Redaktionen

…Övningar som Aurora är en del av det senaste försvarsbeslutet mellan S, MP, M, C och KD och därmed ett politiskt uppdrag till Försvarsmakten. Ändå är övningen kontroversiell och ifrågasatt.

När det amerikanska och franska försvarets luftvärnssystem, utrustade med Patriot- respektive Samp/T-robotar, anländer till Göteborg på onsdag kommer förbanden att mötas av ÖB Micael Bydén, men även av protester under parollen att Aurora ska stoppas.

Vänsterpartiets ledamot i försvarsutskottet Stig Henriksson ser det kravet som meningslöst.

– Det vore ett kraftfullt slag i luften att ha den synpunkten nu. Men jag vill att det ska bli en debatt om vad Aurora betyder säkerhetspolitiskt.

I vilket avseende?

– Helst hade jag sett att övningen inte hade genomfördes. Jag tycker inte vi ska ha främmande trupper på svenskt territorium vare sig för övning eller skarpa lägen.

Varför inte?

– Det skapar tveksamheter om vår militära alliansfrihet som vi ändå har och ska ha.

Natos kärnvapendoktrin och enskilda länders innehav är ytterligare en komplikation, anser Henriksson.

– Varningarna för kärnvapen har förnekats och beskrivits som fullständigt irrelevant. Nu plötsligt skulle ett svenskt undertecknande av det här FN-konventionen hota hela vårt samarbete med Nato. Det är svårt att få ihop utan optionen att Nato vill kunna ha kärnvapen i Sverige. Annars skulle ju inte avtalet i sig spela någon roll för Natoländerna. Läs artikel

Hans Wallmark har frågat mig vilken bedömning jag gör av hur ett svenskt ratificerande av NBT-avtalet skulle påverka Sveriges existerande försvarssamarbeten med Natoländer samt Sveriges framtida möjligheter att bli Natomedlem.

I linje med Sveriges etablerade aktiva nedrustningspolitik valde regeringen att delta i de förhandlingar som inleddes i FN i mars i år om en konvention som syftar till att förbjuda kärnvapen. Ett viktigt ingångsvärde för regeringen var att en svensk anslutning till konventionen inte skulle påverka våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten med andra länder och organisationer.

Förhandlingarna avslutades den 7 juli och nu föreligger en konventionstext som fick stöd av 122 av de deltagande 124 staterna i förhandlingen. Innan ett undertecknande kan bli aktuellt måste en utredning genomföras, bland annat av dess juridiska räckvidd, konsekvenser för försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten samt konsekvenser för export och import av försvarsmateriel och för forsknings- och teknologiutbyte.

Ett eventuellt beslut att i ett senare skede ratificera avtalet förutsätter riksdagens godkännande. Läs svaret

…För min del är Natomotstånd inte ett utslag av ett allmänt försvarsmotstånd. Jag gjorde min militärtjänst i Kustartilleriet på en minutläggningsdivision och lärde mig mycket nyttigt som skulle kunna ha kommit till nytta för försvaret av vår suveränitet och alliansfrihet. Nej, det är övergivandet av alliansfriheten som jag motsätter mig.

Att nu motståndet mot Aurora 17 tar sig idealistiskt passifistiska uttryck är olyckligt. Att en av initiativtagarna till Aurora 17-motståndet, Pelle Sunvisson, uttalat sig i Stockholms Fria på följande sätt…

”Kanske är det bättre låta sig bli ockuperad och sedan jobba stenhårt mot förtrycket. Kanske ska försvaret inte rikta in sig på att förhindra invasion utan på att omöjliggöra ockupation.”

…finner jag minst sagt oklokt. Det splittrar och försvagar Nato-motståndet som självklart måste inkludera oss som är för ett självständigt svenskt territorialförsvar byggt på värnplikt. Läs artikel

Flottan har förberett sig inför två större militärövningar under september, Northern Coasts och Aurora. På fjärde sjöstridsflottiljen vid Berga pågår också återuppbyggnaden av den svenska ubåtsjaktsförmågan. Men det är en process som inte görs i en handvändning.

I ett kontor med utsikt över bryggorna sitter flottiljchefen Fredric Palmquist som berättar att försvarsbeslutet innebar nya uppgifter, men också mer pengar.

– Både uppgift och pengar, det är vi inte normalt vana vid, säger han skämtsamt.

Det nya försvarsbeslutet innebär en styrning att ”återta förmågan”, enligt Fredric Palmquist som säger att det mesta också går enligt planen. Men att återta förmågan är samtidigt inget man gör i en handvändning. Exakt hur lång tid det tar nå den höga förmåga man siktar på är svårt att säga, men med erfarenhet av den upprustning som gjordes under 80-talet så uppskattar Fredric Palmquist att det kan handla om så mycket som tolv år. Läs artikel

…The participating States will exchange annually information on their military forces concerning the military organization, manpower and major weapon and equipment systems, as specified below, in the zone of application for confidence- and security-building measures (CSBMs). Participating States
which have no military forces to be reported will so inform all other participating States.

(10) The information will be provided in an agreed format to all other participating States not later than 15 December of each year. It will be valid as of 1 January of the following year and will include:
(10.1) 1. Information on the command organization of those military forces referred to under points 2 and 3 specifying the designation and subordination of all formations* and units** at each level of command down to and including brigade/regiment or equivalent level. The information will be
designed in such a way as to distinguish units from formations. Läs dokumentet

Närmare 3 000 soldater ur svenska och gästande utländska förband kommer  att öva på Gotland i samband med Aurora 17.

Med sitt strategiskt viktiga läge är Gotland en betydande del av Aurora 17, inte minst då ett av de stora momenten innebär att öva hela totalförsvarskedjan. Cirka 2 500 soldater ska öva på ön under fem intensiva dagar. Enheterna delas in i två styrkor och syftet är helt enkelt att dessa ska tränas mot varandra. Det förklarar Kermith Larsson som är ansvarig för planering av övningen, som för manöverförbandens del pågår mellan den 17 och 22 september. – Uppgiften för den ena styrkan, den som kallas Stridsgrupp Visby, blir att ta terräng på norra Gotland, medan Stridsgrupp Bunge ska försvara den.

Målet är inte bara att ”bestrida motståndarnas operationsfrihet”, som det står i övningsplanen, utan att också utveckla förmågan att samordnat lösa stridsuppgifter med såväl olika svenska stridskrafter som med utländska förband.

I övningen ingår enheter från bland andra Finland och USA. I Stridsgrupp Bunge, som består av mellan 500 och 800 soldater, deltar även amerikanska attackhelikoptrar. I övningens inledande skede kommer en amerikansk spaningsstyrka att luftlandsättas och när 31:a lätta skyttebataljonen anländer sjövägen samarbetar de med en enhet ur amerikanska marinkåren. Stridsgrupp Visby består i huvudsak av den 18:e stridsgruppen, som finns på Gotland sedan sommaren 2017, och ett infanterikompani från Finland. När de når norra Gotland får de understöd av delar ur 2:a amfibiebataljonen. Totalt utgör Stridsgrupp Visby cirka 1 000 soldater. Parallellt med övningsmomenten som sker från Tofta skjutfält, strax söder om Visby, upp mot norra Gotland, skyddar 61:a luftvärnsbataljonen Visby flygplats och hamnen mot angrepp från Stridsgrupp Bunge. Läs artikel

Regjering og regjering styrer fortsatt mot en avvikling av landmakten. Dersom regjeringen står fast på at landmakten må finansieres innenfor gjeldende budsjettramme i langtidsplanen for Forsvaret (LTP), og selv om Hæren skulle få 100 prosent av pengene som blir lovet de neste 20 årene, vil Norge fortsatt i beste fall kun ha en marginal hær…

Et ensidig fokus på teknologi og eventuelt langtrekkende eller avstandlevert ild, som det også kalles, uten mange nok mennesker til å kjempe på bakken, er en farlig strategi. Det betyr i realiteten at den eneste måten vi kan slåss på er å bruke våre egne strategiske kapasiteter (som kampfly og missilsystemer) for å forsøke å ramme strategisk viktige mål hos fienden. Men etter den søte kløe kommer som kjent den sure svie. Å skru sammen framtidens landmakt slik vil i betydelig grad gi framtidige regjeringer begrenset politisk handlerom. Dersom det eneste alternativet regjeringen har i en alvorlig krisesituasjon er å eskalere konflikten, vil politikerne fort bli handlingslammet. Vi må også ha volum for å kunne ha forsvarsevne som også fungerer som en god krigsforebyggende terskel. Volum må prioriteres. Og den landmakten vi har må bringes i kampklar stand så snart som overhodet mulig. Noe annet er å spille russisk rulett med norske borgeres sikkerhet. Det er også uakseptabelt dersom dobbeltspillet videreføres, slik at kvinner og menn i Kongens klær ikke får de pengene de faktisk er blitt lovet. I stedet bør dagens langtidsplan, også kalt korttidsplanen, erstattes av en ny plan og med en ny budsjettramme. Det er på tide at Norge legger en strategi for snarest mulig å gjennomføre 2-prosentmålet i praktisk politikk. Noe annet er uansvarlig. Läs artikel

Nästa vecka inleds Aurora, den största svenska försvarsövningen på över 20 år. I övningen deltar också förband från åtta andra länder, främst USA. Det har väckt kritik, liksom det faktum att övningens angripare har stora likheter med Ryssland…

Vänsterpartiets försvarspolitiker Stig Henriksson vänder sig mot övningens upplägg:

– Land A – vars gränser råkar sammanfalla med Rysslands – gör en överraskningsattack mot Sverige. Då möter de inte bara svenska soldater utan även soldater från ett antal Natoländer. Det mer än antyder att Sverige kan ha stationerat utländsk trupp på vårt eget territorium redan i fredstid. En gräns som inte borde vare sig överskridas eller signaleras till omvärlden, kritiserar Stig Henriksson.

Scenariot är godkänt av regeringen och försvarsminister Peter Hultqvist (S) bemöter kritiken:

– Sverige är ett alliansfritt land och vi har inga ambitioner att på något sätt visa upp aggressivitet mot andra. Däremot har vi ambitionen att öka vår militära förmåga. I alla övningar har man ju både försvarare och angripare, A- och B-styrkor, blå och röda styrkor eller vad du nu väljer att kalla dem. Annars kan du ju inte öva, säger Hultqvist. Läs artikel