24 oktober på Uppsala slott, Thage G Peterson

På årets FN-dag den 24 oktober, då det var 70 år sedan Förenta Nationerna bildades, höll förre talmannen och försvarsministern Thage G Peterson detta tal på Uppsala slott.

Bästa fredsvänner!

Vi har förmånen att leva i ett fritt och fredligt land. Ett land, där var och en får göra sin röst hörd. Där var och en kan engagera sig i det svenska samhället.

Vi lever i ett land i ekonomisk välmåga. Vår välfärd har gett oss materiell och social trygghet. En trygghet som ger oss möjlighet att leva ett rikt liv, att ta del av naturen och kulturen, att ha en god hälsa, få utbildning och arbete.

Hur brutal är då inte klyftan till de länder där människor lever under förtryck, i fattigdom och svält, där det pågår krig och väpnade konflikter. Där man jagas och dödas för sin religiösa övertygelse. Där barnen far illa, är rädda och saknar trygghet. Där inte något rättssamhälle existerar.

Mat för dagen, tak över huvudet och god hälsa, är liksom fred, frihet och demokrati och mänskliga rättigheter något mycket avlägset för miljontals människor runt om i världen.

Det är därför som FN behövs. Det är därför som eldsjälar behövs i fredsarbetet.

Sveriges linje har varit att arbeta för freden. Vi har lyckats hålla oss utanför krig och vi har byggt upp ett fredligt välfärdsamhälle, som försökt medla istället för att delta i krig, som deltagit i FN:s förhandlingar om nedrustning och avskaffandet av kärnvapen.  Vi har inga krigshjältar. Vi har fredshjältar istället. Det räcker om jag nämner namn som Hjalmar Branting, Raoul Wallenberg, Folke Bernadotte, Dag Hammarskjöld, Alva Myrdal och Olof Palme; så förstår ni vad jag menar.

Vi brukar ibland liksom Esaias Tegnér under Karl-Johans dagar säga att det är vaccinet, potäterna och freden som byggde upp det svenska välståndet. Vi drog nytta av freden. Freden som många andra länder inte fick njuta av. När många andra länders ungdomar fanns på slagfälten och deras städer låg i ruiner, då byggde vi svenskar istället välfärd och gjorde sociala framsteg. Genom freden kunde vi skapa och bygga upp istället för att döda och förstöra. Med andra ord: Fred är lönsamt.

Krig däremot är ekonomiskt väldigt kostsamt. Krig tar pengar från utjämningen mellan rika och fattiga länder. Krig tar pengar från miljöbekämpningen. Krig kostar enorma ofattbara belopp. Krigen i Irak och Afghanistan har kostat USA många trillioner US dollar. Vad det svenska kriget i Afghanistan har kostat de svenska skattebetalarna har inte redovisats. Det beloppet hålls hemligt för Sveriges folk. En bedömning pekar på en totalkostnad på över 30 miljarder svenska kronor. Förhoppningsvis kommer den rätta siffran fram när den nyligen tillsatta granskningskommissionen lämnar sitt betänkande. ”Korten på bordet om Afghanistan” krävde författarinnan Margareta Zetterström helt nyligen i en artikel i Uppsala Nya Tidning. Jag delar till fullo hennes krav.

Att arbeta för freden fordrar att man själv älskar freden och att man tror på att freden är möjlig. För fredsarbetet fordras eldsjälar och budbärare. Både kvinnor och män. Unga och äldre. Inte minst barnen.

Idag på FN-dagen vill jag tacka och hylla alla dem som arbetar för fredens sak. Det finns många enskilda svenska medborgare och svenska organisationer som lägger ner ett omfattande arbete. Flera av dessa lokala fredsorganisationer finns med här i Uppsala i kväll. Jag vill tacka dem för deras engagemang för freden. Jag vill gratulera pristagarna. Särskilt glad är jag över att i detta sammanhang få möta Karin Dahl och Bo Nylund.

Idag är det viktigare än någonsin att hävda FN-stadgans våldsförbud, som ju är grund-bulten i stadgan. Det är viktigt att FN-förbundet och de andra organisationerna finns för att hävda principen om fredsansträningar före krig. Vi får inte tro att krig och dödande är lösningen på motsättningar och konflikter. Att krig är något naturligt. Det är farligt om fredsansträningar kommer först i andra hand. Vi måste tala mer om freden och ifrågasätta militära lösningar. Det går inte att uppnå vänskap genom att bomba sönder barn och deras föräldrar och hem. Det man uppnår är hat. Det går inte heller att bomba bort hatet. Det våld som har skett och som idag äger rum i Afghanistan och Mellanöstern kommer att sitta i för decennier framåt i miljontal människors sinnen och kroppar.
Efter andra världskriget sökte människor över hela världen efter något som kunde ena världens länder och folk. Man sökte efter något som kunde användas i försöken att förhindra ytterligare världskrig. FN-systemet med dess FN-stadga blev svaret. För små stater som Sverige var det extra viktigt att bli deltagare i ett större internationellt sammanhang som konsekvent stod upp för freden.

FN bildades för 70 år sedan.

Sverige måste hävda och inte ge vika från de fredliga lösningarna i det internationella umgänget. Vårt land måste lyfta fram de fredliga lösningarna med samtal, förhandlingar, medling och diplomati som det centrala fredsarbetet.  Fred är alltid en bättre lösning än krig. “Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.” ”De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap.” Så står det i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN-dagen har blivit en symboldag för fred och samarbete, för människans rätt till frihet och människovärde. En av de viktigaste men också svåraste framtidsfrågorna som mänskligheten ställts inför är miljöförstöringen i världen. Miljön och naturresurserna är grunden för vår existens. Störningar i miljön påverkar livsbetingelserna för allt levande på jorden.
Delaktighet och engagemang är två honnörsord för mig. De är förutsättningar för en levande demokrati, där folkets vilja styr.

Mycket i utvecklingen har gått rätt väg de senaste åren. När jag för 25 år sedan talade på FN-dagen i Uppenbarelsekyrkan i Stockholm så talade jag om att dörrarna till frihet och demokrati nu sakta börjar att öppnas i Europa. Många folk och stater har sedan dess blivit fria. Fattigdomen har mer än halverats, barnadödligheten för barn under fem år har mer än halverats. Flickors skolgång har ökat dramatiskt. Över 50 miljoner människor har överlevt malaria och tuberkulos. Över två miljarder människor har fått tillgång till rent vatten och sanitet. Låt oss glädjas över dessa framgångar. Det finns ljuspunkter i en ond och mörk värld.

Men det finns också ett grymt mörker. I flera länder pågår krig och konflikter där religionen är grunden för dödandet. Våld och tortyr är vardag i flera länder. Medelhavet har blivit begravningsplats för flyende människor. FN har kommit till korta i många oroshärdar. Mödrar vid taggtråden i Irak och Syrien med nyfödda, gråtande barn i famnen fick ingen hjälp. Men likväl: FN är vårt hopp i den mörka och onda världen!

Historien har lärt oss att kampen för demokrati själv ofta är den bäste uppfostraren till demokrati. De grundläggande demokratiska idealen måste ha fotfäste i folkdjupet.

Vi måste stötta de människor som arbetar politiskt. Det klankas för mycket idag på dem som gör det hårda och otacksamma demokratiska grovarbetet. Men det är de som efter arbetsdagens slut på nytt packar väskan för att ge sig av till mötet och sammanträdet, de som delar ut flygblad och affischerar, de som är ute och agiterar, de som gör i ordning möteslokalen; det är de som är våra viktigaste demokratiska förkämpar. Utan dem kan vi inte hålla vår demokrati levande. Jag hoppas att fler ungdomar vill delta i det demokratiska vardagsarbetet.

Tillsammans har vi byggt det svenska rättssamhället med skydd för den enskilda människan, det svenska trygghetssamhället med sociala reformer. Det var genom insatser i vardagen. Jag minns själv under årtionden tillbaka hur jag på fredagskvällen bröt upp från min familj för att lägga mig i sovvagnen på Stockholms C för att resa ut i landet på veckoslutskurser som handlade om social och juridisk trygghet och fred för vårt lands medborgare. I sovvagnskupén och på tågstationer och flygplatser mötte jag företrädare från Sveriges övriga politiska partier som var ute i samma ärende som jag. Vårt gemensamma ärende var att bygga upp ett fredligt land med rättvisa och social trygghet. Vi utförde uppgiften tillsammans. Partier och folkrörelser stakade ut vägen. Det är därför som folkrörelsearbetet och det politiska arbetet är så viktigt. Liksom naturligtvis också fredsarbetet.

Fredsvänner!

Vi lever i en internationell värld. Där olika traditioner och värderingar möter varandra. En värld där många människor tvingas fly och bryta upp. Stora flyktingströmmar har nått oss. Från länder långt borta i andra världsdelar. Vi lever i en värld som knackar på vår dörr. Ja, inte ens knackar. Den bara står där.  Vårt land blir i allt högre grad beroende av den politiska, religiösa och ekonomiska utvecklingen inte bara i vår omvärld utan i hela världen.

Denna nya utveckling kommer att ställa stora krav på oss. Vi måste lära oss tolerans, respekt för andras åsikter, andras intressen och egenart. Vi måste förstå att något nytt hela tiden är på gång och att vi ständigt måste vara beredda att möta det nya.  Vi kommer varje dag att möta nya utmaningar. Men vi får inte möta det nya med fiendskap, med murar och taggtråd. Hat och våld mot flyktingar och bränder av flyktinganläggningar är ovärdigt vårt land. En stor skam för Sverige. Vi får aldrig i något läge tolerera detta. Vi måste alltid kämpa mot det onda.

”En svart dag för Sverige”, sa statsministern i förrgår i Trollhättan. Det som aldrig fick hända i vårt land hände.  Hat och rasism, främlingskap och rädsla måste bemötas med att vi kommer närmare varandra, att vi börjar umgås mer med varandra. Att vi bygger broar till och mellan alla människor och grupper i Sverige. Kärlek, vänskap och humanism måste få större plats i vårt land. Det är en uppgift för oss alla. Att arbeta för ett varmare och mjukare samhälle. Gårdagens politiska uppgörelse om flyktingkrisen är ett steg i rätt riktning.

Jag vill avsluta mitt tal här i Uppsala på FN-dagen 2015 med att citera ur ett tal som Olof Palme höll 1984 – för mer än 30 år sedan:

”Vårt främsta hopp är helt enkelt människors längtan efter fred, deras avsky för kriget, deras förnuft.”