Vi var halvvägs färdiga med vår bok om ”Illusionen om den amerikanska freden” när Putin invaderade Ukraina. Vi förstod redan då att det skulle göra det svårt att föra en diskussion om de systematiska problem som präglat USA:s utrikespolitik i decennier, trots att dessa faktorer skulle bli avgörande för svensk säkerhet ifall Sverige gick med i NATO. Men vi trodde aldrig att majoriteten av den svenska eliten inte skulle förmå att föra ett konstruktivt samtal utan istället på ett ohederligt sätt förvränga det vi skriver i boken och avliva en komplicerad men oerhört viktig debatt om Europas och Sveriges säkerhetspolitiska framtid.

Att vi, som det påstås, skulle försvara eller förklara det orättfärdiga ryska anfallskriget mot Ukraina med att det skulle vara USA:s fel är fullständigt befängt. Drar man den slutsatsen av vår 319 sidor långa bok, bör man nog inte recensera böcker om komplicerade utrikespolitiska skeenden.

Björn Werner skriver exempelvis i en recension 20/5 i SvD att ett bärande argument i boken är att president Joe Biden skulle ha provocerat fram kriget genom att hålla Nato-dörren öppen. Detta har vi aldrig påstått. Däremot behandlar vi frågan om NATO-medlemskap för Ukraina och den roll den spelat fram till Putins beslut att invadera. Att påstå att det, som många i svensk debatt nu gör, skulle vara irrelevant är både absurt och okunnigt. Bland intellektuella i USA är den frågan högst levande. Läs artikel

Russia has issued warnings to both seafarers and pilots to stay away from waters close to the coast between Pechenga fjord and Grense Jakobselv. At the nearest, the area announced for live shootings is only three to four nautical miles from Norwegian territorial waters and about five nautical miles from the shores where the Russian-Norwegian land border meets the Varanger fjord.

The Notice to Airmen says airspace is closed from early morning June 1 to 15.00 on June 2.

A coastal warning (PRIP) issued by Murmansk Sea Port Administration bans navigation in the area for the same period. […]

  Additional to the warning zone a stone’s throw from Norway’s shoreline, two larger areas next to the maritime border are this week closed for air traffic because of Russia’s military activity. One area is just east of the Fishermen Peninsula while the other is just east of the maritime border in the Barents Sea. Läs artikel 

Den socialdemokratiska partistyrelsen beslöt den 15 maj 2022 och den socialdemokratiska regeringen den 16 maj att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.  Med stöd av de borgerliga partierna inlämnades en formell ansökan till Nato den 18 maj 2022. Den 22 mars 2023 godkände Riksdagen Sveriges anslutning till Nato. För Natos del återstår dock ratificeringarna i Turkiet och Ungern, innan Sverige kan bli medlem.

Jag anser att detta svenska beslut var förhastat och i sak felaktigt. Det borde ha övervägts grundligare, förslagsvis genom en särskild parlamentarisk utredning. Att en rådgivande folkomröstning inte har hållits i denna för Sverige så avgörande fråga är anmärkningsvärt, när man betänker folkomröstningarna om medlemskap i EU 1994 och om införande av Euro-valutan 2003. Läs artikel

Hangarskipet USS «Gerald R. Ford» er verdens største krigsskip, på besøk i Norge. Media og mange folk rundt Oslofjorden fremstiller dette som en stor positiv begivenhet. Politikerne påstår at vi har USA i ryggen for å trygge vår suverenitet.

Når analyser og kritiske spørsmål uteblir om hensikten med seilinga langs vår kyst, bør en være på vakt. Vi må stille spørsmål om hvor langt vi er kommet inn i en opprustningsspiral? Er denne praksis trygg eller er hensikten å skremme? Er Norge tjent med å skjerpe motsetningene mellom supermaktene? Kan Norge bli et militært mål i seg sjøl med denne politikken? Og hvor har debatten vært om å endre vår basepolitikk? Er dette en demonstrasjon om at Norge ikke er en suveren stat lenger?

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram hadde ikke en gang spurt amerikanerne om de har atomvåpen med seg. Han påsto i NRK-debatten at amerikanerne er våre venner, så de respekterer norsk lov. Den tilliten er det ingen grunn til å ha til et land som spionerer på sine allierte. […]

Tidligere gikk basepolitikken ut på å ikke true vår nabo i øst for ikke å bli et militært mål. Nå er basepolitikken å vise muskler. Nå skal Russland vite at vi har atomvåpen både i Oslo, i Tromsø og på våre fire omforente baser. Läs artikel

Norges forsvar er i stor grad konsentrert om Troms og Finnmark, der landets eneste brigade befinner seg. Nå kan en styrking av nærværet på Østlandet bli aktuelt.

I 1986 hadde Hæren 13 operative brigader. I dag er det én igjen, skriver Aftenposten. Det dreier seg om Brigade Nord, med 5.000 soldater og med hoveddelen av brigaden i Troms. Det er også betydelige styrker i Finnmark.

I Sør-Norge er det Heimevernet som har ansvaret for territorialforsvaret. Selv om det finnes en god del soldater og militære avdelinger også på Østlandet, så finnes det ingen selvdrevet og selvforsynt krigsstyrke sør for Troms. Hærsjefen, generalmajor Lars Lervik, mener at Ukraina-krigen viser at volum på styrkene er en kvalitet i seg selv:

– Det nytter ikke å kjøpe ett supervåpen og tro at du har løst alle problemene. Det handler om å sette ting sammen i system, og for hærstyrker er det brigader som er systemet, sier han til Aftenposten. Läs artikel

Henry Kissinger stod på höjden av sitt inflytande under 1970-talet. Men han behöll sin påverkan på amerikansk utrikespolitik även senare. Och diskuterar alltjämt centrala frågor som Ukraina eller, som i en färsk bok, även om farorna med AI.

Många ser honom alltjämt med positiva ögon – men försöker man göra en utvärdering blir den negativ. Han representerade med konsekvens en ”realistisk” utrikespolitik som satte stormaktsbalans och stabilitet före hänsyn till småstater och mänskliga rättigheter.[…]

Kissingers syn på världspolitiken utgick från USA:s maktbehov och kampen mot det kommunistiska Sovjet. Kalla kriget var inget teparty, har han sagt.

Nu i backspegeln kan man notera några stora framgångar för Nixon-Kissinger-politiken. Viktigast var att USA insåg det kommunistiska Kinas betydelse. Kissinger bröt isoleringen, Kina tog plats i FN 1971 och besöktes av Nixon året därpå. En annan är insatsen att förmå Egypten att sluta fred med Israel 1973. Ett fördrag med Sovjet om att begränsa kärnvapnen och skapa en viss avspänning var också ett framsteg. I alla tre fallen var det fråga om storstrategi. […]

Kriget i Vietnam förblir ändå Nixon-Kissingers värsta insats – och största nederlag. Visserligen hade Demokraternas president Lyndon B Johnson den största skulden för upptrappningen från 1964. 500 000 soldater sändes iväg till det vietnamesiska inbördeskriget. För att, som det hette, stoppa kommunismen.

Nixon kom till makten 1969 med löftet att avsluta kriget med ”peace with honor”. I själva verket förlängdes kriget i fem år, det neutrala Kambodja invaderades 1970, bombningarna av Nordvietnam blev allt värre, den korrupta sydvietnamesiska diktaturen allt svagare.

I efterhand (New York Review of Books sept 1998) har Kissinger försvarat detta agerande: vi ville värna Sydvietnams oberoende, vi ville hindra att ännu fler amerikaner stupade (dittills 50 000), anfallet mot Kambodja skulle sätta press på Nordvietnam som hade trupper där (men detta påskyndade de extrema röda khmerernas senare seger).

Till slut insåg Kissinger att strategin var ohållbar. USA beslöt 1973 att Sydvietnam skulle sköta kriget på egen hand – med amerikanskt militärstöd. På den grundvalen förhandlade USA fram ett vapenstillestånd med Nordvietnam. För detta fick Kissinger tillsammans med Nordvietnams chefsförhandlare (som tackade nej) 1973 års fredspris. Det mest felaktiga fredspris som någonsin utdelats! Läs artikel

Först publicerad i Västerbottens-Kuriren

Läs även presentation tidigare på den här sajten av böcker om Kissinger.

Naive Norge snakker om vennskapsbånd. Dette er utenriks- og sikkerhetspolitikk basert på US nasjonale interesser. Et tydelig signal; Her dominerer vi, slik ser vår makt ut og vi bruker den hvis du prøver deg.

Naivt fordi vi har bygget ned eget forsvar til et marginalt nivå og forsømmer beredskapen til og med når krig truer. Naivt fordi vi tror vi er USAs bestevenn. Det er nok mange foran oss på den listen og uansett så styres USAs politikk av interesser, ikke vennskap.

Anm: Robert Mood er en norsk tidligere hæroffiser med generalløytnants grad og i 2017-2020 president i Norges Røde Kors. Mood hadde en lang karriere i Forsvaret fram til han gikk av med pensjon i 2016, da som sjef for den norske militærmisjonen ved NATO i Brüssel. ( Store norske leksikon)

Lite er kjent om detaljene i flere tusen sider tykke dokumenter som beskriver Natos regionale forsvarsplaner. Stats- og regjeringssjefene i Nato skal fatte endelige vedtak på toppmøtet i Vilnius i juli.

Internt omtales forsvarsplanene som Natos største omstilling siden den kalde krigen, en gjennomgripende militær modernisering av Natos planer for å forsvare sine 31, snart 32, medlemsland. Samtidig har det vært en grundig gjennomgang av Natos militære kommandostruktur.

Ansvaret deles mellom tre kommandoer: Norfolk i USA med ansvaret for Atlanteren, Brunssum i Nederland for Østersjø-regionen og landene i sentral-Europa, og Napoli i Italia for medlemslandene sør for Alpene og ved Svartehavet.

I den nye strukturen er ansvaret for Finland lagt til Brunssum-hovedkvarteret. Dette gjelder trolig også for Sverige, så snart medlemskapet er godkjent av Tyrkia og Ungarn.

Norge og Island skal ledes fra hovedkvarteret i Norfolk.

Dette er på tvers av rådet som de nordiske forsvarssjefene har gitt tidligere, med støtte fra sine regjeringer: At alle de nordiske landene skulle samles under en felles kommando.

Statsminister Jonas Gahr Støre (Ap) bekrefter overfor VG at ønsket om en felles kommando for Norden fortsatt står ved lag. Han sier at dette er en midlertidig struktur som kan bli endret:

– Hovedkvarteret i Norfolk er fortsatt under oppbygging. Det er derfor viktig å ikke presentere dette som en motsetning om det er den ene eller den andre kommandoen som gjelder, for begge er jo en del av Nato, sier Støre. Läs artikel

I Debatten torsdag var statsråd Bjørn Arild Gram og orlogskaptein Tor Ivar Strømmen uenige i om det er atomvåpen ombord på det amerikanske krigsskipet.[…]

Forsvarsminister Bjørn Arild Gram lover at det ikke er atomvåpen ombord. Blir korrigert av orlogkapteinen Tor Ivar Strømmen -Ja, det er det!

– Ikke usannsynlig

Orlogskaptein ved Sjøkrigsskolen Tor Ivar Strømmen kan skipet inn og ut og utelukker ikke atomvåpen.

– Amerikanske fartøy, særlig hangarskip og ubåter, har vanligvis slike våpen ombord. Men det vil USA aldri bekrefte eller avkrefte. Så vi vet egentlig ikke om de har atomvåpen med nå – men usannsynlig er det ikke. Läs artikel

USS Gerald R. Ford, verdens største hangarskip, skal framover med sin flåtegruppe samtrene med norske styrker i arktiske farvann. – Jeg ser fram til våre felles operasjoner på Natos nordflanke, sier sjefen for USAs sjette flåte.

USAs nye – og verdens største – hangarskip USS Gerald R. Ford la onsdag sitt første besøk ved en utenlandsk havn til Oslo.

USS Gerald R. Ford er atomdrevet, 333 meter langt, 76 meter høyt – og 78 meter bredt. Om bord er et mannskap på 4500 personer, og rom for rundt 90 fly og helikoptre. Skipet er også på sitt første operative tokt – ledsaget av tre destroyere, samt en missilkrysser og trolig også ubåter. Samlet har gruppen enn 6000 sjømenn- og kvinner.

Under hangarskipsgruppens opphold i Norge er det planlagt trening med norske styrker utenfor norskekysten, ifølge Forsvarets operative hovedkvarter. […]

Den amerikanske marinen og fartøysjef på USS Gerald R. Ford, kaptein Rick Burgess, meddeler til TV 2 at hangarskipgruppen vil seile i Nordsjøen og i arktiske farvann.

Gruppen vil neppe dra nord for Tromsø, sier forsker ved Sjøkrigsskolen, orlogskaptein Tor Ivar Strømmen, til NRK. Han viser til potensialet for eskalering vis-à-vis Russland. Läs artikel