Solidaritetens gränser, Anders Björnsson

  1. Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget innebär den ”uttalade tanke[n] om att solidariskt, efter var och ens eget bestämmande och förmåga, tillsammans agera när ett eller flera medlemsländer [i Nato] utsätts för ett väpnat angrepp”, som det ordagrant heter i rapporten Säkrare grannskap – osäker värld (Ds 2003:008, kursiv. här), framlagd av Försvarsberedningen, under Håkan Juholts ordförandeskap.

Bakgrunden till resonemanget var terroristattackerna mot mål i USA 11/9 2001 och de krav det inträffade ställde på sammanhållningen inom Atlantpakten. Rapporten konstaterar att ”USA valde att agera på egen hand, dock med stöd av Nato”. (Och med stöd av vissa andra också, får man väl tillägga.)

Läs merSolidaritetens gränser, Anders Björnsson

Går Sverige med i Nato kan kärnvapen placeras hos oss, skriver 12 debattörer på DN Debatt 6 augusti

Som Natomedlem kan vi i kris tvingas ta emot kärnvapen, i strid med riksdagens beslut. Att inte ta med kärnvapnen när man diskuterar Nato och Ryssland är verklighetsförfalskning. Vi måste verka för ett förbud mot detta hot mot mänsklighetens överlevnad, skriver tolv debattörer från Läkare mot kärnvapen.Sverige måste följa doktrin. Som Natomedlem kan vi i kris tvingas ta emot kärnvapen, i strid med riksdagens beslut. Att inte ta med kärnvapnen när man diskuterar Nato och Ryssland är verklighetsförfalskning. Läs artikel

Sanningen om kriget måste fram! Skrivelse till utredningen om Sveriges deltagande i Afghanistankriget

Regeringen beslutade den 9 juli i år att tillsätta en utredning om Sveriges engagemang i Afghanistan 2002–2014. (Se artikel på denna sajt)

Från flera håll har det under årens lopp krävts en vitbok om Sveriges deltagande i kriget. För att få fram sanningen har kravet varit att en oberoende kommission tillsätts med personer som inte har varit med i besluten om den svenska insatsen.

Kraven på en sådan granskning har förts fram av den socialdemokratiska partikongressen 2013, Svenska Afghanistankommittén och Föreningen Afghanistansolidaritet.

Regeringen valde istället att tillsätta en enmansutredning. Utredaren Tone Tingsgård har varit ledamot av försvarsutskottet (1998–2006) och där haft rollen som vice ordförande. Utredaren har således själv suttit med och beslutat om den svenska militära insatsen.

I en skrivelse till utredaren har 27 kända opinionsbildare och kritiker till Sveriges deltagande i kriget tagit upp en rad frågor som utredningen måste besvara. Det gäller de hemligstämplade uppgifterna om att svenska soldater deltagit i utomrättsligt dödande (”targeted killings”), Sveriges anslutning till USA motståndsbekämpning 2009 så kallad Counter Insurgency (COIN), vilket faller utanför FN-mandatet, de totala kostnaderna för kriget, motiven för Sveriges deltagande i kriget och andra frågor.

Bland undertecknarna finns Thage G Peterson, Maj Britt Theorin, KG Hammar, Anders Ferm och Ulf Bjereld.

Skrivelsen finns att läsa på pdf:  Sanningen om kriget måste fram!

Att öka spänningen är oklokt, överste Per Blomquist ledamot i Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Replik. Hergus Palmquist, din invändning mot mitt förslag till försvar av markterritoriet ger mig anledning att vara tydligare. På land finns alla resurser både för fred, krig och där bor och verkar människorna. Att Sverige använder 43 miljarder utan att försvara markterritoriet låter absurt. Men så är det. Det måste medborgarna få veta. Läs artikel

Helsingforsavtalet ännu inflytelserikt, Hans Ingvar Roth , Under strecket, SvD

Den 1 augusti 1975 stod Helsingfors i fokus för världens intresse. 35 stater, inklusive USA, Kanada och Sovjetunionen, hade samlats för ett omdiskuterat säkerhetspolitiskt möte. Mötet i Helsingfors var kulmen på en politisk process som bland annat syftade till att skapa en europeisk säkerhetsorganisation ESK (Europeiska säkerhetskonferensen), sedermera OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), idag mest känd för sin valbevakning i länder som uppfattas vara problematiska ur demokratisk synvinkel. Läs artikel

Inga falska förhoppningar! Anders Björnsson

I det militära myller som råder dagen Syrien och Irak är det svårt att se vem som för ögonblicket är vän och fiende, vilka som är the good guys och the bad guys. Turkiet, efterföljarstaten till det imperium som under århundraden härskade över dessa områden, har haft stora svårigheter som granne att bestämma sig för vilken häst som är värd att satsa på och vilka krafter som måste bekämpas.

Nyss slog den turkiska armén till mot Islamiska staten i en hämndattack mot självmordsbombning inne på turkiskt territorium. Men som Bitte Hammargren har påpekat (Svenska Dagbladet 26/7) har Turkiets främsta måltavla sedan en tid tillbaka varit Syrien vars regering den har velat undanröja. Den andra måltavlan har varit regionens kurder, som finns i såväl Turkiet som i Irak och Syrien. Först i tredje hand har IS kommit – en statsbildning in spe vars militära attacker starkt har underlättats av att Turkiet har hållit sin gräns mot Syrien porös och därmed underlättat för de jihadistiska krigarna att förflytta både manskap och utrustning och föra dem i skydd.

Läs merInga falska förhoppningar! Anders Björnsson

Nato eller feminism, Veronica Palm,Pierre Schori, Maj Britt Theorin och Anders Östberg i Aftonbladet 4 augusti

 

Under våren beslutade rege­ringen att avbryta det militära samarbetet med Saudiarabien med motiveringen att det följer en feministisk utrikespolitisk linje. Ett viktigt beslut som vi är stolta över, men också ett beslut som bara kan fattas av ett land som inte förlitar sig på militära allianser. Under det senaste året har flera röster höjts för ett ­medlemskap i militäralliansen ­Nato. Vi oroas nu över ett oklokt svenskt närmande till en militärallians med sin grund i kalla krigets paranoida stämningar. Läs artikel

Medlemskap i Nato – som försvarsgaranti! Rolf Andersson

Anhängare av svenskt Nato-medlemskap åberopar gärna som argument för anslutning till alliansen en försvarsgaranti som ett medlemskap skulle innebära. Hur förhåller det sig med det argumentet? En prövning av påståendet ger vid handen att det inte är hållbart.

Nato grundades för 66 år sedan i och med undertecknandet av Nordatlantiska fördraget. Organisationen hade enligt fördraget till ändamål att säkra den kollektiva säkerheten i Europa. Alliansens första generalsekreterare, britten Lord Ismay, lär ha sagt att syftet i praktiken var ”att hålla amerikanerna inne, ryssarna ute, tyskarna nere”. Mycket har hänt sedan dess.

Väst vann det kalla kriget. Vad skulle man nu ha Nato till, när fienden Sovjetunionen hade upphört att existera?

Läs merMedlemskap i Nato – som försvarsgaranti! Rolf Andersson

”Vi kräver slut på Rysslands illegala annektering av Krim”, Margot Wallström DN Debatt 1 augusti

Helsingforsakten 40 år. Ryssland bryter flagrant mot de principer för säkerhet och samarbete som landet självt godkänt. Det påverkar villkoren för Europas och Sveriges säkerhet. Gränser får inte ändras med våld. Vi kräver att den illegala annekteringen av ukrainskt territorium upphör, skriver utrikesminister Margot Wallström. Läs artikel

Säkerhetspolitiska utmaningar 2015, Michael Sahlin

Ur artikeln:

“Bertelman-utredningen, med sitt krävande klarspråk vad gäller betingelserna för den svenska säkerhetspolitiska handlingsfriheten, kompletterar det mått av utredande och utredningsbehov som dessförinnan hade tillgodosetts av KKrVA:s studie förra vintern (”NATO: för och emot”, i det fallet övervägande för) och samlingspublikationen ”Bevara alliansfriheten: Nej till Nato-medlemskap” från tidigare i höstas, med helt eller övervägande mot-argument. Så nog är argumentkatalogen på respektive sidor rätt väl utvecklade, och kända, återspeglande ett också i denna kärnfråga rätt spretigt Sverige, där kulturskillnaderna mellan de båda motsatta synsätten liksom paralyserar eller i alla fall blockerar saklig diskussion i den politiska mittfåran, i bred bemärkelse. Det blir lite av strutsmentalitet som förvånar omvärlden.” Läs artikeln

Ubåtsexperternas magplask, Ulf Bjereld 28 juli

I dag pekar det mesta på att gårdagens ubåtsfynd rör sig om en rysk ubåt som sjönk då den i dåligt väder kolliderade med det svenska fartyget SS Ångermanland våren 1916. Enligt DN rapporterar flera försvarskällor att vrakplatsen varit känd sedan minst ett år tillbaka.

Vi kan naturligtvis ännu inte med säkerhet veta om det verkligen rör sig om den ryska ubåten som sjönk 1916. Med det återhållsamma tonläget i debatten i dag på morgonen kontrasterar starkt mot de alarmistiska och motsägelsefulla bedömningar som tog stort utrymme i mediebevakningen igår kväll. Här följer ett axplock av de uttalanden som ett par av de flitigast använda experterna strödde om kring sig: Läs artikel