Länkar

I propositionen tar regeringen sikte på vad som beskrivs som en framtida militär ”operationsplanering med Danmark, Norge, Storbritannien, USA och Nato”.

Tidigare har det talats i sådana termer i anslutning till det operativt inriktade försvarssamarbetet med Finland. Nu utvidgas kretsen av länder plus Nato utan att det konkretiseras vad det innebär.

– Jag är inte beredd att gå in närmare på det, svarade försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en fråga när propositionen presenterades i mitten av oktober. […]

I en motion till riksdagen skriver Centern och Liberalernas försvarspolitiska talespersoner Daniel Bäckström och Allan Widman nu att samarbetspartierna har gjort upp med regeringen om innehållet – men att det inte är tillräckligt för att partierna ”fullt ut” ska stå bakom propositionen: ”Vi delar således inte regeringens säkerhetspolitiska bedömning att svensk säkerhetspolitisk linje ska ligga fast”.

Ett avgörande skäl är att partierna ifrågasätter om den tänkta operationsplaneringen med Nato och enskilda Natoländer ”ens är möjlig” att genomföra utan att Sverige ansluter sig till försvarsalliansen: ”Det är nästan som att regeringen för befolkningen bakom ljuset med en sådan formulering eftersom den torde kräva Natomedlemskap”, skriver C och L. Läs artikel

Läs kommentarer till propositionen tidigare på den sajten av Sven Hirdman och av Utgivarna.

Russland har mange ganger tidligere kritisert norsk politikk og hevdet at russiske selskaper og interesser blir diskriminert på Svalbard.

Men det som skjer nå, er ny utvikling.

Å hevde at Norge bryter Svalbardtraktaten, er en opptrapping av ordbruken av kritikken mot Norge. […]

Russland er bekymret over at Norge har innført begrensninger på den russiske helikoptertrafikken på Svalbard. I tillegg mener de at naturvernsoner legger hindringer for næringsvirksomhet, og at fiskevernsonen rundt Svalbard er ulovlig opprettet.

Et statseid russisk selskap driver kullgruver i Barentsburg, i tillegg til å ta imot turister. Dit drar også russiske forskere. Samtidig driver mange russere med fiske i farvannet utenfor Svalbard. Läs artikel

Svalbardstraktaten finns att läsa här: Svalbardstraktaten

[…] Om Trump väljs om är det ett tydligt besked till Europa. Han var inte ett misstag eller ett utslag av Clintonhat. Efter fyra år vill USA fortsatt ha en president som helst vill att grundpelarna i europeisk säkerhet, EU och Nato, försvinner. Det bör få mycket stora konsekvenser för framför allt det tyska säkerhetspolitiska tänkandet. Frankrike har sin uppfattning klar sedan decennier. En tysk revidering av USA är mer dramatisk och frågorna skarpa: Är USA en allierad eller inte? Har Tyskland de amerikanska kärnvapnen i ryggen eller inte? Finns de amerikanska säkerhetsgarantierna i Baltikum och Nordeuropa? Om man för ett ögonblick skulle tänka bort USA:s närvaro i Europa under de senaste 25 åren förstår man skillnaden för framtiden. […]

En president Biden kommer att försöka reparera relationerna med Europa men han verkar i Trumps skugga och USA:s skiftande fokus från Atlanten till Stilla havet kommer att fortsätta. Och en republikansk presidentkandidat som möter Kamala Harris 2024 kan återigen skapa stor osäkerhet om var USA egentligen står och vilka relationer som håller över tid.

Dessa frågor är akuta för Sverige som investerat maximalt i amerikanska garantier under just den tid då USA tydligt signalerat att man inte är att lita på. Istället för ett Natomedlemskap har Sverige satsat på exklusiva relationer till Washington och nyligen beslutat att utforma sitt växande försvar för att ta hand om amerikansk trupp vid händelse av kris och krig.

Sverige är policysvagt i sitt säkerhetstänkande, men en tysk omläggning kommer att tvinga fram en förändring även här och ställa ett antal mycket svåra frågor. Om USA inte kommer i en säkerhetskris i Östersjöregionen, vem har då huvudansvaret? Ska Sverige ta ansvar för finsk säkerhet? Baltisk? Hur och med vem?

Det enda som är riktigt säkert är att vi inte kan räkna med att USA hjälper oss med svaren. Europa måste tänka själv. Läs ledaren

Det ryska finansministeriet vill minska krigsmaktens personal med tio procent. Det skulle betyda ungefär hundratusen personer.

I dag tjänstgör drygt en miljon människor inom den ryska militären. De är civilpersonal, officerare, avtalssoldater, och värnpliktiga som gör sin militärtjänst.

Ryssland har under de senaste åren avsevärt ökat sina militära utgifter. Mellan åren 2010 och 2019 var ökningen 30 procent. Över en längre tidsperiod, 2010 – 2019, är höjningen ännu större, hela 175 procent.

Militärbudgeten utgjorde i fjol 3,9 procent av Rysslands bruttonationalprodukt och gick på 4 211 miljarder rubel. Omräknat i euro blir det cirka 50 miljarder. […]

President Vladimir Putin har blåst av hela diskussionen genom att säga att finansministeriet alltid vill minska på utgifterna.

– Vi har ännu inte planerat vare sig nedskärningar eller ökningar, sa Putin då han talade inför det årliga Valdaj-klubbmötet i Sotji.

Putin var för övrigt inte på plats i Sotji utan deltog per video från sitt residens Novo-Ogarjovo i Moskva. Putins slängiga uttalande har inte övertygat ryssarna. Istället är många nu övertygade om att nedskärningar är att vänta. Alla vet att det slutligen är presidentens vilja som avgör hur det blir. Läs artikel

Statsminister Stefan Löfven sa nyligen i regeringsförklaringen att ”Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa”.

Så har det låtit varje år sedan 2015, då skrivningen ”neutralitet i krig” slopades. Men hur trovärdig är den svenska ”alliansfriheten” med tanke på regeringens agerande i en rad frågor?

Hur uppfattas det internationellt när Sverige förbjuder kinesiska Huawei och ZTE i det svenska 5G mobilnätet efter anmodan av USA, den stat som bevisligen bedriver den mest storskaliga avlyssningen, till och med av allierade statschefer som Merkel?  […]

Värdlandsavtalet har av allt att döma inneburit att hela Sveriges militära infrastruktur, hamnar, flygplatser, stridsledningscentraler och så vidare har avslöjats för främmande makt. Läggs till detta regelbundna, allt fler och större, övningar tillsammans med NATO och USA, rutinmässig patrullering med NATO-flyg i Östersjön, ett för allmänheten till sin omfattning okänt samarbete med NATO kring satellitdata, drönarstridsledning, internetspaning via bland annat Esrange i Kiruna, Vidsel och FRA och att amerikanskt kärnvapenflyg tillåts öva bombfällning över Vättern, framstår statsministerns deklaration som minst sagt tvivelaktig. Till skillnad från Finland kan vi inte ens vara säkra på att USA inte för in kärnvapen i vårt land.  Läs artikel

En oktobernatt i 1945 fullbyrder en eksekusjonspelotong dødsdommen mot Vidkun Quisling. Bakgrunnen hans fra Forsvaret spilte en viktig rolle på veien mot statskuppet fem år tidligere.

Quisling vokser opp i en prestefamilie i Telemark. Oppveksten byr på både opp- og nedturer med mobbing i tidlig barndom. Det er først da den unge gutten blir svært skoleflink, at han vinner respekt. Quisling foretrekker å lese bøker fremfor sosial omgang med skolekameratene.

Matematikk og filosofi er favorittfagene, og artium avsluttes med beste karakter. Lærerne mener han bør studere matematikk, men den kunnskapsrike Quisling har andre planer.

Høsten 1905 starter Quisling på Krigsskolen som kadett. I 1908 avlegger han eksamen med beste karakter. Quisling blir utnevnt til premierløytnant i feltartilleriet. Han bestemmer seg for videre utdanning i Forsvaret. Året etter starter han på den Militære høgskole. I 1911 avlegger han eksamen med beste karakter noen gang gitt ved skolen. Vidkun Quisling belønnes med audiens hos kong Haakon. Etterhvert blir det stilling som aspirant i Generalstaben. Läs artikel

Vesten fører en hybridkrig mot Russland, og den følger en stridsplan som ble lagt fram i USAs militære «tenketank» RAND Corporation i rapporten Extending Russia – Competing from Advantageous Ground som ble publisert i 2019. Hele rapporten kan lastes ned her. RAND legger ikke akkurat fingene i mellom.

Gi dødelig hjelp til Ukraina

Det vil ikke være fred her. Den enkleste veien til fred er at Ukraina bare slutter å bombe utbryterrepublikkene Lugansk og Donetsk. Men for USA eksisterer de ikke, og man kan ikke slutte fred med folk som ikke eksisterer. Men du kan fortsette å drepe dem.

Øk støtten til de syriske opprørerne

Det pågår akkurat nå. Det bygges enda en amerikansk base i Syria. Og til tross for Trumps uttrykte ønske om å komme seg ut, er hans andre tweet «We keep the oil» sannheten, og oljen som blir piratprodusert under amerikansk vakthold går til Syrias fiender. Läs artikel

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) bekrefter overfor NRK at regjeringen vurderer å sende en fregatt til omstridte havområder.

Ifølge kanalen vurderer regjeringen om Norge skal delta med én fregatt i en flåtegruppe som ledes av USA. Fartøyene skal gjennomføre treningsoperasjoner som en del av øvelsen Cooperative Deployment.

Forsvarsministeren sier at hensikten med øvelsene er at den amerikanske marinen skal bli bedre på å utføre operasjoner med sine allierte, og at hovedaktiviteten vil legges til Atlanterhavet og Middelhavet. Bakke-Jensen bekrefter samtidig at det kan bli aktuelt med operasjoner i andre havområder. […]

Bjørnar Moxnes og Rødt krever at Norge ikke sender fartøy til havområder i Midtøsten for å delta i USA-ledede operasjoner.

– Dette er feil bruk av knappe forsvarsressurser. Det er direkte i strid med norske sikkerhetsinteresser. Ved å sende soldater og fartøy til Midtøsten øker vi spenningen i området. Vi har ingenting der å gjøre, sier Moxnes.

I fjor ble Norge bedt om å bistå i militære operasjoner i Persiabukta, men valgte da å avstå fra deltakelse. Läs artikel

Når Folketingets partier skal forhandle om en milliardstor investering til forsvaret i Arktis, sker det med USA på sidelinjen.

»Lige nu sidder Folketingets partier og skal starte forhandlingerne på en ny, stor kapacitetspagt til 1,5 mia. kr., og det har jeg en rigtig god dialog med USA om,« siger forsvarsminister Trine Bramsen.

Hun tilføjer, at også Færøerne og Grønland inddrages, og at kontakten til USA skyldes, at »der ikke er grund til, at vi har kapaciteter, der overlapper hinanden«.

Meldingen kommer, samtidig med at den øverste chef for USA’s flådestyrke i Europa, admiral Robert P. Burke, er på rundrejse i rigsfællesskabet for at finde havne, hvor amerikanske flådefartøjer kan anløbe. Tirsdag besøgte han Danmark, onsdag Færøerne, og senere skal han til Grønland.

Robert P. Burke lægger ikke skjul på, at USA vil være markant mere til stede i Arktis, og at man leder efter mulige anløbshavne:

»USA skal øge tilstedeværelsen i Arktis. For at kunne være der skal vi have steder, hvor man kan tanke og få forsyninger og reparere vores skibe, så de kan operere.« […]

Militæranalytiker ved Forsvarsakademiet Anders Puck Nielsen siger, at det er helt oplagt, at USA, som er Danmarks vigtigste allierede, ser med, når Danmark skal bruge flere penge på forsvaret i Arktis:

»Investeringerne handler ikke om at forsvare Grønland, men om at koble os på USA. Det er dem, som vi gør det for.«

Hos Dansk Folkeparti er man rystet og overrasket.

»Jeg har ikke noget imod, at Nato er med, men det skal ikke være sådan, at USA får en flådebase i Grønland. Udgangspunktet må være, at det er danske skibe, som patruljerer,« siger partiets forsvarsordfører, Søren Espersen. Läs artikel

Allt är Rysslands fel, Ryssland är ett stort hot mot Sverige. Inget är USA:s fel, tvärtom. USA ska rädda oss från den ryska faran. I sin den 15 oktober framlagda proposition om det militära svenska försvaret för 2021-2025 (nr 2020/21:30) förvanskar socialdemokratiska och miljöpartistiska ministrar verkligheten bortom sunt förnuft. […]

Regeringen hävdar att ”Sverige bedriver en tvåspårpolitik gentemot Ryssland”. Vad innebär det? Jo, ”vi fördömer ryska folkrättsbrott samtidigt som vi håller öppet för samarbete på områden där det finns gemensamma intressen”. Finns det inte ett gemensamt intresse av fred, stabila förhållanden och frihet från våldshot mellan Sveriges och Rysslands befolkningar? Självklart finns dessa gemensamma intressen. Det finns anledning att ta fasta även på fredspolitiska gemensamma mål. Människor i Ryssland har tvingats utstå dödligt krigsvåld och stor nöd under 1900-talets världskrig och inbördeskonflikter på rysk mark. Varför skulle de vara mindre fredssinnade än Sveriges befolkning?

Situationen mellan Nato-länderna och Ryssland är inte så svartvit som svensk militär har en benägenhet att påstå.

Det finns ingen analys i S-MP-propositionen av hur den ryska staten påverkats och idag påverkas av amerikansk militär uppladdning vid Rysslands gränser, på Nordkalotten, i Polen och Baltikum, i och runt Östersjön. Läs artikel