Redaktionen

…Hvis fredsrådslederen Hedda Bryn Langemyr fikk bestemme, er hun klar på at Forsvaret i Norge bør styrkes. Det er også et standpunkt hun deler med mange av sine kritikere. Men måten hun vil gjøre det på, kan være ulik. Et klart defensivt, troverdig territorialforsvar er det Langemyr vil ha. Fokuset på utenlandsoperasjoner og NATO-ledede bombetokt er hun langt mindre begeistrert for.

Nu är det plötsligt hemmaplan som gäller för svenska försvaret med ett embryo till allmän värnplikt med kronisk brist på pengar…

Själva tanken med försvaret är dock inte strid på svensk mark utan att ha en tillräckligt hård sköld för att en fiende ska avhålla sig från att ens försöka. Den består i dag av etthundra avancerade stridsplan, fyra rustade ubåtar och sju ytstridsfartyg samt ett helt otillräckligt luftvärn.

Fler armésoldater anses långt ifrån tillräckligt. Därför kommer Saab att bygga 60, eventuellt 70, nya mer vässade Gripen stridsflygplan, en ubåt i malpåse rustas och två nya ubåtar byggs en bit in på 2020-talet av Karlskronavarvet.

Men med Västeuropas lägsta andel försvarskostnad i förhållande till bnp, cirka 1,1 procent mot Finlands 1,3 procent och Natos ouppfyllda krav på medlemsländerna, 2 procent, är det långt mellan mål och medel för svensk del…

Nya försvarsdoktrinen med tillfälliga insatser i andra (u)länder har snabbt skrotats när läget skärptes här hemma och brister i egna försvaret kom i dagen. Exempelvis tvingades danskt stridsflyg under Natoflagg 2013 snabbt upp från basen i Litauen för att mota ett ryskt skenanfall mot svenska kusten, incidentberedskapen var påskledig. Kvar finns mindre svenska styrkor i Sahara för att hjälpa till med utbildning i över 40 graders värme. Den militära insatsen i Afghanistan har just utvärderats, militären klarade sig undan kritik. I stället kom den att gälla att de politiska målen var dimmiga: att skapa fred, jämställdhet och varaktig utbildning i provinsen kring basen Mazar-e-Sharif (som delades med Finland). Läs artikel

Riksdagen debatterade statsrådets försvarspolitiska redogörelse. Den centrala frågan är hur Finland ska kunna hantera ökade spänningar i närområdet. Redogörelsen syftar till att trygga försvarets resurser under de kommande åren. Det är av avgörande betydelse att värna om försvarets beredskap, säger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf).

– Vi vill inte ha krig. Därför måste Finland som alliansfritt land värna om sin försvarsförmåga, säger Niinistö. Niinistö viftar bort kritiken om att redogörelsen skulle basera sig på föråldrade hotbilder.

– Ur vilken kristallkula kan kritikerna förutspå hur ett framtida krig kommer att se ut? Vi har en lång historia av att göra felaktiga förutsägelser.

Niinistö får flankstöd av försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml).

– Vi stärker inte försvaret för att förbereda oss på krig, utan för att aldrig hamna i krig igen, säger Kanerva.

Centern gläder sig över att försvaret igen får mer resurser, efter sparkuren under den senaste regeringsperioden.

– De förändrade militära hotbilderna förutsätter en god försvarsförmåga, snabb beredskap och en förmåga att reagera på olika sorters situationer, säger riksdagsledamoten Mikko Savola (C)…

Riksdagen diskuterade också förutsättningarna för ett fördjupat militärt samarbete med Sverige. Frågan är om målsättningarna för samarbetet är tillräckligt högt ställda.

– Redogörelsen begränsar inte möjligheterna att fördjupa samarbetet med Sverige, och väl så. Men samtidigt ställer man inte heller några mål för samarbetet, säger Krista Mikkonen (Gröna).

Också inom SDP vill man påskynda ett fördjupat samarbete med Sverige.

– De säkerhetspolitiska linjedragningarna är avsedda att öka på stabiliteten i Östersjöområdet. Man kan fråga sig varför regeringen inte visat en mer visionär inställning då det gäller samarbetet kring resurser, undrade Mika Kari (SDP). Läs  artikel

Finländarna har en positivare inställning till ett ökat militärt samarbete nu än för ett år sedan.

Redan under våren kallas de första till mönstring och till nästa år ska 4 000 ungdomar – både kvinnor och män – genomgå grundläggande militärutbildning. Det främsta skälet är att man trots sex års försök inte lyckats bemanna den nya krigsorganisationen på frivillig väg. Sverigedemokraterna, som länge förordat återgång till ett värnpliktssystem, tycker att det är för lite, men ett steg år rätt håll…

Sverigedemokraterna, som anser att värnplikt är viktigt inte bara för försvaret av landet, utan även i händelse av katastrofer och kriser samt har en viktig social och fostrande funktion, välkomnar regeringens beslut.
– Socialdemokraterna var ju faktiskt redan från början emot att lägga ned värnpliktssystemet, så det får man ge dem. De övriga har vi fått dra in i det hela. Men vad ska de säga? Det fattas ju soldater. Det här är ett mycket billigare sätt att fylla krigsförbanden. Men det är alldeles för få, säger Roger Richtoff (SD), ledamot av riksdagens försvarsutskott, till Nya Tider. Läs artikel

Den militära verksamhetsmiljön i Finland och dess närområden har förändrats. För första gången har det framställts en särskild försvarsredogörelse, vilken möjliggör att man kan koncentrera sig på försvarsdetaljer, såväl i nuläget som när det gäller dess utveckling. Att värna om den egna försvarsförmåga är inte vapenskrammel utan vår plikt, samtidigt som det är en stabiliserande faktor för vår säkerhetsmiljö. Vårt budskap är klart: Finland upprätthåller en försvarsförmåga och beredskap anpassade till verksamhetsmiljön, konstaterar general Lindberg.

I redogörelsen har det identifierats ett behov att utveckla nytt, men också upprätthålla och ersätta gammalt. Det centrala i utvecklandet av försvaret är beredskapen, att ersätta förmågor som tas ur bruk samt underrättelse, cyberförsvar och fjärrverkan. Den framställda tilläggssatsningen på beredskapen försäkrar att vi ständigt är beredda att svara mot militära hot på det sätt som verksamhetsmiljön förutsätter. Läs pressmeddelande

Estonian President Kersti Kaljulaid has called for greater communication to put an end to perceptions that the NATO military alliance is engaged in some kind of exceptional operation in the Baltic region. She described NATO’s actions as normal preparedness, not preparations for conflict.

”I am only worried about one thing, communication. In recent months, many people have got the impression that there is something out of the ordinary going on in the Baltic area. On the other hand, we see that NATO as an organisation that upholds the peace is creating the deterrent that it believes is necessary in the current situation,” she said.

”All the same, for some reason the notion has spread worldwide that now we may be preparing for something darker. This is absolutely not the case. We have to get this message through,” the President said. Läs artikel

Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord, skriver officeren Jacob Fritzson…

Vidare menar många av debattörerna att värnplikten inskränker deras personliga frihet och deras rätt att göra egna val. En debattör menar att denne hellre vill ägna sommaren åt att ligga på stranden eller jobba på ett kafé och ställer sig frågan kring varför vuxna tagit ett beslut som bara kommer beröra unga. En annan jämför värnplikten med slaveri och menar att värnplikten innebär att dennes framtidsplaner helt raseras av detta. Detta resonemang får mig att fundera kring betydelsen av ordet frihet.

Kommer det inte vara en större kränkning av din personliga frihet om en främmande stat väljer att angripa Sverige med militära medel än att behöva tjänstgöra inom Försvarsmakten i nio till elva månader? Innebär det inte en begränsning i dina personliga friheter när du inte längre kan gå till skolan för att du riskerar att dö? Är det inte en grov kränkning av vårt sätt att leva när en annan stat helt åsidosätter Sveriges rättighet till suveränitet?

Sverige är inte ett utvalt rike där demokratin och friheten uppstod på den sjunde dagen. Sverige har kunnat utvecklas till en demokrati och fortsatt vara det eftersom vi flera gånger varit fullt redo att försvara landet mot angripare.

..Att bidra till utvecklingen av demokratin i Sverige är allas ansvar. Men för att en demokrati ska kunna överleva krävs mer än ord. Det krävs människor som förstår sin egen roll och betydelse för den. Medborgare som förstår att de måste offra något för att den ska fortsätta att existera. Människor som förstår att freden och friheten inte är gratis utan kräver ansträngningar. Demokratin fortsätter leva så länge vi själva bestämmer oss för det. Läs artikel

Sverige behöver återgå till att satsa på ett invasionsförsvar. Landets stora yta kräver en ganska stor armé, om tanken att kunna försvara hela landet fullföljs.

Den lilla försvarsmakt vi har i dag har trots sin litenhet haft svårt att fylla sina förband med yrkessoldater. Ett samhällsekonomiskt och snabbt sätt att rätta till detta är att återinföra värnplikten eller totalförsvarsplikt. I ett modernt jämställt samhälle ska plikten naturligtvis gälla för både män och kvinnor.

Den tilltänkta förvarsplikten med 4 000 soldater i utgångsläget är en bra start, och bör på sikt utökas till en allmän förvarsplikt.

Vårt största hot är Ryssland, som visat att man är beredd att angripa grannländer om det passar deras intressen.

Är det något som Ryssland respekterar så är det ett försvar som omfattas av hela folket och som finns i hela landet. Små länder som Finland och Vietnam har visat att inte ens en stormakt kan betvinga ett folk med stark försvarsvilja. Läs artikel