Heier mener svenske eller danske fly hadde vært bedre for å ikke provosere Russland. Han mener beslutningen også er uttrykk for store svakheter i Forsvaret.

– Dette viser at Norge er så svakt rent militært at vi ikke lenger har kapasitet selv til å etterforsyne våre egne mannskaper, enten de er sivilt ansatte eller militære, sier Heier.

– Hvis man ønsker å unngå provosere Russland, så er dette kanskje ikke det smarteste man gjør, sier seniorforsker Andreas Østhagen ved Fridtjof Nansens Institutt til NRK.

Han sier også at amerikansk militær bruk av Jan Mayen er et uttrykk for økt interesse for Arktis. Läs artikel

Norge burde aldri akseptert Frankrikes invitasjon til å bombe Libya i 2011. Nå må vi ikke gjøre sammen tabben igjen ved å sende styrker til Sahel.

Frankrikes president Macron ber om flere norske soldater til Sahel, noe Aftenbladets Arild I. Olsson støtter i en kommentarartikkel 15. januar. Det er en dårlig idé. Men det er lett å forstå hvorfor Macron ønsker at den franske militære styrken Barkhane – stasjonert i Tsjad, men operasjonell også i Sahel-landene Mali, Niger og Burkina Faso – skal bli en flernasjonal styrke. […]

Nå har stemningen mot franskmennene snudd helt. Så sterk var den anti-franske stemningen i Sahel-landene at President Macron – på ti dagers varsel – inviterte de fem presidentene i Sahel-landene til et møte i den sørfranske byen Pau 16. desember.[…]

Riktignok skal styrken snart skifte navn, men Frankrike har vært permanent til stede militært i Sahel de siste 35 årene under ulike navn og med noe ulike mandat: operasjon Épervier (1986-2014), Serval (2012-2014), Barkhane (2014-). At Macron vil endre navnet fra på styrken fra Barkhane til Takouba, vil ikke endre mye på bakken. Frankrike vil fortsette å ha nesten alle soldatene – i dag er 4500 av den ca. 4700 mann store styrken franske. Av de nærmere 12.000 soldatene i FN-styrken MINUSMA i Mali, er 24 franske (og 15 norske), mens både Burkina Faso, Tsjad og Senegal bidrar med mer enn 1000 hver.

Den tidligere kolonimakten Frankrike oppfører seg i stor grad som om de fortsatt har mandat til å styre i Sahel-landene. […]

Kunnskapen om Sahel er nå mye bedre enn kunnskapen var om Libya i 2011. Norge burde aldri akseptert Frankrikes invitasjon til å bombe Libya i 2011; nå må vi ikke gjøre sammen tabben igjen. Ikke send norske soldater Sahel! Läs artikel

Norske soldater blir værende på en amerikansk dronebase i Irak, til tross for at myndighetene i landet har bedt de utenlandske styrkene om å forlate landet.

​Norge har rundt 70 soldater i Irak, der de siden 2015 har deltatt i den USA-ledede koalisjonen mot IS.

Det norske styrkebidraget har siden 2017 i hovedsak vært stasjonert på Ain al-Asad-flybasen i Anbar-provinsen i Vest-Irak.

Det var fra denne basen USA sendte MQ-9 Reaper-dronen som likviderte den iranske generalen Qasem Soleimani i Bagdad 3. januar, noe som resulterte i et iransk missilangrep mot basen fem dager senere. Läs artikel

To norske skip er invitert til å delta i den russiske marines parade ved St. Petersburg. Det er uklart hvordan Forsvaret stiller seg til invitasjonen.

​Det er kontreadmiral Lars Saunes som har mottatt invitasjonen fra admiral N.A. Jevmenovi i Russlands marine, skriver ABC Nyheter.

«Jeg håper at din deltakelse i dette viktige arrangementet vil bidra til å bringe det russisk-norske sjøforsvarssamarbeidet enda videre», skriver admiralen i invitasjonen.

Militærparaden har tradisjoner tilbake til tsar-tiden, men hadde et opphold fra 1980 til 2017. Kina, India, Vietnam og Filippinene deltok i paradeseilasen i fjor.  Flere land skal nå ha fått en invitasjon som ligner den som er sendt til Norge. Läs artikel