Nej, Trump – Sverige ska ut ur Afghanistan, Lars-Gunnar Liljestrand, Thage G Peterson, aftonbladet.se

USA vill nu trappa upp kriget i Afghanistan. USA:s president Donald Trumpstal den 21 augusti där han lade fast den amerikanska politiken för kriget i Afghanistangör det helt omöjligt för Sverige att fortsätta med militära rådgivare i landet under Nato:s ledning.

Trump deklarerade USA:s fortsättning i ett krig utan slut.

Han drog tre ”fundamentala” slutsatser om kriget:

• Det fordras ett ”hedersamt och långsiktigt” slut på kriget.

• Ett snabbt tillbakadragande skulle riskera ett nytt 11 september i USA.

• De säkerhetshot USA ser i Afghanistan är ”ofantliga” (immense) genom närvaron av terroristorganisationer.

Situationen är komplex och svårhanterad men i slutändan kommer vi att vinna sa presidenten.

Enligt Trump är kärnpunkten i den nya krigsstrategin en övergång från en tidsbaserad politik till en som styrs av läget. Situationen på marken kommer att styra vilka insatser USA kommer att göra och för hur lång tid, ”Jag säger inte när vi kommer att gå till attack men vi kommer att attackera. Läs artikel

Landmaktens avgjörende betydning, Alternativt Forum

Finnene har imidlertid til forskjell fra norske forsvarsplanleggere forstått at uten landmakt ikke noe territorielt forsvar. Denne artikkelen av oberstløytnant (P) Kjell Sjåholm illustrerer den vrangforestillingen våre forsvarsplanleggere har levd i siden årtusenskiftet som en følge av utviklingen av presisjonsstyrte langdistansevåpen som kryssermissiler og som Sverre Diesen kalte det «militærteknologiske paradigmeskiftet». Dette er tankegods som fortsatt legger føringene for norsk forsvarsplanlegging og for nedbyggingen av landmakten til tross for at våre allierte for lengst har forlatt denne vrangforestillingen.

Med landmakt forstås i en norsk kontekst Hæren og Heimevernet som ut fra sine roller og oppgaver definert av Stortinget, operer på norsk territorium for å forsvare og sikrer dette i samarbeid med Sjøforsvaret og Luftforsvaret.

Når generalløytnant (p) Grandhagen i en avisartikkel påpeker at det ikke er penger til å etablere relevant forsvar av Norges landterritorium, tar han opp flere aspekter.[i] Norge vil bli forsvart, men av et landforsvar som er for lite i forhold til oppgavene. Det er ikke bare den norske landmakten som har problemer med et for lite volum. Selv den tidligere britiske stormakten har det samme problemet. Men betyr det noe?

Den britiske militærhistorikeren brigader Allan Mallinson sier det slik:
“Numbers matter because in war, people count. The army’s significant and unprecedented lack of mass is its greatest capability gap. It’s the only one you can’t fill by buying off the shelf as an urgent operational requirement . . . The final myth is that wars can be won from afar. The truth is that, just as in 1918, the last shot fired comes out of an infantryman’s rifle.”[ii]
Denne historiske innsikten står i grel kontrast til de antagelser som høyst sannsynlig ligger bak det fremtidige forsvaret som Stortinget vedtok sist høst, og det en nå kan forvente lagt frem av Regjeringen i budsjettproposisjonen for 2018, herunder landmaktens utforming. Läs artikel

Forsvarsforlig 2017: Her er oplægget til politikerne for en nyordning af Hæren, olfi.dk

»Mindsket faglighed blandt specialister«, »mindre personalefleksibilitet«, »reduceret … fokus på den operative opgaveløsning og træning«, »stigning i den administrative byrde med risiko for at reducere tempo og kvalitet«, »risiko for, at enhedernes robusthed og parathed til udsendelse nedsættes«, »mindre fokus på bred/generel læring, der ellers bidrager til jobfleksibilitet«, risiko … for, »at udviklingsarbejdet i mindre grad baseres på lokal ekspertviden« og »forhøjet risiko for forkerte og dyrere anskaffelser«.

Sådan lyder bare nogle af de identificerede risici fra konsulenterne i Struensee & Co. i forbindelse med beskrivelsen af en nyordning af den danske hær. Advarslerne står beskrevet i den såkaldte budgetanalyse, som skulle identificere besparelser på 600 mio. kr. på det operative område og en lille mia. kr. inden for Forsvarsministeriets samlede ressortområde. Den opgave har konsulenterne løst, idet de har fundet såkaldte ”potentialer” for mellem 869 og 1.143 mio. kr. i hele Forsvarsministeriets ressortområde og for 522-644 mio. kr. på det operative område, som OLFI kunne fortælle lørdag. Läs artikel

PM Nilsson: Vi går mot bättre tider, di.se

…Rysslands ockupation av Ukraina utmanar den europeiska säkerhetsordningen och kriget i Syrien är en humanitär katastrof för den syriska befolkningen. Men till skillnad från andra kriser i Europa och i Mellanöstern har spridningseffekterna denna gång varit relativt få. I östra Ukraina pågår ett lågintensivt krig, men resten av Europa lever i fred. Ingen EU-medlem och ingen Nato-medlem har dragits in. Nato har förstärkt försvaret av Baltikum och Polen. Sverige och Finland rustar upp. Tillsammans har Östersjöländerna slutit samarbeten som försvårar Rysslands möjligheter. Ingen ska underskatta Moskva, men i förhållande till västmakterna är Ryssland militärt svagt, ekonomiskt och socialt fattigt och har noll internationell legitimitet, för att inte tala om Nordkorea. Läs ledaren

Robert Sundberg: Ett rekorddyrt försvar, sydostran.se

…På måndagen hoppade Kristdemokraterna av förhandlingarna om försvaret. Kristdemokraterna och ledaren Ebba Busch Thor fick uppmärksamhet som försvarsvänliga. Ett par dagar senare träffades en uppgörelse mellan regeringen och Centerpartiet och Moderaterna om 8,1 miljarder kronor mer till försvaret 2018 till 2020. Sedan värnpliktstidens försvar har nästan all utrustning, materiel och vapen som användes och förvarades i förråd i beredskapssyfte avvecklats. Nyare vapen och materiel har skaffats. De är färre än under värnpliktsförsvarets tid.

Utrustning och vapen är dyra och tar en stor del av försvarets anslag. Ledande militärer, och många politiker, vill ha de sakerna. Försvarsindustrin är skicklig på att påverka militära och politiska beslutsfattare. Trots sitt i kronor räknat nu rekordstora anslag har försvaret svårt att få pengarna att räcka. Vanligen får sådant som arméns soldater och hemvärnet vara budgetregulator. De har inte resursrika lobbyister som försvarsindustrin.

När det nu anslås mer pengar till försvaret borde de gå främst till soldater i armén och hemvärnet och deras utrustning. Läs artikel

Magnus Petersson: Är den transatlantiska länken i färd med att brista? svd.se

…Även om den amerikanska kongressen just nu uppträder resolut mot Ryssland, verkar Trump själv anse att Ryssland är en värdefull partner med en beundransvärd ledare. I Europa är synen på Ryssland också delad; i nordöst uppfattas Ryssland som ett första rangens säkerhetsproblem, medan de flesta NATO-länder kring Medelhavet ser andra säkerhetsproblem som större.

Denna polarisering har också relevans för vad medlemmarna anser att NATO ska ägna sig åt. Trump verkar mena att NATO ska vara ett instrument för terroristbekämpning i Mellanöstern (gärna tillsammans med Ryssland). Länderna kring Medelhavet vill att resurserna ska läggas på polisverksamhet på hav och land för att förhindra ett okontrollerat inflöde av flyktingar, droger och vapen från Mellanöstern och Nordafrika.

Medlemsstaterna i nordöst, slutligen, vill att NATO ska ägna sig åt traditionell avskräckning och uppbyggnad av ett ordentligt försvar av alliansens territorium mot Ryssland. Läs artikel

Kristdemokraterna stöder Niinistö, hbl.fi

Kristdemokraterna ställer inte upp någon egen kandidat i presidentvalet. Partikongressen beslöt på lördagen att den rekommenderar att partimedlemmarna stöder omval av president Sauli Niinistö.

Det var partiordförande Sari Essayah som föreslog att partiet stöder Niinistö. Beslutet fattades efter en omröstning där Niinistö fått en klar majoritet, uppgav partiet i ett pressmeddelande.

I beslutet konstaterar partikongressen att partimedlemmarna är nöjda med den linje som Niinistö haft i både utrikes- och säkerhetspolitiken. Partiet uppmanar sina medlemmar att ge sitt stöd till den obundna folkrörelsen som avser att välja Niinistö till en ny mandatperiod. Läs artikel

Thage G Peterson: Prata mer om fred och mindre om upprustning, gp.se

Upprustning och försvarsanslag är populära ämnen på debatter och seminarier. Om möjliga vägar till fred är det däremot nästan ingen som talar. Konstigt, särskilt i en värld som fortsätter att plågas av gamla krigshärdar och där nya hotar att bloss upp, skriver Thage G Peterson, tidigare försvarsminister.

För ett par månader sedan ägde Almedalsveckan rum på Gotland. Där genomfördes över fyratusen evenemang av olika slag, främst seminarier. Jag har gått igenom den officiella förteckningen. Det var seminarier och samtal om miljön och klimatet, om sjuk- och hälsovård, om forskning och företagande. Och om mycket mer. Alla är viktiga frågor. Men världens allra viktigaste fråga just nu – om freden på vår jord – ägnades nästan ingen uppmärksamhet alls.

Det hölls visserligen ett tiotal seminarier och samtal som närmade sig fredsfrågans utkanter. Men frågan om hur vi kan skapa fred, vad vi kan göra för att föra människor samman för fredsarbete, fanns inte med på dagordningen – med ett par undantag, men då utan uppmärksamhet. Läs artikel

Nordiskt försvarssamarbetsmöte i Helsingfors, puolustusvoimat.fi

Kommendören för försvarsmakten, general Jarmo Lindberg och chefen för försvarsministeriets resurspolitiska avdelning, överdirektör Raimo Jyväsjärvi står som värdar för ett försvarssamarbetsmöte i Helsingfors den 18 augusti 2017.

Vid det årligen sammanträdande arbetsmötet diskuterar representanterna för de nordiska länderna bland annat nuläget jämte utvecklingsmöjligheterna kring gemensamma upphandlingsprojekt. Läs pressmeddelande

Övning för unga piloter, forsvarsmakten.se

På måndag den 21 augusti startar Arctic Fighter Meet, AFM, och pågår till och med torsdag. Det är en årlig flygövning som genomförs tillsammans med Finland och Norge. I år används Norrbottens flygflottilj, F 21, som huvudbas för övningen.

Övningen, som är en del i det nordiska samarbetet, genomförs för att öka det internationella samarbetet mellan de ingående länderna genom realistiska övningar. Arctic Fighter Meet är en övning med stort fokus på yngre piloter, där de bland annat får utveckla sina färdigheter inom kurvstrid. Läs pressmeddelande

Burde vi ikke bruge pengene fra krigen mod IS mod banderne i stedet? Claus Hyldahl, olfi.dk

USA og Danmarks indsats i Syrien er i strid med international lov og koster millioner af kroner. Burde vi ikke overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt og bruge pengene i kampen mod bevæbnede bander i stedet, spørger Claus Hyldahl.
Det er altid med interesse, at jeg noterer mig hvilke emner, som helt går under nyhedsmediernes radar. I en stort opsat artikel i Washington Post kunne man i juli læse, at Donald Trump har skrottet CIA’s ”hemmelige” støtte til de såkaldte ”moderate” rebeller i Syrien. Man har siden konfliktens start postet ca. en mia. dollars i et projekt, som har haft til hensigt at knuse styret i Syrien.

Sammen med allierede i regionen (Saudi Arabien, Qatar, Jordan) og med støtte fra en håndfuld vestlige allierede – herunder Danmark – har man økonomisk og militært støttet kendte terrororganisationer og anvendt deres krigere som lejesoldater. USA har lige fra begyndelsen været en aktiv og drivende kraft i forsøget på at styrte den syriske præsident Al Assad, men er nu nået til den erkendelse, at forsøget på at forvandle endnu et arabisk land til en ruinhob overgivet til fanatiske terrorgrupper er mislykket…

I kølvandet af at  USA nu tager sig selv i barmen og erkender den mislykkede indsats, burde vi så ikke også her i Danmark overveje vores absurde deltagelse i denne konflikt? Vores indsats er i strid med international lov og koster millioner af kroner, som kunne være givet bedre ud til f.eks. bekæmpelsen af bevæbnede bander i København. Läs artikel

Enstrenget hær vil være helt ude af trit med udviklingen, John Dalby, överste vid Allied Command Transformation, Norfolk, USA, olfi.dk

…Det Nato, der eksisterede i 2014, var gennem de sidste mere end 25 år blevet omstillet til alene at fokusere på krisestyring uden for Nato’s eget område, og medlemslandene havde alle – også Danmark – indkasseret den såkaldte fredsdividende. Alle lande havde skåret og nedlagt kapaciteter i en sådan grad, at alliancen reelt ikke kunne gennemføre et forsvar af eget område med udsigt til succes…

Lad mig fokusere på denne mulige nye brigade i ramme af Hæren. Den skal kunne deltage i en krig mod en ligeværdig modpart og ikke længere alene deltage i krisestyring, der omfatter mindre styrkers kamp mod let bevæbnede modstandere iført ”nattøj” og lette håndvåben. Lad mig så lige påpege, at jeg har den største respekt for vores udsendte soldater, der har løst en udfordrende opgave på fortrinlig vis og høster stor hæder for dette. Det har bare desværre ikke noget med krigsførelse på teknologisk højt niveau at gøre. Läs artikel