Ett tonårsdrama – med kärnvapen, svd.se

Annie Reuterskiöld, analyserar politik i SvD.

[…] Utanför Kapitoliumsa Boris Johnson att den franska reaktionen lät som någon som precis har blivit dumpad, och fortsatte i samma mobbarmanér med att Aukus inte alls handlade om att vara exkluderande eller att försöka knuffa ut någon.

Frankrike svarade i sin tur med att dra tillbaka sina ambassadörer från Canberra och Washington. Men ambassadören i London kunde lika gärna vara kvar, eftersom Storbritannien fungerar mer som en lydstat under USA ändå, som fransmännen sa. Så kan man också psyka ett land som fortfarande ser sig som en stormakt.

Vad har då Sverige för roll i dramat?

Bara dagar efter det internationella storbråket tog Peter Hultqvist emot den franska försvarsministern för att skriva under en avsiktsförklaring om fördjupat försvarssamarbete. Det är en del av en större trend där USA fokuserar alltmer på Stillahavsregionen och mindre på Europa.

I takt med att USA har blivit svårare att lita på har Sverige uppvaktat Frankrike – EU:s enda land med kärnvapen och en permanent plats i FN:s säkerhetsråd. När alla går hem vill ingen stå ensam kvar.

För bara några år sedan var den svensk-franska militära relationen frostig, efter att Sverige 2017 köpte in det amerikanska luftvärnssystemet Patriot i stället för franskproducerade vapen. Men de svenska aktierna har stigit i Paris, framförallt genom vårt deltagande i den franskledda insatsen i Mali, där Sverige har närmare 400 militärer på plats. Sedan ett knappt år tillbaka får det västafrikanska landet dessutom två miljarder i bistånd årligen, vilket gör Mali till ett av våra största mottagarländer.

Varför är vi där, egentligen?

Den militära insatsen har framförallt byggt på en fransk vision – och en svensk vilja att säkerhetspolitiskt ha en bra relation med Frankrike. Målet för fransmännen är europeisk strategisk autonomi, ett Europa som kan ta ansvar för att till exempel förhindra terrorattentat och på så sätt bli jämbördiga med USA och Kina. […]

Men frågar du svenska försvarspolitiker eller högt uppsatta personer inom försvaret kan ingen entydigt svara på vad Sveriges mål med insatsen är. Läs artikel