Fråga till överbefälhavaren Micael Bydén: I vilken roll uttalar sig överstelöjtnant Joakim Paasikivi i SVT och andra medier? Han upp­träder klädd i uniform. Ska det tolkas som att han är i tjänst och att han redovisar försvarsmaktens syn på kriget i Ukraina? Eller uttalar han sig som privatperson? Men varför är han då uniformerad? Jag har alltid trott att när en statstjänsteman ikläder sig ämbetsdräkt så är denne i tjänst.
Arne Lindquist, Uppsala                          Läs insändaren

Göteborgs hamn är avgörande för att förse hela landet – och grannländer som Finland – med förnödenheter som livsmedel och bränsle.

Tidigt i morse fick en luftvärnsstridsgrupp från Luftvärnsregementet Lv6 i Halmstad en oanmäld order om att ta sig till Göteborg och där sätta upp det nyinköpta luftvärnssystemet Patriot för att skydda bland annat Göteborgs hamn. […]

– Västkusten med Göteborgs hamn är strategiskt viktigt med alla transporter som kommer in där och därför är det helt avgörande att kunna skydda för ett angrepp med det här systemet, säger Therese Fagerstedt. […]

Försvarsminister Pål Jonson (M) är informerad om beredskapsoperationen och säger till Aftonbladet:

– Jag välkomnar att Försvarsmakten gör sådana här beredskapsoperationer, det är inte föranlett av något omedelbart hot just i den här frågan, men över tid så har naturligtvis det säkerhetspolitiska läget för Sverige försämrats och då är det viktigt att Försvarsmakten har möjlighet att genomföra sådana här beredskapsoperationer.

Han pekar på att försvaret av Göteborgs hamn och västkusten är viktigt både för att säkra Sveriges och de nordiska grannländernas försörjning – men också möjligheten att ta emot värdlandsstöd från allierade i försvarsalliansen Nato i händelse av kris eller krig. Läs artikel

Den 30 april på eftermiddagen genomförde åtta ledamöter ett studiebesök vid övningen Aurora 23. Besöket skedde vid 61. luftvärnsbataljonens robot 103-kompani (Patriot) och var mycket informativt och väl genomfört av förbandet med regementschefen Lv 6, översten Mikael Beck, i spetsen. Det som slog deltagarna mest var dels den spjutspetsteknologi som förbandet representerar, dels den stora logistiska utmaning som utnyttjandet av förbandet möter, inte minst på drivmedelssidan för att kraftförsörja det stora antalet elverk i förbandet. […]

Luftvärnssystem 103 Patriot ska fungera som en del i ett större nätverk. Det är utrustat med en datalänk, länk 16, som gör att flygplan, fartyg och markfordon kan dela på taktiska bilder och kartor med mycket liten fördröjning. Man kan också skicka textmeddelanden, bildinformation och tala över två olika röstkanaler. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till övningen Aurora 23.

I 2019 vedtok EU retningslinjer for forholdet til Kina. Landet ble betegnet som samarbeidspartner (klima), forhandlingspartner (handel), konkurrent (teknologi) og systemisk motstander (styresett). Militære spørsmål ble ikke nevnt, men de er på dagsordenen nå, og det går fort. Kina har gått fra «mulighet» til «utfordring» til «trussel» på rekordtid. USA er pådriver for opprustning og militært samarbeid både i Asia og Europa og koordinator for tiltak som bringer de to verdensdelene sammen. […]

Japan og Australia inngikk i fjor en forsvarsavtale som betegnes som et historisk gjennombrudd. Australias anskaffelse av atomdrevne ubåter i samarbeid med Storbritannia og USA er kjerne og utgangspunkt for et bredere sikkerhetspolitisk samarbeid dem imellom (AUCUS). Sør-Korea oppgraderer det militære samarbeidet med USA og orienterer seg mot firepartssamarbeidet mellom USA, Australia, Japan og India (Quad). […]

Elefanten i rommet er den amerikanske uforutsigbarheten, som det er vanskelig å snakke om fordi man ikke vet hva den innebærer og fordi man ikke kan gjøre noe med den. Blir det republikansk valgseier blir det nye, store kursendringer. Blir det Trump, får vi en president som er kjent for å mislike multilateralt samarbeid og militære allianser.

Hvor befinner Norge seg i dette bildet? Militært er vi mer lydhøre for USA enn på lenge, men vil vi være med til Asia? Økonomisk har vi sterke interesser i frihandel liksom EU, men de kan bli overkjørt av politiske og ideologiske hensyn slik vi ser tilløp til. Ingen vet, men spørsmålene presser seg på. Läs artikel

Søndag er omkring 30 amerikanske helikoptere, 1000 køretøjer og en række andet militært materiel ankommet til Esbjerg Havn.

Torsdag meldte Forsvaret og politiet ud, at der ville blive etableret to midlertidige militære områder i Esbjerg. Områderne vil være midlertidige militære områder frem til 9. juni.

Konkret har Danmark lagt havn til transporten af amerikansk udstyr til USAs øgede militære tilstedeværelse i Europa. Med de midlertidige militære områder yder Danmark værtsnationsstøtte. Det handler om, hvordan et land kan modtage udstyr hurtigt i regi af NATO og fragte der videre.

Ifølge Forsvaret er det også en øvelse i at bruge danske havne som springbræt. Det skal sikre, at fremtidige operationer kan køre hurtigt. Läs artikel

Oprustning i Arktis har højeste prioritet, og der skal bruges forsvarspenge i blandt andet Grønland og Færøerne. Det fortæller fungerende forsvarsminister Troels Lund Poulsen (V) til Jyllands-Posten.

»Først står Arktis og kongeriget, dernæst Østersøen og Danmarks nærområde,« siger den fungerende forsvarsminister.

Forud for folketingsvalget sidste år sagde daværende forsvarsminister Morten Bødskov (S), at Østersøen var helt central i forhold til, hvordan pengene skal bruges i det forsvarsforlig, der – efter planen – skal indledes i maj og være afsluttet før sommerferien.

Den udmelding justerer den fungerende forsvarsminister nu. Det er nødvendigt at investere i Arktis, hvis det skal forblive et lavspændingsområde, og så har Danmark forpligtelser i forhold til Rigsfællesskabet, lyder det. Meldingen fra Troels Lund Poulsen bliver støttet af De Radikale. Partiets udenrigs- og arktisk ordfører, Christian Friis Bach, siger til Jyllands-Posten, at man ser Arktis som »klart i toppen«.

Prioriteringen overrasker dog De Konservative, hvor partiets forsvarsordfører, Rasmus Jarlov, mener, at »den mest presserende opgave ligger i Danmark, Østersøen og nærområdet«.

Han mener, at Arktis ligger højt, men at opbygningen af en brigade, anskaffelse af luftværn og styrkelse af søværn ligger over. Läs artikel

[…] Marinkåren är specialiserad på landstigningar från havet och har nära 180 000 soldater. På en enda plats, i norska Trøndelag nära den svenska gränsen, har kåren ett förhandslager i sex stora grottkomplex – med vapen och fordon för att utrusta en hel brigad. Marinkårsbataljonen passerade den norska gränsen i inledningen av Aurora 23 under sin färd till Skövde. Att säkra förbindelsen västerut har beskrivits som ett ”existentiellt” intresse för Sverige och Finland. Calvert Worth säger att hans bataljon vill bidra till att stärka det kollektiva försvaret av Norden.

– Vi har klart och tydligt blivit varse om att våra svenska partners är väldigt, väldigt kapabla vad det gäller teknologi och kompetens, säger han. Worth låter sig inte lockas in på några närmare resonemang om marinkårens roll vid ett militärt angrepp mot Sverige. Likväl är kåren redo att kallas in om situationen kräver, säger han.

– Det kollektiva försvaret är inte viktigt bara för europeiska länder utan även för USA, säger Calvert Worth. – Men under ytan finns naturligtvis också frågetecken och kritik, dialog kan man diplomatiskt kan kalla det. Där har amerikanerna precis som alla andra allierade synpunkter på vad Sverige kan och inte kan, säger Magnus Christiansson. Christiansson säger att Sverige har gott rykte i Nato efter deltagande i krävande insatser i länder som Kosovo, Libyen och Afghanistan.

– Men vi har en väldigt tunn armé. Storleksmässigt måste man gå tillbaka till tidig modern tid för att hitta en så liten och skelettartad svensk armé. ÖB pratar ofta om bottenplattan och det har man gjort i många år. Det saknas grundläggande saker som uniformer, kängor och grundläggande förbrukningsmaterial, säger Christiansson. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten till bristerna i den svenska armén.

[…] Men under det gångna året har vi sett flera exempel på motsatsen, när etablerade ledarsidor, exempelvis på DN (18 mars 2023) och Expressen (27 april 2022), vid olika tillfällen anklagat en av mina medarbetare, statsvetaren Frida Stranne, för att drivas av en dold agenda, vara USA-hatare eller att vilja överge Ukraina. Alla som känner Stranne och hennes forskning vet att påståendena om henne är djupt orättfärdiga. Stranne har med sin unika kunskap om amerikansk utrikespolitik sakligt försökt rikta blicken mot aspekter av situationen i världen som hon och många forskare med henne, inte minst i USA, utifrån empiri och teori anser behöver inkluderas i samtal om vår tids konfliktdynamik.

När ledarskribenter på det här sättet slänger sig med insinuationer och grova personangrepp underblåser man hatare på nätet och medverkar inte till att nå det viktiga målet att hitta fram till bättre svar om den samtid vi lever i. Jag har på nära håll fått en inblick i de allvarliga arbetsmiljökonsekvenser som vårdslöst formulerade omdömen på våra ledarsidor ger upphov till. Jag ser också hur allt fler forskare väljer att inte bidra med sina kunskaper i det offentliga samtalet. När kollegor ser hur Frida Stranne och andra hanteras i offentligheten ligger det nära till hands att man drar slutsatsen att inte vilja delta i offentligheten. […]

Den senaste tidens oresonliga bekämpande av forskningsförankrade perspektiv på svensk utrikes- och säkerhetspolitik är problematisk. Det gäller inte bara Frida Stranne, utan även andra, och också de forskare som nu avstår helt från att delta i det offentliga samtalet och vars röster vi aldrig får höra. Vårt demokratiska samtal berövas viktiga perspektiv. Läs artikel

Det finns en operativ beredskap för Sverige om Ryssland skulle attackera Åland. Det bekräftar svenska marinchefen Ewa Skoog Haslum för Iltalehti.

– Om Finland vill ha vår hjälp ställer vi upp, säger hon.

Sverige försvarar Åland – Finland försvarar Gotland. Det är en självklarhet att länderna samarbetar vid en väpnat konflikt. Det uppger Sveriges marinchef Ewa Skoog Haslum för finska tidningen Iltalehti. […]

Åland är en demilitariserad zon, vilket innebär att Finland inte har någon militär aktivitet på ön. Men oavsett demilitariseringen så finns det en plan om ett ryskt angrepp skulle ske. Det finns både en färdig försvarsstrategi och en operativ beredskap för hur de svenska styrkorna ska agera.

– Vi har en stor flexibilitet och rörlighet för att genomföra operationer där vi behövs, säger Skoog Haslum.

[…] Og så har vi nok en gang blitt minnet om at krig faktisk dreier seg om å ta og holde territorium – ikke nødvendig vis som politisk mål, men som middel. Det politiske resultatet av krigen vil avhenge av situasjonen på bakken når den en gang er over. I ethvert militært norsk forsvar er derfor i krig Hæren den viktigste forsvarsgrenen. De andre forsvarsgrenenes rolle blir da å støtte Hæren, og bør innrettes og dimensjoneres med dette for øyet.

Hærens volum bør, med andre ord, økes drastisk. I tillegg til at den stående Brigaden i Nord Norge bør bemannes opp med tre stående mekaniserte manøverbataljoner til stede i landsdelen, og beholdningene av reservedeler og ammunisjon økes, bør det settes opp to mobliseringsbrigader, én i Sør Norge med utgangspunkt i Telemark bataljon, og én i Trøndelag. Heimevernet bør styrkes både i antall og kampkraft.

Krigen i Ukraina har vist betydningen av bakkebasert luftvern som forsvar mot langtrekkende presisjonsvåpen, fly og droner. Det bør etableres luftvernavdelinger rundt Forsvarets viktigste baser, Haakonsvern, Ørland, Evenes, Bardufoss og Banak, i tillegg til Oslo (hovedstaden) og Bodø (FOH).

Når Sjøforsvaret skal fornyes bør hovedvekten legges på kystforsvaret, med evne til å sikre mottak av allierte forsterkninger over sjø og til å forsvare Hærens sjøflanke i nord. Kapasiteten for minemottiltak bør mangedobles og sjøminer bør gjeninnføres i Marinens struktur.

Hvorfor bare tre brigader? Fordi jeg tror det er det minimum Hæren bør bestå av for i det hele tatt å kunne gjøre en forskjell i et virkelig tilfelle, og det maksimale Norge vil kunne finansiere, om vi samtidig skal bygge opp et troverdig bakkebasert luftvern, fornye Marinen og styrke Heimevernet. Prisen på forsvarsmateriell har steget eksponentielt. De fem fregattene av Fridtjof Nansen-klassen kostet f.eks. alene nesten dobbelt så mye som hele flåteplanen av 1960. Under Den kalde krigen ble store deler av Forsvaret finansiert gjennom amerikansk våpenhjelp. Samtidig utgjorde forsvarsbudsjettet rundt 3 prosent av BNP og rundt 10 prosent av statsbudsjettet. Jeg tror det er omtrent her forsvarsbudsjettet til en liten nasjon på et stort territorium, strategisk utsatt plassert i spenningsfeltet mellom USA og Russland, bør ligge, men det er ikke en gang en brøkdel av hva som ville vært nødvendig om vil skulle gjenskapt Den kalde krigens 13 brigader, 80 kampfartøyer og 70 kampfly. Läs artikel