Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI) inviterte til seminar i Oslo sentrum 18. oktober, med militærmakt på plakaten. Seminaret ble rundet av med en paneldebatt kalt «Hva kan Norge gjøre i nord nå?»

Den eneste uniformerte personen i panelet var oberstløytnant Dag Henriksen, forskningsleder ved Luftkrigsskolen (LKSK). Han fikk primært spørsmål om avskrekking.

– Jeg tror amerikanske forsvarsministre, uavhengig av partitilhørighet, de siste 30-40 årene har hatt det samme budskapet til Europa: Har dere tenkt på å ta litt større ansvar for egen sikkerhet, eller ikke? […]

I sitt innlegg snakket Henriksen varmt om nordisk samarbeid.

– Noen argumenterer for at vi skal gjøre om på vår basepolitikk og ha militære baser for internasjonale aktører i Finnmark, noe jeg ikke tror er en god idé i det hele tatt.

Så hvordan kan man kombinere avskrekking og beroligelse? spurte Henriksen retorisk. Han understreket at Russland følger godt med på militær aktivitet i norsk luftrom.

– Vi har begynt å trene sammen med amerikanske bombefly. Vi har kjøpt oss en bra plattform og trener sammen med finner og svensker. Läs artikel

De fire nordiske forsvarssjefene leverer nå en felles plan til sine regjeringer om hvordan Norge, Danmark, Sverige og Finland kan samordne sine forsvar når alle fire blir medlemmer i Nato. […]

Kristoffersen peker ut fire helt sentrale fjorder og havner for å sikre allierte militære forsterkninger til hele Norden, i krise eller krig:

• Ofotfjorden, som et knutepunkt inn mot Sverige og Finland, med isfri havn, jernbane og veier fra Narvik.
• Trondheimsfjorden, som også har gode havner og vei- og baneforbindelse til Sverige, og videre inn i Finland.
• Göteborg-regionen i Skagerrak, hvor det allerede er store havner som også i fredstid er viktige for import inn til Norge.
• I tillegg kommer en havn på den danske kysten mot Nordsjøen. Her har Esbjerg havn vært nevnt fra dansk side. […]

Den felles planen sikter fram mot en stor felles militærøvelse vinteren 2024, kalt «Nordic Response», som skal teste det nordiske forsvarssamarbeidet slik det er ment å fungere i praksis:

– Vi ønsker å koble sammen tre øvelser: «Steadfast Defender» som handler om å flytte styrker fra Nord-Amerika til Europa. «Joint Warrier» skal holde havområdet mellom Island, Grønland, Storbritannia og Norge åpent, sammen med vinterøvelsen «Cold Response», forklarer forsvarssjefen. […]

I tidligere nordiske planer har det vært diskutert en arbeidsdeling mellom landene. Men artikkel 3 i Nato-pakten pålegger landene å ha et troverdig nasjonalt forsvar, så det er grenser for hvor mye ressurser landene kan ha felles. Läs artikel

Finland och Sverige vill gå med i Nato hand i hand och det goda försvarspolitiska samarbetet kommer att fortsätta och bli närmare. Det försäkrade Sveriges nye försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Antti Kaikkonen (mitten) på måndagen i Helsingfors.

Jonson, som representerar den moderata koalitionen, som började sin post förra veckan, gjorde sitt första besök i Finland som minister. Överst på den nya regeringens arbetslista uppnår man nu NATO-medlemskap. […]

Sverige beslöt att frysa värnplikten 2009. Man beslutade att återställa den på ett begränsat sätt 2017 , när det säkerhetspolitiska läget i Europa hade skärpts till följd av annekteringen av Krim.

”Min bedömning är att värnplikten måste utökas. Vi har sagt att siffran är 8 000 [soldater årligen] fram till 2025. Jag utesluter inte alls att vi behöver fler värnpliktiga, sa Jonson.

Det kan också behövas yrkessoldater och högberedskapsförband, bedömer han. När det gäller politiken för Nato , sa Jonson, är Sveriges politik densamma som Finlands. Det finns med andra ord inga särskilda undantag eller begränsningar för innehållet i medlemskapet. Läs artikel

Søndag fortalte Frankrikes utenriksminister Sebastien Lecornu til Russlands forsvarsminister Sergej Sjojgu at Frankrike nekter å la seg bli trukket inn i noen som helst form for eskalering av Ukraina-konflikten, særlig når det gjelder atomvåpen.

Dagbladet har gjenfortalt dette til NTNU-professor Jo Jakobsen.

– Det interessante ligger i de små ordene. Den første delen virker å være ekstremt uheldig. Dersom dette gjenspeiler Frankrikes holdning, har man splittelse i Nato, sier Jakobsen til Dagbladet og fortsetter:

– Den siste delen illustrerer nok en gang at franskmenn prater for mye, særlig Macron. Det er helt tydelig at andre europeiske ledere synes at han prater for mye. […]

– Jeg har også sett at Macron la til noen få ord: « … Ukraina eller regionen». Dette bryter med Natos overordnede atomvåpenpolitikk ettersom det finnes Nato-land i den regionen, som er beskyttet av USA og Nato sine atomvåpen. […]

Professor Jakobsen har overhodet ingen tro på at Nato vil svare med atomvåpen dersom Russland angriper Ukraina med et taktisk atomvåpen.

– Amerikanerne, som er den viktigste aktøren på vestlig side, har sagt at dersom Russland benytter seg av et taktisk atomvåpen, vil det få katastrofale konsekvenser. Antakeligvis innebærer dette en trussel om bruk av konvensjonelle våpen, ikke atomvåpen, sier han og fortsetter:

– Dette er det USA signaliserer, og som de helt sikkert har signalisert direkte til Russland også: «Dette må dere ikke gjøre. Vi mener alvor. Vi kommer til å involvere oss direkte i krigen i Ukraina». Läs intervjun

Sverige eventuella medlemskap i försvarsalliansen Nato är ett välkommet tillskott av försvaret av Natos norra flanker. Det uppger brittiska Natoambassadören David Quarrey för SVT Nyheter. Han nämner bland annat svensk försvarsförmåga, försvarsindustri och territorium som viktiga tillgångar.

– Det blir viktigt. En av de många konsekvenserna av Putins brott och hans olagliga, oprovocerade invasion av Ukraina är att han får mycket större Nato-närvaro på tröskeln till Ryssland. […]

Hur viktigt är tillträdet till svenskt territorium för att försvara Natos norra flank?

– Det är viktigt, men vi håller fortfarande på med alla teknikaliteter kring Sveriges anslutning. Vårt mål är att få alla förberedelser klara, så att Sverige och Finland kan ansluta sig så snabbt som möjligt. Alla planeringssamtal kring detta pågår just nu. Läs artikel

The Non-Aligned Movement is one of the largest international forums in the world. As the European Union finds its geopolitical feet, it should work to treat developing countries as individual states with their own interests and objectives.

Until very recently, non-alignment – and the Non-Aligned Movement – were all but forgotten in the international arena. That was before Uganda’s permanent representative to the United Nations tweeted the explanation for his country abstaining on the United Nations General Assembly (UNGA) March resolution regarding Russia’s war on Ukraine: “As incoming chair of the Non-Aligned Movement (NAM), NEUTRALITY is key. Uganda will continue to play a constructive role in the maintenance of peace and security both regionally and globally.”

The resolution overwhelmingly passed – but the voting pattern of African nations left many European observers of Africa disappointed. Is the Non-Aligned Movement back? And what does it mean for Europe’s handling of the war in Ukraine? […]

For all the present worries about a re-emerging world of hegemons facing off against one other, it is important to note that the Non-Aligned Movement is not organised as a voting bloc at the UNGA. It has neither a formal constitution, nor a secretariat. Within the loose coalition, there is no consensus – as reflected in the votes of Non-Aligned Movement member states at the March vote on Ukraine. Indeed, the vast majority of non-aligned members voted in favour of the resolution. Europe may have been disappointed with that result, but Russia does not have much to celebrate. […}

Nevertheless, European policymakers should take care not to assume that their African counterparts, for example, share their interests, values, and principles. To gather global support for their approach to Ukraine, Europeans should frame the conflict with the principles of national self-determination and territorial integrity. These are terms with which many external partners are more comfortable, and they are likelier to find success than using a morality-based narrative that stakes out Europe and its partners as ‘good’ and Russia (and anyone not condemning it) as ‘bad’. Läs artikel

A month after the Nord Stream 1 and 2 pipeline were sabotaged in a series of explosions, critical European subsea infrastructure continues to be damaged.

Last week the SHEFA-2 undersea cable linking the Faroe Islands to mainland Scotland via the Shetland and Orkney Islands was damaged in two separate incidents leaving much of the islands without internet connection. In the south of France three key subsea cables connecting the city of Marseille to Lyon, Milan, and Barcelona were purposely cut, the cable’s operator reported, impacting internet connectivity worldwide. While French authorities suspect an act of sabotage, their Scottish counterparts remain more cautious about what caused the damage to the cables.

Similar to the Svalbard cable incidents, in which Russian fishing vessels passed repeatedly over the areas where the cables were located, police investigating the Faroe and Shetland incidents suggested that it was likely fishing vessels, which damaged the cables. Läs artikel

Google-översatt

Den ryske försvarsministern Sergei Shoigu träffade söndagen den 23 oktober sina franska motsvarigheter, Sébastien Lecornu, och turkiske Hulusi Akar, för att diskutera konflikten i Ukraina. Under sin diskussion med den franska försvarsministern skulle den ryske ministern ha fördömt situationen i Ukraina som ”har en tendens att eskalera okontrollerat”, enligt ett pressmeddelande. Han berättade också för honom, som han gjorde för den turkiske ministern, om ”hans oro kopplade till möjliga provokationer från Ukrainas sida med användning av en smutsig bomb” , enligt samma källa.

Det franska försvarsministeriet bekräftade å sin sida, i ett pressmeddelande, att den ryska rädslan för en ”smutsig bombattack från ukrainarna på deras territorium, för att skylla på Ryssland” verkligen hade väckts . Vid detta tillfälle erinrade Sébastien Lecornu om att ”Frankrike (vägrade) varje form av eskalering, särskilt kärnkraft” , och betonade också sin beslutsamhet ”att bidra till en fredlig lösning av konflikten, tillsammans med sina allierade” . Läs artikel

Geir Ulfstein og Stian Øby Johansen ved Universitetet i Oslo mener i et innlegg 10. oktober at «Hellestveit fortsatt forvirrer». De hevder også at jeg har «endret holdning». Jeg kan forsikre om at jeg har samme holdning og oppfatning som jeg har hatt i årevis – uttrykt i mange ulike formater. I det følgende skal jeg kort forsøke å redusere forvirringen.

Ulfstein, Johansen og undertegnede er enige om at folkeretten er viktig og trolig vil bli enda viktigere fremover, fordi risikoen for mellomstatlig krig ser ut til å øke. Vår uenighet handler om forholdet mellom maktforbudet i FN-pakten artikkel 2(4) og retten til selvforsvar, samt hva domstolen i Haag har etablert i en dom fra 2003 om amerikanske militære angrep mot oljeplattformer på Irans sokkel i 1987/88 under krigen mellom Iran og Irak. Läs artikel

Beslutet fattades redan i april. Några protesterade förstås, men det märktes inte.

Den nya lagen om utlandsspioneri kommer därför att börja gälla den 1 januari 2023. Enkelt uttryckt innebär det att Försvarsmakten och andra myndigheter får mycket större makt att begränsa vad svenska medier får skriva.

Först måste beslutet dock fattas en gång till. Så måste det gå till eftersom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska ändras. När grundlagar justeras krävs som bekant ett val emellan. Så att folket får chansen att säga sitt. Det har vi tydligen gjort nu och den 10 november kommer beslutet att justeras i Konstitutionsutskottet. Sen är saken klar.

Framför oss har vi nu därför en allvarlig inskränkning av fria och oberoende mediers möjligheter att granska och avslöja missförhållanden kopplade till Sveriges internationella samarbeten. Det ska alltså bli straffbart att röja uppgifter som stör eller kan störa Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation. […]

Nils Funcke och Ingemar Folke har lyft fram hur den nya lagens formuleringar kan göra det brottsligt när medier röjer uppgifter som riskerar att leda till ett ”långvarigt avbrott i Sveriges mellanstatliga förbindelser eller till att Sverige stängs ute från fortsatt samarbete eller inte längre får delta i utbytet av hemlig information”. Läs artikel

Läs även kommentar till förslaget av Ingemar Folke.