Billström om kritiken mot Israel: ”Inga svartvita svar”, dn.se

I en extrainsatt riksdagsdebatt om situationen i Israel och Palestina betonade utrikesminister Tobias Billström (M) på fredagen att Israels försvar måste ske i enlighet med folkrätten.

– Internationell humanitär rätt och folkrätten gäller alla, alltid, oavsett geografisk kontext.

– Med det sagt är inte Israels rätt att försvara sig absolut, sa han. […]

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres sade tidigare i veckan att det har skett tydliga kränkningar av den humanitära rätten i Gaza. Även Amnesty International säger sig ha starka bevis för att Israel har begått krigsbrott i Gaza.

Enligt Tobias Billström är det en fråga för den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, att avgöra.

– Det måste naturligtvis behandlas enligt det regelverk som finns för att pröva sådana frågor och ICC har redan sedan 2021 en pågående undersökning kring de här frågorna, säger han till DN. Läs artikel

Steadfast Jupiter – En demonstration av samarbete och krigföring, forsvarsmakten.se

Nyligen avslutades övningen Steadfast Jupiter 23, Natos största datorstödda stabsövning någonsin, med närmare 8 000 deltagare från 17 nationer, spridda på Natos alla staber runt om i Europa och i USA. Från Sverige deltog ett 40-tal personer.

Scenariot var ett fullskaligt anfall österifrån, i Europa och mot Sverige och då främst Gotland. Det som övades på var Natos förmåga till kollektivt försvar, alltså artikel 5 som innebär att en attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. […]

Robert Nylén konstaterar att det var ett stort fokus på Sverige, Östersjön och framförallt Gotlands strategiska läge, för att nå Finland och Baltikum.

– Det var första gången mig veterligen som det övades att Nato bekämpade mål på svenskt territorium och på svensk begäran. Det var också tydligt att Nato ser värdet av Sverige som logistikbas. Läs pressmeddelande

FN uppmanar till humanitär vapenvila – Sverige la ner sin röst, sverigesradio.se

  • I New York röstade FN:s generalförsamling igenom en resolution där man uppmanar till en humanitär vapenvila i Gaza, med röstsiffrorna 120 mot 14.
  • Sverige tillhörde de 45 länder i generalförsamlingen som la ner sina röster – efter att ett tillägg som fördömde Hamas terrorangrepp på Israel den 7 oktober inte fick en tillräckligt stor majoritet bakom sig.
  • Generalförsamlingens beslut är inte bindande, men ger en bild av den internationella opinionen. Läs artikel

Blir ingen amerikansk armébas i Östersund, op.se

Marcus Åsling, ledarskribent

Östersund nämns som en av orterna för en militärbas när Sverige och USA förhandlar om villkoren i avtalet för Defence Cooperation Agreement (DCA). Avtalet innebär att amerikansk militär får vara stationerad och träna på svensk mark. I skrivande stund väntas ett färdigt avtal vilket dag som helst. […]

Men att amerikanska soldater skulle stationeras här får anses tillhöra den lägre sannolikhetsgraden. Då är Gotland eller Norrbotten en mer sannolik stationering där amerikanska soldater fyller en tydligare funktion. Även Göteborg som också nämns i spekulationerna är en mer sannolik placering av amerikanska soldater.

Det något handfasta avfärdandet till trots kan Östersund fortfarande påverkas och dra regional nytta av ett DCA-avtal.

I termer av militär närvaro kan Östersund fortfarande bli en relevant ort inom DCA men då handlar det mer troligt om förvaring och logistik av amerikansk försvarsmateriell utrustning. Läs artikel

Billström förtydligar – efter orden om Israel, expressen.se

I samband med EU:s utrikesministermöte i Luxemburg i måndags uttalade sig den svenska ministern om konflikten mellan Israel och Hamas. På en fråga om Israel följer internationell rätt svarade ministern ”Israel har rätt att försvara sig och svaret har varit proportionerligt.”

Svaret väckte kritik, bland annat från Amnesty International som tidigare i veckan ifrågasatt proportionaliteten i Israels flygbombningar av Gaza.

Nu omformulerar Billström sig i en intervju med TT.

– Vad jag avsåg var naturligtvis att Israel som alltid har en legitim rätt att ha en respons på det som inträffade. Men denna respons måste ta sig uttryck som faller inom ramen för den internationella rätten och framför allt den internationella humanitära rätten, säger Billström till TT. Läs artikel

Nytt avtal kan ge USA tillgång till svenska militärbaser, svt.se

Inom kort väntas Sverige komma överens om ett nytt försvarsavtal med USA. Avtalet skulle ge USA tillgång till svenska militärbaser och möjlighet att hålla vapenlager i Sverige. Försvarsminister Pål Jonson välkomnar tanken på amerikanska soldater i landet.

– Det här avtalet är viktigt för vår säkerhet för det kommer att skapa bättre förutsättningar för USA att kunna stötta oss i händelse av kris eller krig, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Avtalet kallas för DCA, eller Defense Cooperation Agreement, och väntas vara slutförhandlat mycket snart.

– Vi befinner oss i slutskedet nu och efter det ska såklart båda parter underteckna avtalet, sedan behöver vi remittera en proposition som ska behandlas av riksdagen. Det skulle kunna vara i kraft inom något år. Läs artikel

Förenta staternas marinkår fördjupar samarbetet med Nylands brigad, maavoimat.fi

En avdelning från Förenta staternas marinkår ((United States Marine Corps, Combat Logistics Battalion 6) anländer till Finland och stannar i cirka två månader. Truppen övar tillsammans med Nylands brigad från slutet av oktober till början av december. Samarbetet är en fortsättning från förra året, då en mindre trupp från samma bataljon övade tillsammans med Nylands brigad under hösten.

Truppen, som har en styrka på cirka 250 personer, inkvarteras i Nylands brigad i Dragsvik och verkar i huvudsak inom brigadens övningsområden. I slutet av november deltar enheten i Marinens huvudkrigsövning under hösten, Freezing Winds 23.

Samarbetet är en del av det bilaterala samarbetet mellan Finland och Förenta staterna. Nylands brigad har lång erfarenhet av internationellt samarbete med olika länder och under de senaste åren har samarbetet med Förenta staterna intensifierats. Läs  artikel

Ungern vill att Sverige ”förklarar sig” innan Nato-ja, omni.se

Ungern anser att relationen till Sverige har ”försämrats” sedan det tidigare löftet gavs om att landet inte ska vara sist med att godkänna den svenska Natoansökan. Det sa den ungerska ministern Gergely Gulyás på en pressträff i går enligt SVT Nyheter. Enligt Gulyás behöver Sverige ”förklara sig”.

– Om de anser att deras åsikt är ett misstag så får det göra det tydligt. Om de anser att de hade rätt vet jag inte varför de vill vara med i en klubb med oss, säger han.

Den senaste schismen uppstod i september när ungerska politiker från styrande Fidesz reagerade på ett inslag om Ungern från Utbildningsradion 2019, som redogjorde för den negativa demokratiutvecklingen i landet. Läs artikel

Slovakien stoppar vidare bistånd till Ukraina, omni.se

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Slovakien varit en stark supporter av Kiev och man har donerat vapen och öppnade sina gränser för ukrainska flyktingar. I samband med att landet fått en ny regering meddelas att man inte kommer att fortsätta med det militära biståndet.

I veckan svors Slovakiens nya regering ledd av premiärminister Robert Fico in. Fico beskrivs som prorysk och har liknats vid Ungerns premiärminister Viktor Orban. Under valrörelsen lovade han att drastiskt strypa stödet till Kiev.Beslutet innebär inga fler vapen till Ukraina, endast humanitärt och civilt bistånd.

– Kriget i Ukraina är inte vårt, vi har ingenting med det att göra, sa han. Läs artikel

Tar oppgør med vesten, klassekampen.no

USA, med europeiske land som haleheng, har handlet etter egne interesser og brutt folkeretten når det passer, skriver tidligere Ap-leder Thorbjørn Jagland i sin nye bok.
Når tidligere statsminister, utenriksminister og Arbeiderparti-leder Thorbjørn Jagland ser tilbake på årene i diplomatiet før Russland invaderte Ukraina, tenker han at krigen kunne vært unngått ved flere korsveier. […]

I dag lanserer Jagland det tredje og siste bindet av sine memoarer. Det handler først og fremst om tida da han var leder i Europarådet, fra 2009 til 2019.
Ukraina-krigen får stor plass. Jagland skriver at krigen først og fremst kunne vært unngått ved at stemmer i Russland motsa Vladimir Putin, men han mener også ledere i Vesten må ta på seg en del av ansvaret for at det nå er krig i Europa. De siste tiårene har det vært flere muligheter til å både integrere Russland i et samlet Europa og forsikre russerne om at deres sikkerhetsinteresser ble tatt på alvor, påpeker Jagland.
– I stedet fikk vi på vestlig side fortellingen om at vi kunne gjøre hva vi ville, uten konsekvenser, og det gjorde vi, sier den tidligere statsministeren.

Russland har vært kritisk til dette, og Jagland mener den stadige utvidelsen av Nato østover har provosert russerne unødvendig mye.
– Jeg bestrider ikke disse landenes rett til å velge sin egen vei. Men man kunne for eksempel kombinert Nato-medlemskap i disse landene med den norske modellen. Altså medlemskap, men uten utenlandske tropper. I stedet presset man framover hele veien.
– Har ikke mange av disse landene selv ønsket å for eksempel ha baser med amerikanere til stede.

– Jo, det er klart, fra deres ståsted er det helt naturlig, med den groteske historien de har. Men var det i Europas interesse at det skulle bli slik? Det er et annet spørsmål. Läs intervjun

Orättvis kritik mot FN-chefen i Mellanöstern, fn.se

Israels krav på FN-chefen António Guterres avgång är orättvist och olämpligt. FN-ledningens agerande i Mellanöstern ligger, från fördömande av Hamas terrordåd till krav på skydd för civila, i linje med FN:s uppdrag, säger Svenska FN-förbundet.

Israels FN-ambassadör Gilad Erdan krävde på FN-dagen den 24 oktober FN-chefen António Guterres avgång mot bakgrund av dennes uttalanden om kriget mellan Israel och Hamas. Svenska FN-förbundet kommenterar.

– FN-chefen har tydligt fördömt Hamas terrorattack som drabbade oskyldiga civila. FN har också uttalat att parterna måste skydda civila, släppa gisslan och ge humanitärt tillträde. FN-ledningen agerar därmed i enlighet med FN-stadgan, folkrätten och FN:s humanitära uppdrag, säger förbundsordförande Annelie Börjesson.

Att FN-chefen i diskussionen om den senaste våldsspiralen berör 56 år av ockupation är rimligen ingen överraskning för Israel, menar FN-förbundet. Läs artikel