Et svik mot det norske folk, aldrimer.no

De ubehagelige sannhetene som nå åpenbarer seg om hvor dårlig stelt det er med sikring av viktige bygg og infrastruktur i Norge er bare toppen av isfjellet. Det står skremmende dårlig til med Norges sivile og militære beredskap.

Riksrevisjonens rapport som torsdag ble lekket til Dagens Næringsliv (DN) viser at hverken politiet eller Forsvaret hver for seg eller sammen er i stand til å sikre Norge på en forsvarlig måte i tilfelle en krise. Politidirektoratet har ikke etablert tilfredsstillende styring, bestemmelser eller prosedyrer for dette arbeidet i politidistriktene. Riksrevisjonen slår dessuten fast at Forsvaret og Forsvarsdepartementet «ikke i tilstrekkelig grad (har) sørget for å sette Heimevernet i stand til å sikre og beskytte objekter i henhold til instruksen». Riksrevisjonen går dermed sterkt i rette med forsvarssjefens virkelighetsbeskrivelse, som hevder at Forsvaret har alt på stell. Läs artikel

”Lex Karlshamn” ska öka den svenska säkerheten, dn.se

Säkerhetsskyddet av Sverige mot främmande makt stärks. En ny ”Lex Karlshamn” ska ge staten större makt och militära skyddsområden ska återinföras. Den som överlåter känslig verksamhet, som datordrift, till andra måste ha tillstånd och ska kunna straffas för bristande säkerhet.

Det framgår av direktiven till två utredningar som regeringen på torsdagen beslutade att tillsätta. Orsaken är att ökat spionage mot Sverige med ett allt sämre säkerhetspolitiskt läge som gör det nödvändigt att täppa till säkerhetsluckor…

Staten ska få ett större inflytande än i dag över kommuner och enskilda. Problemen blev aktuellt inför bygget av den ryska gasledningen Nord Stream 2 på Östersjöns botten. Regeringen var emot gasledningen och övertalade region Gotland att inte hyra ut Slite hamn till bygget. Men Karlshamns kommun trotsade staten och upplåter ett stort hamnområde för gasrören. Läs artikel

”Vårt civila försvar är nästan helt avvecklat”, Peter Lagerblad, Björn Kjörlof och Bo Richard Lundgren, svd.se

Om statsminister Stefan Löfvén skulle få frågan om vårt lands beredskap i dag för de nya hoten vi står inför skulle han tvingas svara: Vår beredskap är inte god! Det skriver flera debattörer som efterlyser beslut som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar…

En bok har nyss givits ut av den Svenska Krigsvetenskapsakademien där dessa frågor behandlas på djupet. Många av de frågeställningar som lyfts fram av bokens författare måste nu få en bred behandling av försvarsberedningen och så småningom av regering och riksdag.

Beslut måste snarast fattas som leder till att Sverige på nytt får ett modernt totalförsvar som beaktar vårt samhälles sårbarhet inför både nya och gamla hot. Detta är säkert vad flertalet medborgare förväntar sig att alla politiska partier är beredda att snabbt och kraftfullt arbeta för och inte töva i långbänk. Läs artikel

 

Utredning om hur Sverige ska besluta om militär hjälp, Sveriges Radio

Vem ska fatta beslut om att Sverige ska ta emot hjälp från exempelvis Finland vid kris eller krig och hur det ska det gå till? Det ska nu regeringen utreda så att alla vet exakt vad som gäller om Sverige måste fatta snabba beslut i ett sådant läge.

– Det här handlar egentligen om någonting mycket enkelt: Vad gör vi om vi hamnar i en kris eller en krigssituation om det är så att vi behöver ta hjälp eller ge hjälp till Finland? Vem fattar de besluten? Vad är regeringens roll och vad är riksdagens roll och hur kan vi se till att det här går relativt fort i ett sådant läge? säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Så det är viktigt att alla vet exakt vad de ska göra och att det fattas snabba beslut om det skulle bli en sådan här kris?

– Ja, det är hela syftet med utredningen. Att reda ut de här regelverken så man inte står och famlar i ett sådant läge.

Enligt regeringens bedömning i direktiven till utredningen som nu tillsätts så är det riksdagen som bör fatta beslut om att Sverige ska ge eller ta emot hjälp, så nu får utredningen bland annat titta på hur riksdagen ska kunna fatta det beslutet tillräckligt snabbt.

Förutom en ren krigssituation kan det handla om att ge eller ta emot hjälp i samband med en kris eller en kränkning av landets gränser. Läs artikel

Värna tilltron till vår alliansfrihet, Robert Björkenwall och Jaan Ungerson, ostrasmaland.se

I takt med att såväl Nato som Ryssland rustar upp och deras stridsberedda trupper placerat sig allt närmare varandra i Europa har också risken för en väpnad konflikt i vår del av världen ökat…

Lika självklart som det för svensk del är att genom handelsförbindelser, kulturellt utbyte, diplomati, turism och politiska samtal bygga förtroende och tilltro till vår vilja att förbli alliansfria måste det vara att genom satsningar på ett starkt och välutvecklat försvar visa att vi även i ett läge med hotande öppen konflikt i vårt närområde förmår förhindra varje annan makt att utan vårt medgivande ta sig in på svensk mark. Såväl den militära som den politiska kostnaden för att försöka besätta Sverige måste uppfattas som för hög…

Att såväl det civila som det militära försvaret stegvis kommer att behöva rejäla tillskott är tveklöst. Men med en god planering och målmedveten utbyggnad kan det som behövs för att ytterligare höja trovärdigheten för den svenska alliansfriheten och vår förmåga att tillsammans med Finland utgöra en säkerhetspolitisk buffert i norra Europa stärkas. Sist och slutligen hänger det förverkligandet helt på den politiska viljan – och förmågan att kunna enas över blockgränserna i kommande försvarspolitiska beslut. Läs artikel

 

Tillerson vill få Montenegro in i Nato, dn.se

Ännu syns inga tecken på tövädret med Ryssland som USA:s president Donald Trump sagt sig sträva efter. Hans utrikesminister Rex Tillerson ber nu senaten att snarast möjligt godkänna Montenegros ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato, vilket ses som ett sätt att bromsa Moskvas försök att utöka sitt inflytande på Balkan…

Nu skriver Tillerson att medlemskapet ”är i USA:s intresse” och att det skulle stödja demokrati, handel samt säkerhet och stabilitet i regionen.

Ryssland känner sig omringat och hotat av Nato, och åklagare i Montenegro har anklagat Moskva för inblandning i en komplott med flera gripna för att stoppa inträdet. Läs artikel

Jussi Niinistö träffade ”Mad Dog” Mattis – lovade att fördjupa samarbetet, svenska.yle.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö träffade på tisdagen USA:s försvarsminister James “Mad Dog” Mattis i Washington. De diskuterade bland annat värnplikten, vinterkriget och försvarssamarbetet…

I oktober i fjol undertecknade USA och Finland en avsiktsförklaring om bilateralt försvarssamarbete, som gäller bland annat informationsutbyte och gemensamma krigsövningar.

– Mattis lovade att det här samarbetet ska förbättras och fördjupas ytterligare under den tid som han är minister. Det är meningen att gå vidare till praktiska tillämpningar, sade Niinistö.

Mattis försäkrade också att samarbetet med de andra europeiska länderna kommer att fortsätta…

Mattis hade sagt att han redan under sin tid i militärhögskolan hört om vinterkriget och “mottitaktiken”.

– Han sade att man ännu i dag kan lära sig mycket av dem, sade Niinistö.

Mottitaktiken är en term som etablerades under finska vinterkriget. Den går ut på att splittra motståndarens trupper i mindre isolerade delar, som därefter kan nedkämpas en efter en.

Enligt Niinistö uppskattar också Mattis den finska värnplikten högt och hade också gott att säga om finländarnas inställning till försvaret över huvud taget.

Läs artikel

Ökad svensk militär närvaro i Irak, regeringen.se

Regeringen lägger idag fram en proposition till riksdagen om fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak.

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk väpnad styrka om högst 70 personer till förfogande till och med den 31 december 2017 för att på irakisk inbjudan delta i den militära utbildningsinsats som genomförs av den globala koalitionen mot Isil/Daesh i Irak. Detta är en dubblering jämfört med nuvarande bidrag.

I propositionen föreslår regeringen att det svenska bidraget ska kunna utbilda även på annan bas än den i norra Irak. Genom att den svenska styrkan kan utbilda irakiska försvarsstyrkor på fler baser där behov finns ökar effekten av det svenska bidraget. Det nuvarande bidraget i norra Irak stannar kvar i enlighet med gällande mandat. Den svenska styrkan ska fortsatt ha som uppdrag att utbilda de irakiska försvarsstyrkorna med målet att stärka deras förmåga att stå emot och besegra Daesh. Läs pressmeddelande

Sverige vill bidra med Rysslandkunskaper till USA, Sveriges Radio

Överbefälhavare Micael Bydén har träffat USA:s fösvarstabschef Joseph Dunford i Washington angående det militära samarbetet.

Syftet med mötet var att bekräfta att det militära samarbetet mellan USA och Sverige ligger fast även med den nya administrationen säger överbefälhavaren till Ekot.

– Vi har tagit fram några områden som vi jobbar med, bland annat handlar det om cyberområdet, luftvärn och undervattensfrågor. Det är allting från rena forsknings- och utvecklingsfrågor till praktiska övningar, säger Micael Bydén, överbefälhavare…

Micael Bydén säger att det nära militära samarbete med USA, som den svenska regeringen förhandlat fram, ligger fast också med president Donald Trump. Den planerade upprustningen i USA bidrar också till svensk säkerhet, anser överbefälhavaren. Läs artikel

HV-sjefen: – Har ikke nok ressurser til å sikre Norge, aldrimer.no

I dag ble det arrangert høring i Stortingets kontroll- og konstitusjonskomité. Tema var sikring av kritisk viktig infrastruktur i Norge. Det dreier seg om alt fra militærbaser og flyplasser, til vannforsyning, drivstoff, oljeraffinerier og kraftverk.

Bakgrunnen for høringen var en svært kritisk rapport fra Riksrevisjonen, der det ble slått fast at verken politi eller forsvar – sammen eller hver for seg – i 2015 var i stand til å sikre viktige anlegg.

Også nedleggelsen av Sjøheimevernet ble raskt tema i høringen. Flere av de folkevalgte ville ha svar på om Forsvaret kunne sikre viktige såkalte objekter nå som Sjøheimevernet legges ned…

…kommandørkaptein Svein Jarle Jacobsen, klokkeklar i sin konklusjon. Han uttalte at «HV ikke vil være istand til å løse sine objektsikringsoppgaver» uten Sjøheimevernet.

Jacobsen fikk raskt støtte fra andre, blant annet Venstre-politiker Ola Elvestuen og forsker ved Sjøkrigsskolen, Ståle Ulriksen. Også i andre medier er det kommet en rekke innvendinger mot Forsvarets evne til å sikre samfunnets viktigste infrastruktur. Läs artikel

Riksdagen övade krig, dn.se

Krigsdelegationen har haft sin första övning på 20 år. Den har handlat om att ersätta riksdagen om Sverige skulle utsättas för krigsfara.
– Det har varit en mycket givande övning, säger talman Urban Ahlin till DN.

Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen om det skulle bli krig eller vara fara för krig, genomförde under måndagen sin första övning sedan 1997.

– Spelet i dag har gett olika scenarier och utvecklingar av vad Sverige skulle förhålla sig till i fara för krig. Det har varit givande och vi har lärt oss väldigt mycket, säger talman Urban Ahlin, som var med på övningen. Läs artikel

Gamla kunskaper rostar aldrig, forsvarsmakten.se

De gjorde värnplikten för mellan sju och tolv år sedan och nu är de inne för repetitionsutbildning inom ramen för Vintersol och 191:a mekaniserade bataljonens krigsförbandsövning. Efter inryckning och de inledande dagarnas introduktion var helgen vikt för att damma av gamla kunskaper inom respektive befattning.
– Det finns här någonstans i bakhuvudet och det kommer sakta tillbaka när man börjar jobba praktiskt med något som man utbildats på en gång i tiden, säger Johan Jönsson från Örnsköldsvik som gjorde värnplikten 2008…

– Här på stridsvagnskompaniet är det full fart, på lördagskvällen var vi ute och tränade mörkerkörning med vagnarna, idag har förarna halkkörning och besättningarna övar i tornträningsanläggningen, berättar kapten Frans von Fieandt, kompanichef.
Tornträningsanläggningen finns i anslutning till stridsvagnsgaraget och består av tornet från en stridsvagn med simulatorutrustning och förarstation.
– Här kan hela besättningen med vagnchef, skytt, laddare och förare träna i simulerade stridssituationer på ett realistiskt sätt. De kan öva grupps strid, till exempel sammanstöt och stridskontakt med allt vad det innebär i form av observation, skjutträning och laddning, fortsätter Frans von Fieandt. Läs meddelandet