Stort försvar blev litet, Robert Sundberg, Sydöstran

Förra veckan besökte stats- och försvarsministrarna Gotland. Och för ett år sedan intervjuade jag militärer på Sveriges enda artilleriregemente, A 9 i Boden.

Jag ville skildra förändringen av försvaret de 30 åren sedan jag gjorde värnplikten, lumpen, på ett regemente i armén som låg i Boden och senare i 2,5 år jobbade som yrkesofficer på ett arméregemente i Luleå.

Mycket har ändrats sedan 80-talet, då 40 000 gjorde värnplikt varje år, till nu när knappt 4 000 genomgår grundläggande militär utbildning, GMU. Försvarsmakten är mindre än en tiondel så stor som då…

Jag kom på ledarsidor att plädera för ett folkförsvar baserat på värnplikt, med en stor armé, och restriktivitet gällande att skaffa stora avancerade vapensystem, främst Jas men även annat, som lätt blir kostsamt. Utveckling av försvaret kom att gå åt motsatt håll. Värnplikten, som är förutsättningen för ett folkförsvar med många soldater, avskaffades 2010. Avancerade, dyra vapensystem som Jas och nya ubåtar, kom att prioriteras. Försvarsindustrin, tillverkare av vapensystem, verkar ha lätt att få gehör för sina (försäljnings-)intressen hos politikerna.

När resurserna till försvaret är begränsade, även med ökningar i anslagen, finns inte utrymme att gå försvarsindustrin till mötes på samma sätt som under det kalla kriget. Om så sker går det ut över annat, som tenderar att bli antalet soldater i armén som redan är få…

För en större armé, så svenska försvaret kan bli mer likt Finlands, krävs inte bara mer resurser utan en mer omfattande värnplikt. Läs ledaren

Fortfarande saknas många soldater till Stridsgrupp Gotland, Sveriges Radio

Försvarsmakten har fortsatt svårt att rekrytera soldater till Stridsgrupp Gotland. Det saknas runt 40 soldater av de som ska börja i sommar.

– Från allra första början så var det sagt 130. Men det såg vi redan när vi påbörjade utbildningen att vi skulle hamna något lägre
Så det är en 35-40 personer som saknas?
– Som vi tror nu då. Papprena är som sagt inte påskrivna än. Och sen kommer vi att göra en vakansrekryteringsomgång till, säger Anne-Lie Sjögren, kommunikationschef på Skaraborgs regemente…

Anne-Lie Sjögren på Skaraborgs regemente säger att Försvarsmakten har svårt att rekrytera personal och att det är därför som man återinför värnplikten.

– Vi har sett den här utvecklingen, så det är därför man har tittat på hur man ska säkra personalförsörjningen. Och man behöver ha en pliktdel också. Läs artikel

Jo, vi behöver en militärbas i Falun, Katarina Gustavsson, Kristdemokraterna Rita Magnusson, Kristdemokraterna, Avesta Tidning

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.
Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete, skriver Katarina Gustavsson och Rita Magnusson, Kristdemokraterna…

Vi måste värna Sverige, Dalarna och Falun. Ett folkligt förankrat försvar är en styrka. Hemvärnet kommer aldrig att kunna fylla de luckorna, även om de gör ett fantastiskt arbete på alla plan. Med återinförd värnplikt skulle vi värna vår försvars- och krishanteringsförmåga och stärka medborgerlig katastrofberedskap vid stora skogsbränder, översvämningar och naturkatastrofer överlag.

Därför tycker vi att det är viktigt att Falun ansöker om att bli en militärbas så fort som möjligt.Att Falun ska vara en trygg och säker kommun är nämligen en av våra målsättningar i vårt politiska arbete. Läs atikel

General Hägglund: Jag förstår balternas oro, hbl.fi

General Hägglund har förståelse för de baltiska ländernas oro. Men någon kris kring Östersjön tror han inte på. Hägglund besökte krigsminnesutställningen på lördagen…

Med lite tid innan det officiella börjar hinner Hägglund prata aktuella frågor. Trots att han närmar sig åttioårsåldern har han inte slutat följa med läget i världen och har fortfarande åsikter om allt från Nato och ett eventuellt medlemskap till läget i Ukraina. Natofrågorna är han van vid, och talar fortfarande emot ett medlemskap. Svaret är ungefär detsamma som han sagt i tidigare intervjuer.

– Jag är stolt över Finland, det är det enda Europeiska landet utöver Estland som satsat på sitt försvar, säger Hägglund.

Hägglund var för ett medlemskap på 1990-talet, men kom senare fram till att nackdelarna vore för stora, och att det enda sättet är att försvara landet är att försvara oss själva.

– Jag är rädd för att det skulle hända som på andra ställen, alltså krav på att värnplikten avskaffas och mera fokus på krishantering. Följden skulle bli ett nedbantat försvar som i de flesta Europeiska länderna utom Estland…

Hägglund tror ändå inte på någon storskalig konflikt kring Östersjön, och om USA och Ryssland av någon orsak skulle drabba samman skulle det vara på större hav än den lilla pöl som Östersjön utgör. Han har ändå förståelse för att de Baltiska länderna är oroliga.

– Ryssland har inte resurserna att invadera över Östersjön, men de kunde lätt rulla in över landsgränsen. Därför förstår jag deras oro.Läs artikel

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap, regeringen.se

Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att föreslå hur arbetet med krisberedskap och den återupptagna planeringen för det civila försvaret bör utvecklas inom kommuner och landsting, mot bakgrund av bestämmelserna i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (LEH).

Förslagen ska knyta an till det arbete inom krisberedskapen som redan pågår i kommuner och landsting och utgå från de krav som finns angivna i LEH och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap (FEH). MSB ska redovisa en bedömning av vilka kostnader för kommuner och landsting som förslagen medför och som bör ersättas av staten i enlighet med 5 kap. 1 § LEH. Av redovisningen ska framgå vad som bedöms rymmas inom den ersättning som i nuläget utgår till kommuner och landsting från anslag 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6. Läs  dokumentet

Armén tar plats i höst, forsvarsmakten.se

Du kommer att höra oss. Du kommer att se oss. Du kommer att möta oss på vägarna, i skogen, i städer. Vi övar där för dig, för oss och för Sverige. Vi övar för att vi ska vara beredda att försvara det som är viktigt. I höst genomförs Försvarsmaktens övning Aurora och för armén innebär det att vi prioriterar att utveckla vår brigadförmåga, en viktig del av Sveriges försvar…

I september är det full aktivitet i västra Sverige, i Mälardalen och på Gotland när armé, flyg och marin övar tillsammans för att öka den operativa förmågan. Sveriges försvar ska bli starkare och tillsammans skapar vi en tydlighet kring vad vi står för. Majoriteten av armén kommer att öva i brigad, vilket innebär att flera förband, system och funktioner övar tillsammans för att fungera som en helhet…

Andra brigaden, som kommer att vara huvudövade inom armén under Aurora, har haft en mycket intensiv övningsserie under 2016 och 2017. Brigaden har samövats i både större och mindre skala, funktionsvis och på egna förmågor för att under hösten 2017, i ett större sammanhang och med större förbandsmassor, öva under Aurora. Läs pressmeddelande

Närmare verkligheten är svårt att komma, forsvarsmakten.se

Idag inleds övningsscenariot i den multinationella stabsövningen Combined Joint Staff Exercise, CJSE 17, i Enköping, Karlskrona och Uppsala. Över 1 200 personer från 24 olika nationer ska samarbeta över nationsgränserna och övas både taktiskt och operativt.

— Det är viktigt att vi har förmågan i Sverige att själva kunna planera och genomföra en stor övning om vi ska kunna hantera viktiga situationer som uppstår. Klarar vi inte av det så tror jag inte heller på vår förmåga att hantera stora insatser, så det hänger ihop. Vi ska så långt som möjligt försöka åstadkomma en förmåga, och med den här typen av stabsövningar kommer vi inte närmare verkligheten än så, säger Bengt Axelsson.

Det är många nationer med många erfarna elever och officerare på plats. Många har erfarenheter från NATO-ledda insatser och andra har värdefulla språkliga kunskaper.  Ett mycket givande samarbete är det mellan Sverige och Finland. Inom ramen för övningen finns det två skarpa enheter med från Finland, Swedish-Finish Navy Task Group och Amfibious Task Unit. Läs pressmeddelande

Miljardärens erbjudande ratas av Försvaret, svd.se

Trots den kinesiske mångmiljardärens köp – Försvarsmakten ger inte upp kampen om ubåtshamnen vid Fårösund på Gotland. Men Försvaret ratar erbjudandet från Ming Wai Lau att hyra anläggningen.
– Ett ägande är inriktningen även fortsättningsvis, säger Göran Wahlström, chef för projektavdelningen på Fortifikationsverket…

Ming Wai Lau har förklarat att marinens fartyg vid behov får lägga till i hamnen utan att betala hamnavgift. Han har även erbjudit sig att hyra ut hamnen till Försvaret. Men det är inte aktuellt, enligt Fortifikationsverket. Försvaret vill äga, inte hyra. Enligt ÖB Micael Bydén är det ”en av de mer lämpade hamnarna”.

– Vi vill ha flexibilitet, handlingsfrihet och kontroll och då är ägande bäst. Vi vill säkerställa tillgången och se till att vi har kontroll över hamnen, sa ÖB Micael Bydén till Gotlands Allehanda vid ett besök på Gotland i början av mars. Läs artikel

 

Skapa ett nytt hemvärn i Sveriges alla kommuner, Jan Hyltén-Cavallius och Lars O Nordmark, smp.se

Efter det kalla krigets slut avvecklades det civila försvaret nästan helt. Nu saknas en trovärdig organisation och struktur för att hantera dagens hot.

Det moderna samhället är sårbart på ett nytt sätt. Icke militära och militära angreppsformer blandas. Angreppen kan ske dolt och på distans. Sverige måste därför bygga upp ett nytt och modernt civil-militärt försvar. Varför inte med det vackraste civil-militära ord som finns; hemvärn…

Men ännu bättre vore att skapa ett nytt ”hemvärn” i varje kommun. Ett försvar i varje kommun i landet, på 290 platser i vårt avlånga land. Det skulle, tillsammans med ett reorganiserat invasionsförsvar med insatsförsvaret som grund, bli en mycket uthålligare och motståndskraftigare försvarsorganisation än det nuvarande insatsförsvaret. Läs artikel

1 000 amerikanska militärer till Gotland, dn.se

USA sätter in 1.000 militärer på och runt Gotland för att delta i den svenska försvarsövningen Aurora i höst. Amerikanerna ser Gotland som en grundbult för säkerheten i Östersjöområdet och statsminister Stefan Löfven (S) understryker hur viktigt samarbetet med USA är…

Högt på USA-generalens agenda står den svenska försvarsmaktsövningen Aurora med över 19.000 deltagare som hålls i september.

– Vi kommer att vara här runder Aurora-övningen med armé- och marinstridskrafter. Besöket har gett mig en bra grund för vad som finns här och de framtida planerna. Gotlands läge och den säkerhet som svensk militär förser ön med är extremt viktigt – inte bara för Sverige utan även för den här delen av världen. Ön är en grundbult inte bara för Östersjön utan den ger även tillgång till Nordatlanten, säger David Perkins till DN…

Du  (Stefan Löfven, red anm) säger att det finns inget direkt hot mot Sverige, men flera utredningar har visat att vi kan dras in i konflikt från första stund – och inte minst Gotland. Är det något som bekymrar dig?

– Vi kan aldrig utesluta det, naturligtvis inte. Då är man för naiv om man tror att vi aldrig kan drabbas av något. Men vi måste vara tydliga mot svenska folket att det finns inget direkt hot mot Sverige. Men just mot bakgrund av vad som sker i vår direkta omvärld så måste vi på olika sätt öka vår försvarsförmåga. Gotland är strategiskt viktigt, en av de strategiskt viktigaste delarna av vårt försvar. Läs artikel

 

Linda Nordlund: Vad antiken lär oss om cyberkrig, svd.se

…I början av april avslöjades Operation Cloud Hopper, en cyberattack med ”en aldrig tidigare skådad potential att få tag i immaterialrättslig och känslig data”, riktad mot bland andra Sverige (SvD 5/4). Avsändaren var det kinesiska hackernätverket APT10, som misstänks arbeta för kinesiska underrättelsetjänsten.

Att Sverige var ett mål är inte det minsta förvånande. Svenska Försvarets radioanstalt (FRA) är djupt involverade i den amerikanska underrättelseapparaten, vilket är klokt sett till Sveriges säkerhetspolitik där den transatlantiska länken utgör livlinan vid skarpt läge. I läckta dokument beskriver NSA sina svenska samarbetspartners som ”extremt kompetenta” (New York Review of Books, 19/1). Men det innebär också att den som vill luska reda på amerikanska försvarshemligheter kan ta vägen via Lovön. Läs artikel

Försvaret föreslås delta i Somaliainsats, svt.se

Regeringen föreslår att en svensk styrka på upp till 135 personer ska delta i EU:s marina insats Atalanta utanför Somalias kust i höst. Regeringen anser att insatsen är särskilt angelägen med tanke på det svåra läget i landet och risken för en svältkatastrof.

EU har haft operation Atalanta igång sedan 2008 för att skydda sjötrafiken i området från kapningar och för att stötta den somaliska staten. Sverige har deltagit i insatsen med soldater och fartyg vid fyra tillfällen tidigare. Som skäl till regeringens förslag att skicka en ny svensk insats hänvisas nu också till uppmaningen från FN:s generalsekretare om att det internationella stödet måste ökas för att förhindra en svältkatastrof i Somalia.

Atalanta ska bland annat skydda hjälpsändningar från FN:s livsmedelsprogram så att de når fram till Somalia.

Det svenska bidraget, som behöver klartecken av riksdagen, föreslås bestå av en bordningsstyrka och två stridsbåtar. De ska operera från ett fartyg från den nederländska marinen. Normalstyrkan utgörs av 35 personer men den ska vid behov, enligt regeringens förslag, kunna utökas till 135 om det behövs. Planen är att insatsen för Sveriges del ska inledas i september i år. Läs artikel