Trondheimsfjorden er trukket fram som helt avgjørende for å kunne sende allierte forsterkninger inn i Sverige og Finland. Vei- og baneforbindelsen i Midt- Norge til våre naboland i øst er de to viktigste infrastrukturene som må utbedres ved Finnlands og Sveriges deltagelse i NATO samarbeidet. Trøndelag sin rolle har endret seg til å bli den viktigste for et samlet forsvar i Norden. Det er ingen tid å miste. Derfor må Meråkerbanen og E14 være prioritert høyt i innspillene som sendes fra Trøndelag til Stortinget i rekkefølgen av prosjekt som skal prioriteres inn i den kommende Nasjonale Transportplanen (NTP). Läs artikel
Her voktes Norges sikkerhet, dagbladet.no
– I krig vil Brunssum ha ansvaret for forsvaret av Norge, forteller den norske obersten Kurt Malme.
Han er sjef for de norske offiserene som tjenestegjør i den lille byen Brunssum, helt sør i Nederland.
– Samtlige Nato-styrker som skal forsvare Nord-Europa, vil bli styrt fra hovedkvarteret her på grensa mellom Nederland, Belgia og Tyskland. […]
– Brunssum er viktig for Norge i både fred, krise og krig.
– I fred og krise vil Brunssum koordinere alliert aktivitet, innsats og forberedelser for forsvaret av Nord-Europa, herunder Norge, forteller oberst Malme.
– I krig vil Brunssum ha ansvaret for forsvaret av Norge. NATO-styrkene som skal forsvare Nord-Europa mot et militært angrep, vil bli ledet og styrt herfra. Det gjelder også norske styrker fra det tidspunkt de blir avgitt til Nato.
Etter Russlands fullskala angrep på Ukraina har også Forsvarets Operative Hovedkvarter (FOH) i Bodø blitt direkte underlagt Joint Force Command Brunssum, og oberst Malme forteller om et tett og nært samarbeid mellom hovedkvarterene. […]
I løpet av noen få år vil forsvaret av Norge, Island og havområdene i nord bli styrt fra Norfolk, i delstaten Virginia, på USAs østkyst.
Dagbladet får bekreftet at de foreløpige planene tyder på at resten av Norden –Danmark og Finland, og Sverige (når Tyrkias president Recep Tayyip Erdoğan har godkjent svenskenes medlemssøknad) – fortsatt skal styres fra Brunssum.
– Natos nye organisasjonsstruktur, vil ha stor betydning for Norge. Når Nato-basen i Norfolk en gang i fremtiden er fullt operativ, vil dette hovedkvarteret overta denne rollen fra Brunssum som Norges kommandosentral, forteller den norske obersten. Läs artikeln
Presidenten svarar på kritiken: ”Kanske var jag för exakt”, hs.fi
Google-översatt
[…] Rysslands stora attack den 24 februari 2022 drev Finland in i Nato, krossade relationen med Ryssland och visade hur klent Nato-alternativet till slut var. Finland kom förmodligen in i militäralliansen bara för att Kiev höll ut. Niinistö har lovat att berätta vad han tycker om den extraordinära kritik som framfördes till Helsingin Sanomat av säkerhetspolitiska influencers angående presidentens agerande åren före kriget.
Niinistö gräver fram en sida ur sin dagbok.
– Det här är ganska tydlig text, säger han och börjar läsa högt. Märkningen går tillbaka till 2014, efter säkerhetskonferensen i Sälen.
När jag överväger detta Su-Ru-samarbete har jag här betonat (till Tuomioja, Haglund och in utva) att det inte räcker att komma överens om målen för Nato-partnerskapet – vi måste också börja öppna bilaterala relationer med USA, som Sverige har mycket mer av än vi. Det kan förvisso bara göras med Förenta staternas samtycke, men även detta måste diskuteras. Vi kan inte vara nära Sverige om Sverige agerar närmare eller sidledes gentemot USA. Ni förstår, jag anser att en direkt förbindelse med Förenta staterna är viktigare än ett partnerskap med Nato.
Niinistö vill visa att han talade för en närmare relation med USA redan då och funderade på ett närmare samarbete mellan Finland och Sverige.
Enligt de som intervjuats av HS var Niinistö kritisk till samarbetet med Sverige. Det i sig är ingen förebråelse, eftersom många andra också misstänkte den västra grannen. Läs artikel
Sverige transiteringsland för utländska förband
Sveriges ansökan om medlemskap i Nato motiverades av regeringen med behovet att få hjälp med att försvara landet.
Redan tidigt framkom dock att USA och Nato i första hand såg Sverige som ett transiteringsland och uppmarschområde för insatser i Östersjöområdet och Arktis. Vid statsminister Magdalena Anderssons besök i Washington i slutet av april förra året framförde USA kravet att Sverige skulle medverka i insatser i Östersjöområdet och i Arktis.
Mycket av försvaret planeras nu för att säkra mottagandet av Nato-styrkor i enlighet med värdlandsavtalet.
Trenger Nord-Norge virkelig USS Gerald R. Ford akkurat nå? nordnorskdebatt.no
I Nordnorsk debatt påstår Einar Sørensen at USS Gerald R. Ford helst burde “ankre opp på ubestemt tid i Nord-Norge”. Dette begrunner han blant annet med at Nord-Norge er i samme utsatte posisjon mot Russland som Donbass-regionen i Ukraina.
Sørensen har rett i at dette ikke er tida for å innta en naiv holdning til vår nabo i nord. Selv om Norge aldri har vært i noen væpnet konflikt med Russland så vil det være uklokt å forholde seg som om det aldri kan skje. Vi er derimot ikke så sikre på om svaret er å la USS Gerald R. Ford ankre opp i Tromsø havn og overlate forsvaret av Nord-Norge til amerikanske styrker.
Tvert imot så har SV over mange år argumentert for at vi bør bygge opp det nasjonale forsvaret vårt i nord. Norge må i større grad ha evne til å hevde suverenitet og ta hånd om kriser selv. Da trenger vi et sterkt, nasjonalt forsvar med tyngdepunkt i nord. Et tydeligere norsk militært nærvær i våre hav- og luftområder i nord kan bidra til lavere spenning mellom stormaktene. Vi frykter at økt amerikansk tilstedeværelse vil bidra til det stikk motsatte. […]
Verneplikten danner grunnlaget for både forsvarsevnen vår og den demokratiske kontrollen over forsvaret. Forsvarskommisjonen anbefaler i sin rapport at forsvaret i større grad bør utnytte mulighetsrommet i allmenn verneplikt, og innkalle flere årskull til førstegangstjeneste. De er også inne på at forsvaret bør legge bedre til rette for en differensiert gjennomføring av førstegangstjenesten, og at seleksjonskriteriene til verneplikten bør revurderes for å møte de demografiske utfordringene. Läs artikel
Politiker och försvar vill se rustning av E16, lokalti.se
Politiker och försvarsmakt betonar nu betydelsen av Europaväg 16. Man önskar bättre standard på en väglänk som uppges viktig i flera avseenden. Vid ett rådslag på dalamark förs frågan framåt. – Om vi blir del av det transeuropeiska transportnätet kan det finnas EU-medel att söka för infrastrukturinvesteringar längs E16, säger Sofia Berglund som är projektledare för Partnerskap E16. […]
Ronny Modigs är chef för Dalregementet. Han delger sin och regementets uppfattning i sammanhanget. Helheten av omvärld, totalförsvar och kopplingen till E16 beskrivs som en viktig öst-västlig förbindelse med Norge.
– Ska exempelvis Finland få hjälp från Nato, så kommer många av styrkorna som anländer till norska hamnar att passera genom Sverige på E16 och via Gävle färdas vidare till Finland, menar Ronny Modigs.
– Därför är E16 är en viktig militär transportled och en upprustning av vägen skulle stärka Sveriges försvar, utvecklar han. Läs artikel
Nato-Jens drar til Erdogans innsettelse, vg.no
Nyheten om at Stoltenberg skal delta kommer frem i en pressemelding fra Nato.
– Generalsekretæren reiser til Tyrkia lørdag for bilaterale møter med president Erdogan og representanter fra regjeringen. Han vil også delta på innsettelsseremonien, skriver kommunikasjonsrådgiver Sissel Kruse Larsen i en melding til VG.
Nato-sjefen varslet tidligere denne uken at han har snakket med Erdogan om Sveriges Nato-søknad, og at de to er enige om at Nato-sjefen skal komme til Tyrkia igjen i nær framtid.
Tyrkiske talsmenn er klare på at de fortsatt har krav til Sverige. Denne helgen kommer også et eksempel på noe Tyrkia reagerer sterkt på: Søndag skal den løst sammensatte «Alliansen mot Nato» arrangere demonstrasjon i Stockholm. Arrangørene sier de er for ytringsfrihet og mot svensk Nato-medlemskap. […]
– Det viktigste for oss er at Sverige stanser PKK-tilhengere fra å drive med terrorpropaganda på svenske gater. Det er ikke ytringsfrihet, sier Erdogan-rådgiver Ilnur Cevik til VG. Läs artikel
Militär upprustning ger förutsättningar för utvecklad infrastruktur i Jämtland, op.se
Momentum för en snabbt utvecklad infrastruktur för Jämtlands län ligger inom räckhåll. Det är dags för ett samarbete på riktigt mellan kommunerna, näringsliv och regionen – mot samma mål!
Det säkerhetspolitiska läget i vår nära omvärld är just nu i mycket snabb förändring. En utveckling som gjort att behovet av satsningar på snabbare transporter i fred- och ofredstid är tydligare än någonsin.
Detta gäller inte minst i Jämtland som är ett utpekat nationellt militärstrategiskt viktigt område och där en återetablering av försvaret just nu sker. Samtidigt som intresset för etableringar och inflyttning till vårt län är större än på många år. Där Tillväxtverket vidare konstaterar, ”det absolut största hindret för tillväxt i region Jämtland är den befintliga infrastrukturen”.
Att stärka Jämtlands transportförmåga är en viktig del i att stärka Sveriges nationella försvarsförmåga. Kopplingen via Jämtland mot Trondheim och Tröndelag är av internationell betydelse och av stor betydelse för Nato genom tillgången till isfria hamnar i Östersjön och Atlanten. Det står helt klart att Sveriges värdlandsavtal och ett kommande Nato-medlemskap ställer nya och högre krav på infrastrukturen mellan Norge och Sverige. Läs artikel
Ska demonstrationer mot Erdoğan tillåtas? aftonbladet.se
[…] Den svenske statsministern anser att vårt lands säkerhet sammanfaller med Turkiets. Hans formulering om de två ländernas allians är direkt obehaglig: ”Vår gemensamma säkerhet är en framtida prioritet.” Kristersson rekommenderar alltså Sverige att gå i Putinvännens ledband och dessutom göra denna förnedrande underkastelse till ledstjärna för vår säkerhetspolitik.
Turkiets krig i Libyen, Azerbajdzjan, flera afrikanska länder, i Mellanöstern skulle enligt den svenske regeringschefens definition gynna svensk säkerhet. De turkiska terrorbombningarna i de självstyrande kurdiska områdena skulle på samma vis tolkas som fredsprojekt och den turkiska milisens och SADAT-gruppens (en kopia av ryska Wagner-gruppen) våld och övergrepp som insatser för vår demokrati. […]
Mot den bakgrunden måste frågor ställas: ska det vara tillåtet att organisera sig i rörelser som bekämpar Erdoğans diktatur? Ska demonstrationer mot den nye sultanen tillåtas?
Utrikesministern använder en mycket böjlig formulering om demonstrationsrätten: ”Allt som är tillåtet är inte lämpligt.” Så talade den antidemokratiska högern i Sverige under tidigt 1900-tal.
Vem ska nu avgöra lämpligheten av opinionsyttringar? Bestäms svaret den här gången av behovet av nära och vänskapliga relationer till Erdoğan-regeringen eller någon annan maktapparat? Läs artikel
Ubåten HMS Uppland deltar i Baltops 23, forsvarsmakten.se
Första gången som Baltops genomfördes inom ramen för Partnerskap för fred var 1972. I år deltar en svensk enhet, HMS Uppland som är en ubåt i Gotlandsklassen. Under övningen kommer man att träna på luftförsvar, ubåtsjakt, ytstrid, minröjning, ubåtsoperationer och landstigningsoperationer. Syftet är att utveckla och visa interoperabilitet inom Nato samt mellan Nato och partnerländer. […]
Övningen börjar i Tallinn och avslutas i Kiel och pågår mellan 4 och 16 juni. Några av de nationer som deltar, förutom länderna runt Östersjön, är t.ex. Storbritannien, Nederländerna, Frankrike, Spanien, Portugal, Rumänien och USA. Läs pressmeddelande
Ny terrorlag stoppar inte opinionsyttringar, svd.se
Från turkiskt håll kommer krav på att svenska myndigheter ska stoppa demonstrationen, där sympatisörer för terrorklassade PKK uppges delta.
”Vi hoppas innerligt att den nya antiterrorlagen, som träder i kraft den 1 juni, kommer att tillämpas på riktigt. Särskilt måste de svenska myndigheterna förhindra PKK-medlemmar från att demonstrera den 4 juni om de menar allvar med att adressera Turkiets dubier”, skrev president Erdogans talesperson Fahrettin Altun på Twitter tidigare i veckan.
Demonstrationen anordnas av det löst sammansatta nätverket Allians mot Nato ”för yttrandefrihet” och ”mot ett svenskt Natomedlemskap”. […]
Justitieminister Gunnar Strömmer påpekar att den nya terrorlagen, som förbjuder deltagande i terroristorganisation, inte tar sikte på opinionsyttringar.
– Utan det handlar om andra sätt att främja och stödja terroristverksamhet med sådant som logistik, administration, transporter och finansiering, säger han.
Strömmer vill inte svara på om svenska myndigheter kan stoppa den planerade manifestationen.
– Våra lagar är utformade på ett sådant sätt att de bedömningarna inte görs av regeringen utan av de ansvariga myndigheterna så jag får hänvisa dit, säger han. Läs artikel
Läs också kommentar av Ingemar Folke om terroristbrottslagen tidigare på den här sajten.
Climate change and Russia spell trouble for Nato up north, nytimes.com
[…] One main question is whether the real Russian threat to Scandinavia will come from the sea, as Norway fears, or from the land, with a possible Russian invasion of the Baltic States or Finland, then a move westward.
Both Finland and Sweden, when it joins, want to be part of the same NATO operational command, given their long history of defense cooperation. Norway belongs to the Norfolk command, and there is a logic to making both Finland and Sweden part of that command, since reinforcements would likely come from the West, across the Atlantic.
But there is perhaps more logic, given the current threat from Russia, for them to join the land-oriented command based in Brunssum, the Netherlands, which is charged with defending Central and Eastern Europe, including Poland and the Baltic nations.
“There is logic for both,” said Niklas Granholm, deputy director of studies at the Swedish Defense Research Agency. “It’s not yet resolved.”
According to the Helsingin Sanomat newspaper, NATO is recommending putting both countries in the Brunssum command, despite Finland’s early interest in being part of Norfolk, which Sauli Niinisto, Finland’s president, visited in March. That’s because it is easier for Finland to be reinforced from Norway and Sweden, Mr. Pesu, the Finnish Institute analyst, noted.
The fear is that a modernized Russian Northern Fleet could swing down through the straits between Greenland, Iceland and Britain, a move known in NATO as a “red right hook,” to cut sea lanes and underwater cables and threaten the American East Coast with cruise missiles.
Mr. Dalsjo of the Swedish Defense Research Agency, calling himself a heretic, cautions in a recent paper that this threat is real but may be overblown, especially after Russia’s losses in Ukraine. Russia is predominantly a land power, and its northern fleet is considerably smaller than it was during the Cold War, when there were worries about the kind of major Soviet naval attack depicted in the Tom Clancy novel “Red Storm Rising.” “If they didn’t do it then with 150 ships,” Mr. Dalsjo asked, “why would they do it now with 20?” Läs artikel