Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade i mars en arresteringsorder för Rysslands president Vladimir Putin. Denna oväntat kraftfulla åtgärd har välkomnats av många stater, även av USA som dock – i likhet med Ryssland – inte själv är anslutet till ICC.
Arresteringsordern kom nästan samtidigt som 20-årsdagen för ett annat folkrättsvidrigt krig: USA:s och Storbritanniens angrepp på Irak 2003. Det skedde utan stöd i FN-stadgan (rätt till självförsvar) och utan stöd av FN:s säkerhetsråd. Detta krig pågick i åtta år, åtminstone 300 000 irakier dödades (siffrorna är osäkra, några räknar till över en miljon), dess följdverkningar är alltjämt förfärande.
Fortsatt inrikes splittring mellan shia och sunni, sönderskjutna städer, onormalt många sjukdomar, förgiftade miljöer, grasserande korruption och klickstyre. Följderna framöver är dystra: unga har fått dålig skolutbildning, sjukvården är bristfällig, fattigdom råder.
Amerikansk militär begick otaliga krigsbrott: man bombade civila mål som sjukhus, genomförde kollektiva bestraffningar, begick våldtäkter, använde allmänt tortyr. Men ingen har ställts till ansvar – tvärtom beslöt president Obama att inte göra så. Likheterna med missdåd som rysk militär begår i Ukraina är slående. Samma brutalitet, samma hänsynslöshet mot civila, samma meningslösa förstörelse.
Den erfarne amerikanske journalisten Dahr Jamail, som bl a rapporterade från belägringen och erövringen av den irakiska staden Falluja 2004, jämför med ryssarnas grymheter i ukrainska Butja 2022: tio gånger fler dödades i Falluja.
President Bush i USA då och president Putin i Ryssland nu har inte bara ett krig gemensamt. Deras angrepp byggde också på uppdiktade föreställningar.
Bush påstod att Iraks diktator Saddam Hussein hade massförstörelsevapen och att irakierna skulle välkomna angriparna och införa demokrati. Putin hävdar att Ukraina styrs av nazister, som förtrycker ryssar och att ukrainarna skulle jubla över att bli befriade.
Sanningen var i båda fallen den motsatta.
USA har rätt i sak när man nu anklagar Ryssland för krigsbrott. Lyckligtvis står USA denna gång på demokratins sida. Men de förflutna krigsbrotten i Irak underminerar ståndpunkten. Detta kommer Ryssland att understryka. Dock förändrar det ingalunda Rysslands skuld i det pågående krigsövergreppet.
USA inledde i själva verket 2003 på egen hand sin minskande betydelse i världspolitiken. Vikten av demokratins principer, mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och respekt för andra har också minskat globalt sedan dess.
Ryssland och Kina har blivit allt mer diktatoriska. Men även USA har bidragit till nedgången.
Irakinvasionen föreföll vara en seger (”mission accomplished”, triumferade president Bush tidigt). Den ledde i stället till förödande och förblivande förluster.
President Putin har inte kunnat proklamera ens en ihålig seger. Men förlusterna i världspolitiken kommer att bli bestående.
Artikeln är publicerad i Västerbottens- Kuriren den 13 april.