NATO countries are in the middle of Arctic military manoeuvres, vowing on Tuesday (30 May) to defend their newest member, Finland, which is hosting its first joint NATO exercise since becoming the 31st member of the Western alliance in April.

The addition of Finland doubles the length of the border NATO shares with Russia, which launched a large-scale invasion of another neighbour, Ukraine, in February last year.

Nearly 1,000 allied forces from the United States, Britain and Norway, and also from neighbouring Sweden, joined some 6,500 Finnish troops and some 1,000 vehicles for the Northern Forest exercise, Finland’s biggest modern-time land force drill above the Arctic Circle. Läs artikel

Svar på skriftlig fråga av Mikael Larsson (C) besvarad av Försvarsminister Pål Jonson (M)

[…] Sverige deltar i det arbete med militär rörlighet som bedrivs i den Europeiska försvarsbyrån (EDA) och EU:s permanenta strukturerade samarbete (PESCO). Sverige har aktivt sökt medel från EU för finansiering av infrastrukturprojekt. Under 2022 uppgick utbetalningarna till Sverige från EU:s fond för ett sammanlänkat Europa (FSE) till 794 miljoner kronor. […]

Därtill har regeringen beviljat s.k. årstillstånd som underlättar utländska militära enheters tillträde till och transitering genom svenskt territorium, t.ex. i samband med utbildnings- och övningsverksamhet. Beslutet innebär kortare tidsförhållanden och förenklade rutiner vid tillståndsgivning.

Det pågår således ett arbete med att utveckla den militära rörligheten och förmågan till att ge och ta emot militärt stöd samt att möjliggöra för utländska förbands transitering genom svenskt territorium. Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato har ytterligare understrukit vikten av detta arbete. Läs svaret

The 52nd iteration of Baltic Operations 2023 (BALTOPS 23), NATO’s premier maritime-focused exercise in the Baltic Region, is set to begin from Tallinn, Estonia, June 4-16.

Nineteen NATO nations, one NATO partner nations, 50 ships, more than 45 aircraft, and 6,000 personnel will participate in BALTOPS 23.

Participating nations include Belgium, Canada, Denmark, Estonia, Finland, France, Germany, Italy, Latvia, Lithuania, the Netherlands, Norway, Poland, Portugal, Romania, Spain, Sweden, Türkiye, the United Kingdom, and the United States.

Though Finland has long participated in BALTOPS as a critical partner, BALTOPS 23 marks the first incorporation of Finland as a NATO Ally. BALTOPS remains an alliance proving ground, and is vital for honing the leading edge of combined interoperability in mine countermeasures, unmanned surface vehicle operations, and integrated maritime and air operations.

This year’s exercise features, for the first time, robust training in personnel recovery using unmanned surface vehicles. Another enhancement to BALTOPS23 is the collaboration of sixteen chaplains representing three different faith/life stance traditions from eight participating nations. Their focus is to promote the strength of spirit that enables Sailors and Marines to accomplish the mission with honor. These additions – along with others underwater and space domain, will build on last year’s BALTOPS 2022 scenario story lines, including the integration of the NATO Space Center for space domain scenarios. Läs artikel

[…] Når det gjelder Arktis og Riksfellesskapet, skriver regjeringen at Forsvaret skal bidra til sikkerheten i hele Riksfellesskapet i tett samarbeid med relevante sikkerhetsmyndigheter med blikk for de forskjellige sikkerhetspolitiske vilkår i henholdsvis Danmark, Grønland og Færøyene.

Et uttalt mål er videre at Arktis og Nord-Atlanteren fortsatt skal være et lavspenningsområde, der potensielle konflikter løses på fredelig vis

– Med dette mål for øyet skal Danmark bidra enda mer til å oppfylle allierte og Natos interesser i regionen. Derfor vil regjeringen forbedre overvåkingen og suverenitetshevdelse i regionen med tett inndragelse av Færøyenes Landsstyre og  Naalakkersuisut [Grønlands regjering], og i tett samarbeid allierte, særlig USA, skriver regjeringen.

– Samtidig skal Forsvarets innsats, så langt det er mulig, også komme de færøyske og grønlandske samfunn til gavn i bredere forstand, og kapasiteten til å støtte den sivile beredskapen på Færøyene og Grønland vil økes i takt med den generelle styrkingen av Forsvaret. Läs artikel

Det bliver svært at indfri NATO’s ønsker for dansk forsvar, hvis ikke partierne i forsvarsforliget løser problemet med personalemangel i Forsvaret. […]

Under alle omstændigheder er der ifølge eksperterne dog særligt én udfordring, Danmark skal løse for at komme nærmere NATO’s styrkemål: rekruttering af personel.

– Der er meget få ord om styrkemål nævnt i det her udspil. Men der er ingen tvivl om, at styrkelsen af personelområdet er en væsentlig forudsætning for at leve op til styrkemålene, siger Jens Wenzel Kristoffersen, militæranalytiker ved Center for Militære Studier på Københavns Universitet. Läs artikel

Forsvaret står over for en historisk opbygning i det nye forsvarsforlig. Regeringen foreslår at investere ca. 143 mia. kroner i dansk forsvar og sikkerhed de næste 10 år. Det er regeringens ambition, at Danmark senest fra 2030 lever op til NATO’s målsætning om at bruge to pct. af BNP på forsvar og sikkerhed varigt.

”Vi skal stå stærkere over for det alvorlige, nye trusselsbillede, som vi kigger ind i nu og i fremtiden. Derfor er det også et ambitiøst udspil regeringen lægger frem i dag. Regeringen vil styrke dansk forsvar og sikkerhed markant med cirka 143 mia. kroner over de næste 10 år med en støt stigende ramme til nye initiativer allerede fra 2024,” siger fungerende forsvarsminister, Troels Lund Poulsen. […]

Regeringen ser tre geografiske indsatsområder for Forsvaret, hvor Danmark skal løfte et større ansvar.

• Rigsfællesskabet
• Nærområdet i Øst
• Indsatser i verdens brændpunkter

Danmark skal samtidig fortsætte sin substantielle militære støtte til Ukraine. Regeringen ønsker at afsætte i alt yderligere 21,9 mia. kr. til militær støtte til Ukraine i regi af Ukrainefonden, fordelt over 7,5 mia. kr. i indeværende år, 10,4 mia. kr. i 2024 og 1 mia. kr. årligt i 2025-2028. Det substantielle løft af støtten til Ukraine betyder, at Danmark i 2023 og 2024 har afsat midler til at leve op til NATOs målsætning om at bruge 2 pct. af BNP på forsvar og sikkerhed. Läs artikel

Regeringen har gett klartecken till Fortifikationsverket att påbörja arbetet med nya garnisoner för Dalregementet i Falun, Västernorrlands regemente i Sollefteå och Östersund och Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn.

– Välfungerande och ändamålsenliga garnisoner för våra värnpliktiga, anställda och frivilliga är en förutsättning för den tillväxt som sker, säger försvarsminister Pål Jonson.

Sedan senaste försvarsbeslutet har Fortifikationsverket i samarbete med Försvarsmakten arbetat med förberedelser och bland annat utsett önskade geografiska platser; Torråsen i Östersund, söder om riksväg 90 i Sollefteå, Myran i Falun och Harberget i Kristinehamn. Läs  artikel

I september 1961 omkom FN:s dåvarande generalsekreterare Dag Hammarskjöld i en flygolycka. I ett brev till utrikesminister Tobias Billström kräver nu bland annat riksdagsledamoten Gudrun Brungeård (KD) och förre ärkebiskopen K G Hammar att en sanningskommission tillsätts för att reda ut om svenska myndigheter har mörkat uppgifter om Hammarskjölds död under alla år, och i så fall varför. […]

Baserat på nya vittnesmål, som presenterades 2011, och ett påföljande privat initiativ, återöppnade FN utredningen 2015. Sedan dess har nya uppgifter samlats in och granskats, och i den pågående utredningen är det en hel del uppgifter som pekar på att planet kan ha kraschat på grund av någon form av yttre påverkan.

Den kristdemokratiska riksdagsledamoten från Vimmerby, Gudrun Brunegård, har under många år engagerat sig i Dag Hammarskjöld-frågan.

Tillsammans med förre ärkebiskopen K G Hammar, professor Henning Melber och Hans Kristian Simensen, som alla ingick i den Enabling Committee som samlade in vittnesmål under åren 2011-2014, har Gudrun Brunegård bildat en arbetsgrupp som nu tar ett initiativ i sökandet efter sanningen.

På måndagsmorgonen skickade gruppen ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström med en vädjan till regeringen att öppna en intern svensk utredning av vilka motiv och politiska intressen som fanns, som kan förklara svängningen i den svenska hållningen kring Dag Hammarskjölds död. Läs artikel

Turkiets utrikesminister har hoppat av Natomötet på torsdag i Oslo. Den träff som den svenske utrikesministern Tobias Billström (M) hade hade hoppats på ställs in.

Det uppger Billströms pressekreterare Anna Erhardt, något TV4 Nyheterna var först med att rapportera om. […]

Något nytt möte är inte inplanerat för Billströms del. Ambitionen är att i alla fall få till en telefonkontakt mellan den svenske och turkiske utrikesministern. Däremot ska ett möte ske inom kort mellan Sverige och Turkiet i den konstellation där regeringens särskilde förhandlare Oscar Stenström deltar. Läs artikel

Vi var halvvägs färdiga med vår bok om ”Illusionen om den amerikanska freden” när Putin invaderade Ukraina. Vi förstod redan då att det skulle göra det svårt att föra en diskussion om de systematiska problem som präglat USA:s utrikespolitik i decennier, trots att dessa faktorer skulle bli avgörande för svensk säkerhet ifall Sverige gick med i NATO. Men vi trodde aldrig att majoriteten av den svenska eliten inte skulle förmå att föra ett konstruktivt samtal utan istället på ett ohederligt sätt förvränga det vi skriver i boken och avliva en komplicerad men oerhört viktig debatt om Europas och Sveriges säkerhetspolitiska framtid.

Att vi, som det påstås, skulle försvara eller förklara det orättfärdiga ryska anfallskriget mot Ukraina med att det skulle vara USA:s fel är fullständigt befängt. Drar man den slutsatsen av vår 319 sidor långa bok, bör man nog inte recensera böcker om komplicerade utrikespolitiska skeenden.

Björn Werner skriver exempelvis i en recension 20/5 i SvD att ett bärande argument i boken är att president Joe Biden skulle ha provocerat fram kriget genom att hålla Nato-dörren öppen. Detta har vi aldrig påstått. Däremot behandlar vi frågan om NATO-medlemskap för Ukraina och den roll den spelat fram till Putins beslut att invadera. Att påstå att det, som många i svensk debatt nu gör, skulle vara irrelevant är både absurt och okunnigt. Bland intellektuella i USA är den frågan högst levande. Läs artikel