Länkar

[…]Ur Finlands synvinkel är den viktigaste internationella mekanismen i den arktiska regionen Arktiska rådet, där Ryssland för närvarande är ordförande. Sju medlemsländer har tillfälligt avbrutit sin verksamhet i Arktiska rådet. Också Barentsrådet har avbrutit samarbetet med Ryssland. De bilaterala avtalen mellan Finland och Ryssland innebär fortfarande vissa myndighetskontakter, men i praktiken har de finländska aktörernas tidigare kontakter med Ryssland antingen avbrutits helt eller minskat avsevärt. Ryssland deltar fortfarande i verksamhet som grundar sig på rättsliga avtal och till exempel i organisationer som lyder under FN.

Enligt utredningsrapportens slutsatser måste Finland anpassa sin verksamhet till den nya verklighet som det kalla kriget innebär och de bristande internationella arktiska strukturerna. Det behövs en ny övergripande strategi för den arktiska politiken då läget har stabiliserat sig. Centrala frågor i den arktiska regionen oberoende av det geopolitiska läget är miljö och klimat, hållbar utveckling och urfolkens ställning. Dessa bör fortfarande prioriteras i Finlands verksamhet i den arktiska regionen.

Den ryska invasionens indirekta konsekvenser för den arktiska regionen och Finlands roll i regionen är påtagliga. Om nuvarande läge fortsätter har det också konsekvenser för strukturerna för det arktiska samarbetet. På nordisk nivå bör man till exempel ta fram en verksamhetsmodell för de växande behoven av samarbete i de nordligaste regionerna i Finland, Sverige och Norge.

Trots att den närmaste tidens utveckling i Ryssland är mycket svår att förutse och till exempel forskningssamarbetet med landet har avbrutits, kommer Finland fortfarande att behöva information om de arktiska regionerna i Ryssland. På längre sikt ligger det i Finlands intresse att bygga upp fungerande förbindelser med Ryssland. Det får dock inte ske till vilket pris som helst. Tryggandet av den nationella säkerheten ska ställas i fokus för Finlands Rysslandspolitik under de kommande åren. Läs artikel

[…] However, recently the U.S. has dramatically changed its policy in favor of the Greek side. First of all, the U.S. has recently established nine different military bases on the Greek territories. Second, the U.S. has sent a cache of weapons to Greece, some of which were allocated on the Aegean islands. Thus, the U.S. government has indirectly supported Greece’s breach of international law. According to international treaties, these islands have a demilitarized status.

Third, the U.S. has lifted the long-time arms embargo against the Greek Cypriots. Fourth, the U.S. has been following an anti-Türkiye policy not only in the Eastern Mediterranean but also in the Middle East, i.e., the Syrian crisis. It has been supporting the YPG/PYD, the Syrian branch of the PKK, by all means.

The U.S. and other Western countries remain indifferent to the Greek provocations not only against Türkiye but also against the NATO military operations. For instance, Greece has challenged the NATO alliance by harassing Turkish aircrafts. Greek surface-to-air missiles (S-300) locked onto the Turkish F-16 fighter jets carrying out a reconnaissance mission in international airspace. Still, no Western country criticized Greece for this provocation.

When asked about a protest by Türkiye against the U.S. for providing Greece with military vehicles, the U.S. State Department spokesperson Ned Price admitted that the U.S. is implementing a double standard on provisions of its military sales to Greece and Türkiye. When asked about the use of different standards toward its allies, Price pointed out that “the standard we use is what is in America’s national interests.” Läs artikel

”Hybrid and cyber-attacks can trigger Article 5,” Nato secretary-general Jens Stoltenberg said on Tuesday when asked about the act of sabotage on the German rail network at the weekend and the twin leaks at the Nord Stream pipelines. Stoltenberg refused to comment on specific events, as investigations are ongoing, but warned that hybrid and cyber-attacks ”can constitute armed attack against a Nato ally”, triggering the joint defence action. Läs artikel

Mer enn 30 marinefartøyer fra Nato-land patruljerer nå i Nordsjøen og i Østersjøen etter sabotasjen mot Nord Stream-gassrørledningene. Ifølge Jens Stoltenberg kan Nato svare militært også på kabel-sabotasje i internasjonalt farvann. […]

Nato er tradisjonelt forsiktig med å trekke røde streker for hva slags angrep som vil bli gjengjeldt og hvordan det i så fall vil skje.Men Stoltenberg vil ikke utelukke at Nato kan svare på målrettede angrep på såkalt kritisk infrastruktur utenfor Nato-landenes territorium:

– Det kan fortsatt være kritisk infrastruktur for Nato-land, hvis det for eksempel er Nato-land som eier det, eller det forbinder to allierte land. Men dette viser at man er nødt til å gjøre en vurdering der og da: Hva slags type angrep, hva slags type infrastruktur og ikke minst om man på et trygt grunnlag kan si hvem som står bak. Så det er en del faktorer som må bli klarlagt før man bestemmer hvordan man reagerer, sier Stoltenberg til VG. Läs artikel

USA är den överlägset största bidragsgivaren till Ukraina. Förutom militärt och humanitärt stöd förser USA även Ukraina med en massa underrättelseinformation, både på det strategiska och taktiska planet.

USA:s underrättelsetjänst har hjälpt de ukrainska styrkorna i väldigt hög grad med information på flera nivåer, mer än många kanske inser, säger Mark Cancian som är äldre rådgivare vid den inflytelserika tankesmedjan CSIS i Washington DC. Det handlar om allt från att berätta för ukrainarna vad ryssarnas nästa strategi kan vara, till att förse de ukrainska styrkorna på fronten med detaljerad underrättelseinformation, menar Cancian.

– Konkret information som att nu finns en rysk pansarvagn vid denna korsning eller att det finns ett militärhögkvarter eller ammunition i denna byggnad.

Cancian nämner ytterligare ett exempel, den ukrainska attacken mot Rysslands högste uniformerade militär, generalstabschefen Valerij Gerasimov i maj, när han besökte en ledningscentral i Izium sydöst om Charkiv. Gerasimov undkom attacken, men 200 ryska soldater uppges ha dödats.

– Det är alldeles uppenbart att den amerikanska underrättelsetjänsten fick höra om besöket och larmade ukrainarna. USA hjälper Ukraina på flera nivåer, både taktiskt och strategiskt. […]

Han säger att de avancerade luftvärnssystem som USA:s president Joe Biden lovade Ukraina efter måndagens missilattacker kommer att vara till stor nytta.

– I synnerhet för att försvara sig mot kryssningsrobotar som Ryssland i första hand har använt sig av, men också mot olika sorter självmords drönare. Däremot är luftvärnssystemet inte till någon hjälp mot ballistiska robotar som Iskanders, men Ryssland har hittills använt dem väldigt sparsamt. […]

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj upprepade senast denna vecka kravet på robotar med längre räckvidd, så kallade ATACMS med en räckvidd på nästan 200 kilometer. Ukraina har argumenterat starkt för dem och även föreslagit att USA skulle få godkänna målen innan robotarna avfyras.

Men president Joe Biden har inte velat skicka dem till Ukraina eftersom det kan provocera fram ett ryskt svar och eskalera kriget. Ryssland har även varnat för att robotar mer längre räckvidd skulle korsa en röd linje. Läs artikel

Polisen anvisade det politiska partiet Stram Kurs Sverige och dess ledare Rasmus Paludan att hålla sin allmänna sammankomst på annan plats än Rosengård den 5 och 6 september 2022. Partiet överklagade men förvaltningsrätten avslog överklagandet – och kammarrätten gör nu samma bedömning och menar att polisen hade fog för sitt beslut.

Kammarrätten konstaterar att enbart det faktum att ordningsstörningar skulle kunna uppkomma inte i sig är tillräckligt för att anvisa sammankomsten till en annan plats. Av utredningen framgår dock att det funnits stora ordnings- och säkerhetsrisker kring de planerade sammankomsterna, som vid de s.k. påskkravallerna tidigare i år. Enligt kammarrätten saknas det skäl att ifrågasätta de risk- och hotbedömningar som polisen har gjort. Mot den bakgrunden har Polismyndigheten alltså gjort sannolikt att ordningsstörningarna och säkerhetsriskerna inte skulle kunna ha förhindrats med rimliga ansträngningar. Läs artikel

A former Joint Chiefs of Staff chairman said on Sunday that the United States needs to work toward ending the war in Ukraine as soon as possible, amid reports of escalating violence and talk of increased threats of nuclear weapons use.

Retired Admiral Mike Mullen — the nation’s top military officer during parts of the Bush and Obama administrations — assessed on ABC’s This Week that Russian President Vladimir Putin is a “cornered animal,” a situation that he said “speaks to the need to get to the table” and negotiate.

Referring to President Biden’s recent warning of a nuclear conflict, Mullen added, “I think we need to back off that a little bit and do everything we possibly can to try to get to the table to resolve this thing.”

Mullen also urged Secretary of State Antony Blinken and other top diplomats to figure out a way to get Putin and Ukrainian President Volodomyr Zelensky to talk. “[A]s is typical in any war, it has got to end and usually there are negotiations associated with that,” he said. “The sooner the better as far as I’m concerned.” Läs artikel

[…] We are now benefiting from the fact that we never let our guard down in the past decades. Our defence is in good shape and we are increasingly investing in it. NATO membership does by no means mean that we could start neglecting our own national defence. Just the opposite.

Finland’s membership will double the border NATO currently shares with Russia. For both Finland and NATO, it is of utmost importance that Finland will continue to primarily take care of defending its own territory. When coordinated with the joint planning of the Alliance, fulfilling this task has a stabilising effect that will enhance security in Northern Europe as a whole. […]

Also as NATO members, we want to advance further our bilateral and multilateral partnerships, in Europe and across the Atlantic. As was recently announced, we are opening negotiations on a Defence Cooperation Agreement with the US – a similar agreement to the one that Norway has. I have been delighted to see how steadily our bilateral defence cooperation with Norway has developed, with a particular focus on the North and the Arctic. The importance of that cooperation will only grow with our NATO membership. […]

Finally, as I mentioned in the beginning, Finland and Norway share one particular element that will always be a major factor for our security. We have a common neighbour, Russia. And I believe we also share a common approach to that neighbour.

As for Finland, we have never been naïve about this. Neither have you. Our idea has been to maintain as functioning a relationship with Russia as possible at a given point in time. Simultaneously, I have always repeated the old Finnish wisdom that the Cossack takes everything that is loose.

At this point in time, any kind of functioning relationship with Russia seems like a very distant prospect. Instead, we need to focus on fixing anything that may still lay loose.

But we also need to remember that Russia will not disappear. It will continue to be our neighbour, even if there is no turn for the better. Finland can never afford to ignore it. NATO membership will not change that reality. In this, too, I think there is a lot Finland and Norway can learn from each other. Läs talet

NATO hopeful Finland will not seek special requests as preconditions for membership and or aim to build a regional bloc within the alliance, President Sauli Niinistö said during an official state visit to Norway on Monday.

In a speech at the Norwegian Institute of International Affairs (NUPI) in Oslo on Monday (10 October), Niinistö outlined the country’s future position within the military alliance. He said Finland seeks to develop its profile “naturally” and according to changing circumstances”.

Without going into detail, Niinistö said he was looking for “a lot of” Nordic cooperation stemming from mutual “identity and mindset” but was quick to point out that Finland is not seeking to build any kind of regional bloc within NATO.

“We will look at the Baltic Sea region as a whole; we will look at the alliance as a whole. We are not just asking what NATO can do for us. We are also thinking about what we can do for NATO, committing to the security of the whole alliance,” he said.

In his speech, the president also said that Finland is opening separate negotiations on defence cooperation with the US, which would be similar to Norway’s agreement with its North Atlantic partner. Läs artikel

I lys av de nylige skadene på gassrørledningene i Østersjøen, samt økt droneaktivitet på norsk sokkel fortrinnsvis i Nordsjøen, har beredskapen rundt norsk olje- og gassindustri blitt styrket.

Blant annet skal Forsvaret ha mer synlig tilstedeværelse i områdene rundt petroleumsinstallasjoner, vektla statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) i forrige uke.

I forlengelsen har tre av totalt 15 kystvaktskip blitt omdirigert til å patruljere norske olje- og gassfelt i Nordsjøen. Dette gjelder også et maritimt patruljefly av typen P-3 Orion, med hjemmebase på Andøya, Vesterålen. Läs artikel

President Sauli Niinistös officiella besök i Norge pågår i två dagar. På måndag ska presidenten träffa statsminister Jonas Gahr Støre och diskutera Rysslands militära operationer i Ukraina, framtiden för den europeiska säkerhetsordningen och det finsk-norska samarbetet inom utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

Enligt Ståle Ulriksen finns det i Norge väldigt få kritiska röster mot att Finland ansökt om Natomedlemskap. Det här trots, som han säger, att det kommer att leda till ökad spänning när det kommer till säkerhetspolitiken i Norden. […]

Ulriksen hoppas att det att Finland och Sverige med stor sannolikhet blir Natomedlemmar innebär att Nato kan skapa ett multinationellt huvudkvarter i norr som specialiserar sig på vinterkrigföring.

– Det skulle vara ett nytt nordiskt huvudkvarter som Nato kan dra fördel av. Att ha en kommandostruktur i Norden är väldigt viktigt, säger han. Läs artikel

Som Natomedlem förväntas Sverige tillträda ett avtal om status för Nordatlantiska fördragsorganisationen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Riksdagens godkännande krävs för att Sverige ska kunna bli medlem i Nato och tillträda statusavtalet.

I promemorian föreslås att riksdagen ska dels godkänna Sveriges anslutning till nord­atlantiska fördraget, dels godkänna avtalet om status för Nordatlantiska fördrags­organisa­tionen, nationella representanter och organisationens internationella stab. Det föreslås även att statusavtalet ska införlivas i svensk rätt samt att regeringen ska bemyndigas att fatta beslut om att ta emot stöd i form av militära styrkor från Nato. Läs pressmeddelande

PM:et går att ladda ned här.