”Sverige måste stå pall för pressen från USA”, svd.se

Sverige har varnats av Trumps ministrar att våra säkerhetspolitiska partnerskap med USA och Nato kan komma att ta skada vid ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud. Men det är viktigare nu än någonsin att ställa upp bakom denna principfråga, skriver Lena Hjelm-Wallén, Anna Sundström och Wanja Lundby-Wedin från Olof Palmes internationella center…

Vi stöttar utrikesminister Margot Wallström i hennes idoga försök att få till ett svenskt undertecknande av FN:s kärnvapenförbud. Det som är viktigt i FN:s kärnvapenförbud, som Sverige genom sin delegation redan röstat ja till tillsammans med 122 andra medlemsstater, är att det handlar om nutid och vår framtid. Att det handlar om att verka för en normerande effekt på något så självklart som ett förbud mot de värsta massförstörelsevapen historien skådat…

Sverige har blivit varnat av Trumps ministrar att våra säkerhetspolitiska partnerskap med USA och Nato vid ett svenskt undertecknande kan komma att ta skada. Sverige har ett förhöjt partnerskap med Nato i dagsläget, ett så kallat ”guldkort”. Men faktum är att bland de fem stater som har denna förhöjda status så är vi inte ensamma om att ha röstat för förbudet i FN:s generalförsamling. En majoritet av de som har ett partnerskap med Nato har även de röstat för. Irland och Österrike har till och med skrivit under förbudet och de är precis som Sverige i ett officiellt partnerskap med Nato…

Sverige är ett militärt alliansfritt land med ett stolt förflutet vad gäller kärnvapennedrustning. Kärnvapenförbud är en principfråga som det borde vara självklart att ställa upp bakom. Läs artikel

Getting the Marine Corps Cold-Weather Ready in Norway, warontherocks.com

…In January 2017, a company of marines arrived in Vaernes, near the Trondheim Airport in Norway, about a third of the way up the Norwegian coast and just shy of the Arctic Circle. I had the unique opportunity to visit with them a few weeks ago. Almost 300 marines spent 6 months training alongside their NATO allies and their other non-NATO Nordic partners (the Finns and Swedes). The company was replaced once last summer with a fresh 330 Marines, and will rotate at least two more times. Norway has committed to the Marine Corps presence at least through 2018…

The Russians have made their displeasure with the Marine Corps presence in Norway known, citing it as an affront to the Norwegian-Russian relationship. The Marine company is located only 1000 kilometers as the crow flies from the Norwegian-Russian border, living alongside the Marine Corps Prepositioning Program-Norway (MCPP-N) – a decades-long agreement to store equipment on the European continent. That gear is prepositioned for convenience, and could be used anywhere around the world. A few caves scattered around the Trondheim area hold enough equipment to sustain a Marine expeditionary brigade’s ground combat element for 30 days. This new rotational force is the first time that actual marines have been present in Norway for a sustained period of time. But marines are not there to guard equipment. They are there to train and exercise in Norway, near the Russian border.

In 1949, in order to allay Soviet fears when Norway joined NATO, Norway promised that no foreign troops would be permanently based on its territory, unless they are required as a response to a threat. Norway’s Defence Ministry believes that the rotational nature of the Marine Corps presence means they have kept their word . In the past, the presence of foreign military members as a part of joint headquarters elements or exercises has not been seen as violations of this policy. Russia has reacted angrily, citing Norway’s own claims that Russia does not currently pose a threat. Nevertheless, Moscow does not look poised to do more than complain for the time being. Läs artikel

Referat av artikel i Dagens Industri om Patriotaffären

I Dagens Industri (Di) den 8 december 2017 återfinns en intresseväckande artikel med rubriken: Sveriges val av luftvärn ifrågasätts – ”Regeringen ljuger”.

 Det viktigaste argumentet för köpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är enligt Försvarsmakten att det ger skydd mot ballistiska robotar. Men nu hänvisas till följande artikel i New York Times: https://www.nytimes.com/interactive/2017/12/04/world/middleeast/saudi-missile-defense.html, där detta ifrågasätts. Följande kan citeras från Di-artikeln:

”Artikeln har spridit sig som en löpeld i militära kretsar över världen. Den 4 november avfyrade Houthi-rebellerna i Jemen en ballistisk robot av typen Burqan-2 – mot Saudiarabiens huvudstad. När den flög in mot Riyadh möttes den av fyra Patriotmissiler. Skrot regnade ned över stadens centrum. Den officiella versionen var att skrotdelarna bevisade att roboten sköts ned, och att Patriotbatteriet avvärjde attacken. USA:s president Donald Trump hade svårt att kontrollera sin glädje: ’Vårt system slog missilen ur luften. Så bra är vi. Ingen tillverkar vad vi tillverkar och nu säljer vi grejerna över hela världen.’ Men i stället detonerade Scud-missilens stridsdel nära terminalbyggnaderna på Riyads flygplats. Det visar en omfattande analys av missilexperter som gått igen bilder och filmklipp som togs under och efter attacken. ”

Tre dagar efter attacken i Saudiarabien, då bristerna i Patriotsystemet visade sig i praktiken, beslöt regeringen att välja detta system och gav FMV i uppdrag att inleda förhandlingar med USA.

”Vår militärstrategiska analys visar att det finns ett möjligt hot med taktiska ballistiska missiler, Patriot besitter förmågan att bekämpa det”, uppges Karl Engelbrektson, arméchef, ha sagt till TT.

”Enligt Di:s källor har Försvarsmakten råd att köpa 60–70 missiler till Patriotsystemen, och då endast en mindre del av de avancerade PAC-3 MSE, med en prislapp på cirka 50 Mkr styck.

De höga priserna begränsar både antalet eldenheter som Sverige har råd med och även antalet missiler.”

I förra veckan avslöjade Di att Frankrike och Eurosam lämnat en prisuppgift på 850 miljoner euro för ett paket med SAMP/T, ett luftvärnssystem som ”bevisat sin förmåga mot ballistiska missiler.” Detta paket ska enligt Di täcka Sveriges behov av luftvärn.

Stortingsflertallet ber regjeringen utrede konsekvenser av norsk tilslutning til atomvåpenforbud, Aftenposten

Et flertall på Stortinget med SV, Ap, Sp, KrF og Venstre er enige om å be regjeringen utrede konsekvensene av et atomvåpenforbud for Norge.

orslaget vil bli behandlet i utenriks- og forsvarskomiteen 13. desember og vil bli stemt over i Stortinget over nyttår.

– Dette er en stor dag. Vi har nå flertall for et veldig viktig vedtak. Det er spesielt gledelig at vi får til dette nå når ICAN skal få tildelt Nobelprisen denne helgen, sier SV-leder Audun Lysbakken til NTB.

Utredningen skal både analysere FN-traktatens innhold og hvilke konsekvenser en eventuell tilslutning vil ha for Norge. Utredningen skal legges fram for Stortinget i løpet av neste år, med synspunkter fra relevante ekspertmiljøer, forskere og organisasjoner, heter det i forslaget. Arbeiderpartiet stemte tidligere i høst mot et forslag fra SV om norsk tilslutning til FN-traktaten om forbud mot atomvåpen. Men Ap sier nå ja til en utredning, bekrefter partiets forsvarspolitiske talsperson Anniken Huitfeldt overfor NTB.

– Vi er positive til en utredning av konsekvensene av traktaten og hvordan Norge kan slutte opp om målene i den, men vi mener ikke at det er aktuelt for Norge nå eller som eneste Nato-land å signere traktaten, presiserer hun. Läs artikel

President Sauli Niinistös karriär, niinisto.fi

Niinistös karriär är av två slag. Efter att ha utexaminerats som jurist arbetade han i olika juristuppgifter och tolv år som hovrättsfiskal vid Åbo hovrätt. Dagarna fylldes ytterligare av att driva en egen juridisk byrå vid sidan av den ordinarie tjänsten.

Sin politiska verksamhet inledde han i sin hemstad Salo efter att år 1976 ha invalts i fullmäktige och samtidigt i stadsstyrelsen. I riksdagen invaldes han 1987 och han fungerade där bl.a. som grundlagsutskottets ordförande. Valet till ordförande för Samlingspartiet 1994 lyfte fram Niinistö i första ledet, och följande vår ledde han partiets regeringsförhandlingar och blev själv justitieminister. År 1996 övertog han posten som finansminister och verkade i den längre än någon annan, dvs. i drygt sju års tid.   Läs artikel

Tankar om Finland och fred, president Sauli Niinistö, niinisto.fi

Vad är det bästa som framtiden kan ge oss? Krigsfred, samhällsfred, naturfred – med andra ord en bas till ett lyckligt liv.

Vi har behov av fredsarbete. Inom utrikespolitiken är Finland större än sin yta. Vi har öppna kontakter till alla maktpolitikens center från Peking till Moskva och Washington. Vi har ett tydligt mål: att bygga en bro mellan öst och väst, presentera lösningar eller erbjuda diplomatiskt ”god tjänster”, för att mildra spänningen. Goda tjänster har behövts och kommer behövas. Spänningen vid Östersjön har ökats och vartenda minsta steg är betydelsefullt för att mildra spänningen. Finlands motion om att öka flygsäkerheten har skapat något nytt: Nato och Ryssland är för en gångs skull av samma åsikt om något. När kontakterna är öppna, bör man reagera fort på omväxlande omständigheter och erbjuda nya öppningar. Läs  artikel

Interview: Gen. Jarmo Lindberg, head of Finland’s Defence Forces, defensenews.com

How is Finland’s defense budget changing? Are you seeing more investment? Are things very constrained?

 There’s a possibility for more dramatic change. So the previous government in Finland cut the defense budget by 10 percent, and we have cut a lot of procurement. We used to buy annually some €750 million (U.S. $892 million), plus or minus, and we were going down to around €500 million a year. But then this current government made the decision that they were going to return some of the procurement money, and they will ramp it up so we have some about €150 million more by the end of this decade. This will up the procurement of Army weapon systems and Army materiel because the life cycle is ending for a lot of Army systems…
You mentioned NATO. Is Finland considering joining?
It is not an imminent decision-making point because the latest polls show that only about 22 percent of Finns support NATO membership. And one of the big hurdles or points for NATO members is that there has to be a kind of national support for that. Because in the polls there is not such a big support for NATO membership, so not a lot of politicians are going forward with that. So it is not happening in the imminent future…
As Finland increases its procurement budgets, is it also increasing the size of its armed forces?
We had a wartime strength of 230,000, which is, by European size, it is really big. So our reserve is really big. In the same defense report from June, then there was a decision that we would grow it by 50,000, so, yes, our numbers and the number of our wartime structure is growing in the very near future from 230,000 to 280,000…

Russia has been public about its desire to see Finland align itself with it and not with NATO or Western Europe. Do you see partnership with Russia as feasible in this environment?

I would say that no European nations are partnering with Russia. We have been keeping up a dialogue, a high-level political dialogue with Russia. And we just told a couple of weeks [ago] that we have activated a hotline to Russia. So we now have a hotline that is there in place just in case if something happens, we have a hotline where we can pick up the phone and we can ask them: “OK, what’s happening?” This is a very recent thing, only a couple weeks ago. Läs interview

Köpet av Patriot – några tankar, Lars Wedin, kkrva.se

Något överraskande har Sverige beslutat att köpa ett stort, kvalificerat luftvärnssystem. Det är naturligtvis bra eftersom Sverige saknat ett system för bekämpning av ballistiska robotar och kryssningsdito…

Däremot väcker affären viktiga frågor om hur anskaffningen gått till. Är det klokt att så binda sig vid det Trumpstyrda USA? Vad får vi för pengarna egentligen? Enligt Dagens Industri (28 november) är det franska systemet 2–4 miljarder billigare. Det franska SAMP/T är dessutom modernare och har sannolikt stor utvecklingspotential; en utveckling där svenska företag skulle kunnat delta…

Om beslutet att köpa Patriot ligger fast måste ett annat system anskaffas till våra fartyg – antagligen just SAMP (Aster-familjen). Det vore naturligtvis utmärkt om vårt Patriot-system kunde integreras i Natos luftförsvarssystem. Utan att kunna de tekniska detaljerna så torde nyttan med systemet vara beroende av förvarning, vilket kräver en sådan anslutning. Hur detta skall vara möjligt utan att Sverige går med i Nato förstår jag inte men försvarsministern har säkert ett svar.

Dessa kommentarer leder över till den säkerhetspolitiska dimensionen. Sverige blir nu (ännu mer) beroende av stormakten USA, som leds av en milt sagt erratisk president. Det skall bli intressant att se vilket politiskt pris Sverige kommer att få betala.

Sveriges neutralitetspolitik har för länge sedan – gudskelov – gått hädan. Men vi blir inte medlemmar av Nato där Sverige skulle vara en av principiellt jämbördiga stater i ett mellanstatligt samarbete. I stället väljer vi att göra oss beroende av USA.

Ett annat problem med valet av Patriot är att vi väljer amerikanskt i stället för europeiskt. Med ett europeiskt system – SAMP/T – skulle vi ha kunnat delta på en någorlunda jämställd fot. Med Patriot får vi ta det vi får och vi kan räkna med att det kommer att finnas hemliga delar som gör att USA har någon kontroll över vårt utnyttjande av systemet. Läs artikel

I huvudet på en äldre liberal, Hans Blix, tidningen.nu

…Den liberala kompassnålen pekar lika envist på maktspridning i det internationella samhället som i det nationella. En pax sovietica hade varit ett globalt fängelse,men en pax americana under Trump är också ett förskräckande perspektiv.

För att behålla frihet och mångfald i världen behövs att länder och regioner balanserar och respekterar varandra och samarbetar inom FN. Ryssland måste bekräfta och visa att det inte åter söker expansion. USA behöver klargöra att det inte siktar till att dominera världen med NATO som militär styrsven och hjälptrupp.

Med sitt geografiska läge och tradition har Sverige kunnat spela en blygsam men fredsfrämjande roll. Medan vår anslutning till EU snarast ökat våra möjligheter i den rollen och gjort både Sverige och Europa starkare, skulle ett inträde eller faktisk integration i NATO hämma den rollen och bidra till att skärpa de senaste årens öst-väst motsättningar. Läs krönikan

Samsyn för säkrare Sverige, vk.se

Det finns ett starkt politiskt stöd för att öka Sveriges försvarsansträngningar. På sikt måste försvarsanlaget fördubblas och uppgå till två procent av BNP. Viktigast av allt är att Sverige genom medlemskap omfattas av Natos försvarsgarantier. Det är det enda försvarssamarbetet som på allvar skulle stärka Sveriges säkerhet. Det skriver Alliansens ledande försvarspolitiker.

Det finns nu ett starkt politiskt stöd för att öka Sveriges försvarsansträngningar och stärka försvaret. Allianspartierna är drivande.

För att möta ett allt sämre säkerhetsläge måste Sveriges försvarsförmåga höjas. Vi fyra partier i Alliansen har nyligen i riksdagsarbetet fått igenom viktiga beslut som rör införandet av det nya luftvärnssystemet (Patriot), att säkerställa att Försvarsmaktens logistik kan fungera samt att det finns tillräckligt med operativa Jas Gripenplan. Regeringen har också att säkerställa att alla de civila tjänstemän som genomför riskfyllda och påfrestande insatser internationellt får tillräckligt med stöd och hjälp före, under och efter insats.

Allianspartierna har skapat en bra grund att stå på i försvarspolitiken. Vi är alla för att Sverige ska höja försvarsanslaget så att det på sikt uppgår till två procent av BNP. Läs artikel

Statement concerning US statement about Jerusalem, regeringen.se

The Government deeply regrets the US statement about Jerusalem. The UN has given Jerusalem a special legal and political status, which the Security Council has called upon the international community to respect. There is a risk that this statement may lead to strong reactions and greater instability in an already turbulent region, and have long-term strategic consequences for the peace process…

Sweden’s long-standing commitment to a two-state solution remains. We are working to ensure that Israel and Palestine can live side by side in peace and security. All final status issues, including Jerusalem’s status as a future capital for both states, must be resolved through negotiations between the parties and not through unilateral action by the parties or others. Läs uttalandet

Dagens forsvar er en hån mot Grunnloven, Arild Mauseth, h-a.no

Har vi bruk for et forsvar? Kan vi stole på at Nato hjelper oss? Hva med forhåndslagring i Trøndelag? Hva med plasseringen av alle de nye kampflyene på Ørlandet? Er det lurt å «samle alle egg i en kurv». Dette er bare en liten del av de spørsmål som dukker opp.

I Grunnlovens paragraf 1 står det: «Kongeriket Norge er et fritt, selvstendig, udelelig og uavhendelig rike».

Hvordan skal vi tolke det? Det må jo være noen som har ansvar for at denne paragrafen følges opp og det må jo være storting, regjering, Forsvarsministeren og landets Forsvarssjef. Vi lærte på skolen at hvis grunnloven skal forandres, er det en omstendelig prosess. Så vidt meg bekjent er ikke grunnlovens paragraf 1 forandret. Derfor kan vi slå fast at den gjelder også i dag.

Så er spørsmålet, har vi et forsvar som kan avvise ethvert anslag mot Norge? Det spørsmålet må stilles til landets Forsvarssjef. Han vil sikkert svare ja, hvis vi får hjelp fra Nato. Da spør jeg, kan vi stole på at Nato-landene er villig til å hjelpe Norge? (se filmen okkupert) Kan vi stole på at Nato-landene er villig til å sende sin beste ungdom for å kjempe og dø på norsk jord for Norges selvstendighet? Norge, ett av verdens rikeste land har ikke råd til selv å holde et troverdig forsvar som skulle virket så avskrekkende at «noen» avstår fra å prøve seg. Vi har ingen garanti for at det bare er Norge som eventuelt vil bli angrepet. Hvis flere Nato-land skulle bli angrepet, snakker vi plutselig om en gjensidig bistandsforpliktelse, det vil si at Norge er forpliktet til å sende soldater til de andre Nato-land som blir angrepet. Hvor skal vi hente disse soldatene fra? Läs artikel