Missilfartyg ska öva på att sänka ubåtar enligt Rysslands försvarsministerium. Även fyra krigsfartyg från Nato är nu på plats kring Öland och Gotland. Totalt ska mer än tusen militärer från den ryska Östersjöflottan vara involverade i stridsträningsevenemanget.

Jag talade med Björnsson i går.

– Brådska tillgrips när argumenten tryter, sa Björnsson. Demokratin är deliberativ – ett meningsutbyte. Varför härma dess motsats? […]

Nu är tanken att Sverige skall ansöka om medlemskap i Nato före midsommar. Därför att (konceptet) Natomedlemskap ger nationell säkerhet. Slutsats och premiss har växt ihop till ett. Nato ger säkerhet och hur vet vi det? Därför att Nato ger säkerhet.

Därefter blir all argumentation moraliserande. När statsminister Magdalena Andersson initialt deklarerade att ett svenskt medlemskap vore destabiliserande, blev reaktionen inte ifall hon gjorde en riktig eller felaktig bedömning, utan en förkastelsedom. Andersson har vikt sig för Putin, och – med Bildts ordval i den ryska frågan från 2008 – ”visar inte direkt styrka eller ryggrad”. […]

Att gå med i Nato från en militär styrkeposition ser jag personligen som fullt möjligt att motivera. Men ett nedrustat Sverige som öppet utmanar en totalitär fiende som för åtta veckor sedan demonstrerade att han faktiskt verkställer sina hot? Och med svenska makthavare som från vänster till höger försöker övertyga varandra om att alla som manar till försiktighet är fega.

– Med de inbitna Natomotståndarna Sverigedemokraterna och Sannfinländarna in i Nato, säger Anders Björnsson. Den såg jag inte komma. Läs artikel

Efter kalla kriget monterades det civila försvaret i Sverige ner. Nu rustar landet upp igen och Finland fungerar som förebild.

När Sovjetunionen föll och kalla kriget tog slut gjorde Finland och Sverige olika vägval. Medan Finland fortsatte att förbereda sig för att det värsta kunde hända på nytt gjorde Sverige analysen att man inte behövde oroa sig för krig i närområdet.

Totalförsvaret rustades ner. Det civila och det militära försvaret fick mindre resurser och fokus låg på förberedelser inför fredstida kriser, så som skogsbränder eller översvämningar. […]

När bilder på sönderbombade sjukhus och förlossningssalar från krigets Ukraina kablades ut i medier var det många i Sverige som höjde på ögonbrynen då DN samtidigt rapporterade att det nybyggda toppmoderna sjukhuset Nya Karolinska saknar skyddsrum. Dessutom har sjukhuset en glasfasad, vilket gör det än mer sårbart vid ett angrepp.

Att sjukhuset saknar skyddsrum beror inte på slarv utan på att det inte var aktuellt då det planerades. Samma år (2006) som arkitekttävlingen inleddes för sjukhuset upphörde lagkravet på skyddsrum vid nybyggnation, skriver DN.

Enligt den finländska räddningslagen ska ägaren till ett nybygge inrätta ett skyddsrum för en byggnad eller byggnadsgrupp på samma tomt om våningsytan är minst 1 200 kvadratmeter. Läs artikel

Vad är det för slags Natomedlemskap som Ulf Kristersson vill ha? Det är en rimlig fråga när Moderaterna säger att man vill leda Sverige in i militäralliansen även med en knapp majoritet i riksdagen.

Efter en eventuell ansökan följer förhandlingar. Natoländerna har egna intressen och släpper inte in nya medlemmar enbart av välvilja.

Hur blir det till exempel med Natobaser på svensk mark? Med Finland och Sverige som medlemmar ändras den militära geografin i norra Europa. Nato får en lång landgräns mot Ryssland, som kommer att vidta motåtgärder. […]

För att försvara en lång Natogräns mot Ryssland behöver alliansen vara säker på att kunna förstärka sina styrkor där och kunna hota med kärnvapen. Därför kan man inte utgå från att Sverige kan göra samma ensidiga förbehåll som Norge när det gäller utländska militärbaser i landet eller fredstida kärnvapenstationering. […]

En avgörande fråga är hur Moderaterna ser på detta, men partiets presstjänst ger inga besked och nyhetsmedierna har inte pressat Ulf Kristersson. Centerpartiet hade ett svenskt nej till kärnvapenbaser som villkor när man svängde i synen på Natomedlemskap, men inte heller Annie Lööf svarar på frågor om var partiet står i dag. Läs artikel

Nato-debatten är av naturliga skäl fokuserad på här och nu. Men det finns anledning att lyfta blicken.

Det är rimligen så att en säkerhetspolitisk linje som Sverige hållit i uppåt 200 år inte ska överges lättvindigt, men det är egentligen en bisak. Poängen är att den nya gärna ska hålla väldigt många år framåt.

Ryssland är strukturellt på dekis.

Befolkningen sjunker. FN räknar med att ryssarna är 135 miljoner 2050, sju procent färre än idag.

Det är egentligen värre än det ser ut. Ett dramatiskt fall i antal födslar under 1990-talet gör att det är ungdomarna, de som nu borde komma in på arbetsmarknaden, som inte finns.

Antalet sysselsatta 2030 beräknas vara 7 miljoner färre (65,5 miljoner personer) än antalet 2015. Allt färre yngre måste försörja allt fler äldre.

Ryssland är redan nu en liten ekonomi, mindre än Italien, en dvärg jämfört med EU och ingenting tyder på att det kommer vända. Landet står för 1,7 procent av världens BNP – Italien, Frankrike, Storbritannien och Tyskland står för 13,2. […]

Men för Natos tongivande länder är krisen i Östeuropa redan en sidoföreställning.

Barack Obamas omtalade ”svängning mot Asien” har över 10 år på nacken, och USA har betraktat Kina som sin huvudsakliga geopolitiska motståndare längre än så. Säkerhetspakten Aukus mellan USA, Storbritannien och Australien bildades för ett halvår sen.

Internationellt diskuteras, mitt under brinnande krig, hur Europas försvarsmakter ska kunna hjälpa till i ett krig om Taiwan. Det behöver förstås inte vara ett problem för Nato-linjen.

Det går alldeles utmärkt att argumentera för att Sverige av en rad olika skäl lojalt ska sluta upp bakom den ena av två supermakter i en storkonflikt på andra sidan jordklotet, och om USA angrips först kanske till och med skicka stridsflygplan och soldater för att utkämpa tredje världskriget om Spratly-öarna.

Men i det tempo som Nato-anslutningen nu verkar ske är det knappast en möjlig utveckling som svenskarna ännu haft en reell chans att ta ställning till. Läs artikel

NTNU-professor Jo Jakobsen sier til Dagbladet at han mener at våpenleveranser fra Nato til Ukraina er mer risikabelt enn man tror. Han mener også at Nato har vært overtydelige om at de ikke vil involvere seg militært i Ukraina. […]

Da Russland i mars bombet en militærbase i Ukraina nær grensa til Polen, sa Jakobsen til Dagbladet at han tolket det som et signal til Nato om at innblanding vil få konsekvenser.

– Natos store skrekk er om Russland skulle angripe våpenleveranser i et Nato-land, for eksempel Polen. Risikoen knyttet til våpenleveranser er framtredende og undervurdert, sier Jakobsen. Läs artikel

Ålands särställning ska beaktas i eventuella anslutningsförhandlingar med Nato. Det framkommer i det schema över ansökningsprocessen som ingår i den säkerhetspolitiska redogörelsen.

Ålands folkrättsliga ställning hindrar inte Finland från att intensifiera sitt militära samarbete med olika aktörer. Det framkommer i den säkerhetspolitiska redogörelsen.

Gränsbevakningen är också att vid behov redo att snabbt öka sin närvaro på Åland.

Som bilaga till redogörelsen finns ett schema för hur – den eventuella – ansökningsprocessen ser ut. I den förberedande fasen ska Ålands landskapsregering informeras. I följande steg, när Nato bjuder in till anslutningsförhandlingar, ska Ålands folkrättsliga ställning beaktas och Ålands landskapsregering hållas underrättad om förhandlingarna. […]

Skrivningarna om Åland

”Åland har en etablerad folkrättslig ställning, vilket inte hindrar Finland från att intensifiera sitt militära samarbete med olika aktörer. Finland är skyldigt att vidta nödvändiga åtgärder för att trygga Ålands neutralitet. Försvarsmakten bereder sig att försvara Åland. Gränsbevakningsväsendet har som civil myndighet kontinuerlig närvaro på Åland. Gränsbevakningsväsendet har i sin verksamhet berett sig på olika säkerhetssituationer och kan vid behov snabbt öka sin närvaro i området” Läs artikel

[…] Om framtiden vet vi naturligtvis inget. Se bara nu hur världsläget har förvandlats på bara några månader, ja, inte ens det. Invasionen av Ukraina skedde den 24 februari. Att i detta läge fatta ett för Sverige en helt ny utrikespolitisk inriktning vore olyckligt.

Under andra världskriget höll sig Sverige neutralt och har sedan dess i sträng mening varit alliansfritt. Nu säger någon, att det är en helt annan situation idag. Är det? Ja, i den meningen att den utrikespolitiska situationen under andra världskriget var värre.

När världskriget var ett faktum beslöt regeringen Per Albin Hansson att bilda en samlingsregering där alla utom kommunisterna var med. Uppgiften var att hålla Sverige utanför kriget. Sverige tvingades till vissa eftergifter men vad var alternativet? Krig förstås. Deportation av judar. Det positiva för våra nordiska grannländer var att Sverige blev en tillflyktsort för danskar och norrmän som smög sig över gränsen till Sverige. […]

Så kära regering – förhasta er inte. Opinioner kommer och går men regeringens uppgift är att åstadkomma utrikes stabilitet. Ett alliansfritt land mellan Nato och Ryssland har hittills tjänat oss väl. Att upprätta en konfrontationslinje mellan våra stater vore olyckligt. Läs artikel

Tyvärr får en Nato-anslutning rakt motsatt effekt än den önskade. Till nu har Ryssland (liksom Sovjet tidigare) inte haft någon anledning att utarbeta anfallsplaner och avsätta resurser riktade mot Finland och Sverige. Man kan i stället helt koncentrera sig på grovt räknat avsnittet Finska viken–Svarta havet. Ja, både väst och öst har i dag utarbetade anfalls- och försvarsplaner för en eventuell storkonflikt. Går vi med i Nato måste vi räkna med att ett antal kryssningsmissiler programmeras för mål i Sverige, till exempel mot infrastruktur och rent militära mål. Räkna med att våra tre kärnkraftverk kommer att slås ut, liksom flygflottiljerna.

En anslutning till Nato innebär också att vi måste vara solidariska med Turkiet, som är känt för sin totalt otidsenliga behandling av den stora kurdiska minoriteten, samt inblandning med flyganfall i konflikten österut (Nagorno-Karabach).

Natos totala handlingsförlamning i den pågående Ukrainakonflikten är närmast skrattretande. Man har svalt Putins krigslist helt. I stället ägnar man sig åt inbördes käbbel. Läs artikel