Månad: februari 2025
Utelukker ikke ukrainsk Nato-medlemskap, forsvaretsforum.no
[…] – Slik jeg forstår USAs posisjon, så sier de at Nato-medlemskap ikke skal være en del av denne fredsforhandlingen. Men jeg forventer ikke at Nato-medlemskap per se uaktuelt, sier Sveriges forsvarsminister Pål Jonson til nyhetsbyrået TT.
Nato vedtok å åpne døra for Ukraina i 2008, et løfte som ble forsterket på fjorårets toppmøte i Washington.
– Vi står bak det som ble sagt i Washington om at Ukrainas framtid er i Nato, sier Jonson.
Danmarks forsvarsminister Troels Lund Poulsen sier til Ritzau at Danmark og USA ser ulikt på Ukrainas mulighet for Nato-medlemskap.
Norges nye forsvarsminister Tore O. Sandvik er imidlertid ikke like tydelig som sine nordiske kolleger.
På spørsmål fra norsk presse i Brussel onsdag om hvordan Norge stiller seg når det gjelder ukrainsk Nato-medlemskap, svarte han:
– Nå handler alt om å få Ukraina i en sterkest mulig posisjon foran eventuelle fredsforhandlinger. Det er det aller viktigste. Läs artikel
Utrikesministern: Förhandlingar utan Ukraina hotar världsordningen, sverigesradio.se
Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och övriga Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i Ekots lördagsintervju.
Detta med anledning av beskedet från USA:s president Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina.
”Här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske.” Läs artikel
Försvarsministern: Fortsatt behov av svenska stridsflygplan, sverigesradio.se
Behovet av svenska stridsflygplan kommer finns kvar – även om EU och Nato bestämmer sig för att samköra sina vapensystem i högre utsträckning.
Det säger försvarsminister Pål Jonson (M) i Ekots lördagsintervju.
”Jag vill inte komma till en situation där vi bara skulle ha ett stridsflygplan i Europa, för jag vill också ha konkurrens. Nu är vi ett läge där marknaden i Europa växer och vi vill ha fler aktörer”, säger Pål Jonson. Läs artikel
Utrikesdeklaration där transatlantiska länken trots Trump beskrivs som avgörande
Regeringen slår fast att stödet till Ukraina är den främsta utrikespolitiska uppgiften. Detta anges samma dag som USA:s nye utrikesminister stänger dörren för Ukrainas Nato-medlemskap och istället öppnar för att landet skall avstå territorium till Ryssland. Om det sedan beslutas av Trump är det ett dråpslag mot västsidans hittillsvarande Ukrainapolitik.
Istället kan det bli EU som steg för steg kommer att få en allt viktigare roll för Sveriges säkerhetspolitik:
” EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.” och vidare: ”Vi utvecklar våra strategiska partnerskap inom EU med Polen, Tyskland och Frankrike.”.
Men tillsvidare håller regeringen fast vid att det är USA som är viktigast:”Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet.” Samtidigt börjar tilliten till att USA är någon säkerhetspolitisk garant att svikta och varnar för att den transatlantiska länken kan brista:
”Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet. Det gäller även stödet till Ukraina.”
Situationen speglar dilemmat som en småstat som Sverige kan hamna i om man alltför tätt lierar sig med en stormakt som USA.
I utrikesdeklaration finns inget om en självständig svensk linje för att kryssa sig fram mellan stormakternas framstötar och överenskommelser som sker över huvudet på småstater.
Istället för en nödvändig satsning på att bygga upp ett eget territorialförsvar lyfter regeringen fram utplaceringen av svenska soldater i Baltikum och Finland.
Inte heller ger regeringen någon öppning för att Sverige skall bidra till att med diplomatiska medel sänka spänningarna i vårt närområde. Istället skall Sverige engagera sig mer i det arktiska området som ju är ett ytterst känsligt område där USA och Ryssland båda rustar upp och där stormakterna har sina strategiska kärnvapen.
Synen på Kina präglas av nykterhet som avspeglar betydelsen av fortsatt goda handelsförbindelser som är avgörande för en exportberoende ekonomi som den svenska:
”Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan.”
I deklarationen finns inget skarpt avståndstagande från Israels krigföring i Gaza. Om lösning på sikt säger regeringen endast att det ”behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten.”
Trump i telefonsamtal med Putin: ”Vi börjar förhandla om att få slut på kriget i Ukraina”, yle.fi
President Donald Trump säger att samtalet med Vladimir Putin var långt och produktivt.
Han menar att de två presidenterna kom överens om att genast inleda förhandlingar för att få ett slut på kriget i Ukraina.
”Vi har kommit överens om att våra respektive team ska starta förhandlingar omedelbart, och vi kommer att börja med att ringa president Zelenskyj, Ukrainas president, för att informera honom om samtalet” skrev Trump på sin sociala medieplattform Truth Social.
Trump har gett ett team, inklusive utrikesminister Marco Rubio, i uppdrag att leda förhandlingarna.
”Vi var båda överens om att vi vill stoppa de miljontals dödsfall som sker i kriget med Ryssland/Ukraina.” Läs artikel
Hegseth: Orealistiskt med Ukrainas gamla gräns, aftonbladet.se
Hegseths ord kommer under inledningen av onsdagens möte i den så kallade Ramstein-gruppen, för det 50-tal länder som stöttar Ukraina militärt.
– Vi är i ett kritiskt läge. Vårt budskap är tydligt: blodspillan måste ta slut. Kriget måste avslutas, säger Hegseth och förklarar att USA:s president Donald Trump vill avsluta kriget genom diplomati och att både Ryssland och Ukraina sätter sig vid förhandlingsbordet.
Sedan kommer det som många väntat sig, men få ändå vågat tala öppet om.
– Vi vill ha ett självständigt och välmående Ukraina. Men vi måste börja med att erkänna att det är orealistiskt att vända tillbaka till Ukrainas gränser från före 2014, säger Hegseth.
I klartext betyder det att Ukraina inte ska räkna med att få tillbaka varken Krimhalvön eller merparten av Donetsk- och Luhanskregionerna som i omgångar ockuperats av Ryssland.
Och Hegseth slutar inte där. Enligt honom bör Ukraina även ge upp sina Natodrömmar.
– USA anser inte att ett Natomedlemskap till Ukraina är ett realistiskt resultat av en framförhandlad fred, säger Hegseth.
I stället vill han att Ukraina ska få tillräckliga säkerhetsgarantier, uppbackade av fredsbevarande styrkor i landet från länder i och utanför Europa. Men det ska inte vara någon Natoinsats, och ingen ska delta från USA. Läs artikel
Elon Musk Goes After NATO, newsweek.com
Elon Musk has again criticized the North Atlantic Treaty Organization (NATO), suggesting the alliance, founded during the Cold War, could be affected by the new U.S. administration’s approach to America’s global partnerships.
”NATO needs an overhaul,” Musk posted to X, formerly Twitter, on Wednesday, in response to Republican Senator Mike Lee writing: ”The Cold War is over. NATO’s anachronistic.” Läs artikel
En tid för konkreta analyser och ställningstaganden när Trump trappar upp
Ledarsidor och kultursidor fylls nu av röster som är upprörda över allt som den oberäknelige Trump tycks vara på väg att driva igenom eller riva ner i kompanjonskap med sin något aparta krets av medarbetare. Med tanke på Sveriges nära förbindelser med och starka beroende av USA är oron sannerligen befogad. Så är fallet inte minst mot bakgrund av att vi är nyblivna medlemmar i det av USA dominerade Nato och genom DCA-avtalet har öppnat vårt territorium för amerikansk militär. Är det den bekymmersamma belägenheten, med konsekvenser som är svåröverblickbara men kan komma att involvera riskfyllda scenarios, som skribenterna i ledande media tar upp?
Förre arméchefen Anders Brännström skriver i DN (11/2) en artikel med rubriken ”Utan USA som världspolis går vi mot en ny farlig tid”. I den bild av läget i världen som han tecknar har balansen och respekten för den ”internationella rättsordningen” rubbats genom förändringen i den amerikanska politiken. Det är oklart om han i detta inkluderar Trumps krav på att ta över Grönland, Gaza, Panamakanalen och Kanada. Det är möjligt att dessa projekt ligger vid sidan om den förändring han talar om, eftersom han framhåller att ”USA ger självvalt upp delar av rollen som stormakt och världspolis.”
Pausa DCA-avtalet så länge Trump styr USA, aftonbladet.se
[…] I juni förra året godkände Sveriges riksdag det så kallade DCA-avtalet. Ett militärt avtal som ger USA rätten till amerikansk närvaro på sjutton militära baser runt om i Sverige. Avtalet saknar helt garantier för att amerikansk militär inte ska föra in kärnvapen på svenskt territorium.
Vänsterpartiet varnade då för riskerna med avtalet om Donald Trump skulle komma att bli president. Regeringen viftade nonchalant undan frågan. Nu står vi inför att en auktoritär och nyckfull president med högerextrema vänner har makt över Sveriges nationella suveränitet.
Statsminister Ulf Kristersson har visat stöd för Danmarks och Grönlands självbestämmande. Det är bra, men får närmast betraktas som en självklarhet för en nordisk statschef. Annars är han påtagligt tyst om Trumps imperialistiska ambitioner.
Det tycks som att den svenska regeringen inte vill stöta sig med Trump. Den transatlantiska länken har blivit ett koppel som Trump kan dra i för att få Kristersson-regeringen att lyda. […]
Den svenska regeringen måste skicka en tydlig markering till Donald Trump och till omvärlden. Jag och Vänsterpartiet menar att DCA-avtalet måste suspenderas så länge som Trump sitter vid makten. Med honom som president utgör USA ett direkt militärt hot mot våra grannländer Danmark och Grönland. Sveriges militära samarbeten ska öka tryggheten för svenska medborgare och säkerheten i vårt närområde, inte tvärt om.
Därför måste avtalet pausas omgående. Läs artikel
Lapland Stone 25 – Försvarsmakten övar i gränsområdet, forsvarsmakten.se
Hemvärnets gränsjägarbataljon samövar med finska styrkor i området runt Haparanda, Torneå, Keminmaa och Kemi 18-23 februari. Det innebär en ökad militär aktivitet i området under övningsdagarna.
Målet med övningen är framför allt att utveckla samarbetet mellan det svenska hemvärnsförbandet och de finländska trupperna. Övningen syftar också till att stärka förmågan till samverkan mellan olika myndigheter och – på finsk sida – även näringslivet.
I övningen deltar Hemvärnets gränsjägarbataljon, den finska Jägarbrigaden och ett flertal andra finska förband och enheter samt myndigheter från Sverige och Finland. Läs pressmeddelande