utvald

Ordföranden i Norges Röda Kors, Roger Mood, tidigare generallöjtnant och norsk arméchef, skriver i Dagbladet (13/11) om behovet av att utbilda norska soldater i humanitär rätt och Genèvekonventionerna. Det brister idag, menar Mood och tar upp problemet med att följa konventionerna genom ett exempel från kriget i Afghanistan.

Norska soldater på patrull 2009 i distriktet Shirin Tagab upptäckte två personer på en motorcykel. Soldaterna misstänkte talibaner, försökte stoppa motorcykeln och sköt sedan varningsskott utan resultat och därefter verkanseld som träffade personerna. Passageraren visade sig vara en pojke på 10–12 år som sedan togs om hand för första hjälpen.

Mood ställer frågan om det var rätt handlat.

Läs mer

Utgivarna: Med anledning av uppgifterna att 55 miljarder fattas försvaret och att det främst kommer att drabba markstyrkorna och möjligheterna att bygga upp ett  territorialförsvar för hela landet återpublicerar vi här ett inlägg från 14 juni i år.

Sverige saknar ett territorialförsvar för hela landet. Sedan värnplikten drogs ned under 90-talet och allmänna värnplikten avskaffades 2009 har landet haft ett tröskelförsvar bestående av flyg, ubåtar och ett fåtal markstyrkor. Försvarsdoktrinen är att vi skall få hjälp utifrån om vi angrips och att ”tröskeln” i det längsta skall avhålla en angripare att gå till attack.

Försvarsberedningen anger nu att försvaret skall kunna hålla stånd som högst tre månader. Om angriparen bitit sig fast skall försvaret föra en uppehållande strid, men för att återta territorium är bedömningen att USA eller Nato måste komma till hjälp. (Vi har tidigare kommenterat Försvarsberedningens rapport på den här sajten.)

Läs mer

Sveriges utrikesminister Ann Linde gav fortsatt stöd till koalitionen Operation Inherent Resolve (OIR), vid ett möte den 13 november i Washington DC med utrikesministrarna för utvalda länder som deltar i koalitionen.

Under mötet försäkrade USA att man kommer att fortsätta vara en del av militärkoalitionen.  USA:s utrikesminister Mike Pompeo menade att tillbakadragandet i nordöstra Syrien främst handlar om omgrupperingar.

Beskedet togs emot positivt av Ann Linde, som för SVT förklarade att ”det viktiga med det här mötet var att USA sa att de kommer att fortsätta vara aktiva i koalitionen mot Isil, eller Daesh. Kampen är inte över”.

Det svenska ställningstagandet betyder fortsatt stöd till en olaglig militär intervention i Syrien.

Läs mer

Statsminister Stefan Lövfen är beredd att tumma på hittills rådande princip om enhällighet inom EU i fråga om utrikespolitik och istället bidra till att införa ett system med kvalificerad majoritet. Detta ska ske utan att det görs ”avkall på varje landsrätt att själv besluta om sin säkerhetspolitiska linje”. När det gäller mänskliga rättigheter och internationella konflikter ska enighet inte behöva råda, menar statsministern. I detta han stöd av samtliga riksdagspartier utom två, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna.

Läs mer

Förbundsdagens president Wolfgang Schäuble uttryckte sig i liknande pessimistiska ordalag som Frankrikes statschef Emmanuel Macron angående situationen i Nato. CDU-politikern sade i ett anförande inför Europaparlamentet i Bryssel att säkerhetspartner uppfört sig på ett sätt ”som inte ens kritiker av alliansen någonsin trott vara möjligt”. Den regelbaserade internationella ordningen utsätts för press, enligt Schäuble, ”och det i en alltmer sammanflätad värld, där sanning inte mera räknas och nationella egoismer ges fria tyglar”.

Zeit OnLine 13 november

Europa und die Nato

Macron hat recht

Mit viel Wohlwollen kann man heute von gemischten Signalen aus Washington sprechen. Doch das Problem mit Sicherheitsstrategien ist, dass sie besser vom schlimmsten Fall ausgehen sollten als von Wunschdenken. Einerseits verlegen die USA so viele Truppen nach Europa wie nie seit dem Ende des Kalten Kriegs. Andererseits hat Trump die Nato für obsolet und der EU den Handelskrieg erklärt. Zudem ignoriert er etwa mit seiner Iran-Politik vitale Sicherheitsinteressen der Europäer. Das transatlantische Verhältnis ist, so muss man es sehen, in einem Zustand, der mit einer Bündnisgarantie eigentlich nicht vereinbar ist.

 Christiane Hoffmann i Der Spiegel 8 november

Akademisering är en trend som har spritt sig till alltfler yrkesområden. Den verkar allmänt sett vara led i olika slags professionaliseringsstrategier. Idag kan man avlägga akademiska examina i måltidskunskap, det vill säga efter utbildning till kock. Även konstnärliga verksamheter har fått full universitetsstatus, och det går att doktorera i balett. Inom vårdsektorn flödar det över av  disputerade sjuksköterskor. Forskningsanknytning är viktig som intellektuell markör och statushöjare.

Läs mer

Ryssland har enligt NRK (Norsk Rikskringkasting) påbörjat den största ubåtsoperationen sedan sovjettiden. Området för operationen är Norska havet, Barents hav och Nordatlanten.

Tio ubåtar deltar, varav åtta är atomdrivna.

Säkerhetspolitiska bedömare menar att det inte handlar om en övning utan om en operation för att demonstrera den ryska militära styrkan och visa att man med missiler från ubåtar kan nå USA.

Norska statsvetaren vid Norsk Utenrikspolitisk Institutt Julie Wilhelmsen menar att operationen är en del av ett eskalerande övningsmönster som man sett sedan 2014. Hon varnar för konsekvenserna av den norska politiken att alltmer stödja sig på USA och tillåta permanenta baser för USA i Nordnorge:

”Man må ta inn over seg at det å invitere amerikanerne inn for å fylle tomrommet kanskje ender med at vi får mindre sikkerhet fordi vi blir landet mellom de to stormaktene, sier Wilhelmsen.” (Verldens Gang 30/10)

Läs mer

i ett komplicerat världsläge är det viktigare än någonsin att Sverige har en genomtänkt och trovärdig säkerhetspolitik som bidrar till att hålla oss utanför krig och minskar spänningsnivån i Europa. En sådan säkerhetspolitik måste baseras på en grundlig analys och inte enbart på dagsaktuella värderingar.

Världsläget

Världen av idag präglas av motstridiga tendenser. De viktigaste förefaller mig vara följande: Den snabba teknikutvecklingen som slår igenom i globaliseringen. Alla hinner inte med i denna utveckling, och motsättningar uppstår mellan olika generationer och grupper. Den israeliske historikern Yuval Harari diskuterar detta i sina böcker och ser för sig en framtid av en härskande supergrupp av homus deus och den stora massan av människor, som egentligen inte behövs i produktionen. Man behöver inte gå så långt som till Harari för att inse att globaliseringen skapar problem och svikna förväntningar, samtidigt som den har bidragit till att lyfta många människor ur fattigdom och gett dem ett bättre liv. Hela artikeln finns här:Sverige och omvärlden

Anm: Artikeln är publicerad i Krigsvetenskapsakademins Tidskrift Nr 3 2019 och publiceras på denna sajt med författarens tillstånd

Inbördeskrig är de grymmaste av alla krig. Där dödas inte bara fiender, också vänner dödar varandra. Amerikanska inbördeskriget, finska inbördeskriget, spanska inbördeskriget. Fronterna är sällan klara, några krigets lagar respekteras ej, finns ej. Det är inte nation mot nation, inte religion mot religion, inte heller klass mot klass. Det är närmast som ett familjedrama: närstående, grannar blir de första offren. Det som ligger bortom bergen existerar inte, rättvisa existerar inte.

Det är en oförrätternas marknad, missförstånd uppförstoras, man hämnas för nyligen utkrävda hämnder. Nog för att det kan finnas ett mål för all sådan blodsspillan, men målet är sällan fred och aldrig samsyn, alltid utplåning, man vill komma över en annans tova. Sådan är brodermordets logik. Medan kriget stater emellan inte i första hand handlar om territorium utan om härskande, makten över den som kuvas. Nationalsocialismen var unik därigenom att den krigade både för erövring och för utplåning. Den grep och behöll makten genom vad som var ett inbördeskrig.

Läs mer

”Ett folk måste vara övat i vapen. Varje medborgare är född en fäderneslandets försvarare. Istället för fjorton dagars övning en gång för alla, vilken nu för tiden utgör varje ynglings krigiska utbildning, måste införas ett allmänt soldatliv, hela folket bildas till en stående armé.”[1]

Så skrev representanten i bondeståndet J. J. Rutberg i en motion till 1823 års riksdag. Uttalandet ingår i en liberalt progressiv politisk tradition. Upplysningsförfattare som Rousseau betraktade folkbeväpning som en medborgerlig plikt hos fria nationer. Den stora franska revolutionen gjorde allmän värnplikt till en politisk grundsats i jämbredd med principerna om folksuveränitet och nationellt oberoende. Under 1800-talet skulle det ena efter det andra av Europas länder överge de gamla furstehärarna och införa ett system med värnpliktsarméer. Men i Sverige dröjde det ända till 1901, innan försvaret kom att vila på den allmänna värnpliktens grund.

Läs mer