As the war in Ukraine continues to take thousands of lives, distressingly little attention is being devoted to bringing it to an end.

Negotiations are stalled, and other governments are not pushing for a resumption. At some point, however, hopefully sooner than later, there will be a negotiated settlement that will need to deal with the Donbas region in Eastern Ukraine. The Donbas was the focus of Russian President Vladimir Putin’s decree he issued three days before invading recognizing the claimed separate status of the region’s two provinces.

A Russian exit could come sooner if Moscow can find a way to claim success in promoting the status of the Russian speaking population of the Donbas. The situation of the Russian speaking population in the eastern reaches of Ukraine first drew international attention in 1994, not in the Donbas, but in Crimea, a peninsula jutting out into the Black Sea. Läs artikel

[…] På noen korte uker har jeg blitt anklaget for å være feig, en pacifist. Putin fryder seg visst når han leser mine advarsler om at krigen kan eskalere ut av kontroll. Å, jeg skal nok få angre når Russerne hanemarsjerer inn i Warszawa, Berlin, Washington.

Jeg som i et tiår har ropt i skogen om at Norges forsvar er for svakt, at vi må ruste opp for å verge oss mot Russland. Jeg som har talt for døve ører og havfruesmil om at Russland er det farligste landet, fordi storkriger ofte startes av utrangerte stormakter.

NATO og Russlands militærdoktriner er bygget på å forhindre krig gjennom avskrekking. Nedsiden av dette, er at terskelen for bruk av atomvåpen er lav skulle krig bryte ut. Sobre stemmer fortrenges av Churchill-imitatorer som mener ‘vi ikke kan la oss utpresse’ av noen få tusen atomstridshoder.

Inntil relativt nylig, ville krig ført til krav om forhandlinger og fred her til lands. Nå er fredsbevegelsen under angrep, i Dagbladet anklages de for å løpe fiendens ærend med fredssnakket sitt. Du ser kanskje hvor jeg vil hen: Hva har hendt med oss? […]

Ukraina har rett og plikt til å forsvare seg. Russland har all skyld, derom er alle enige. Det begynte med våpenhjelp. Nå har USA signalisert at de vil «beseire Russland på slagmarken» i Ukraina og advarer mot å kalle dette en stedfortrederkrig.

I Tyskland har støtten for å gi tunge våpen falt i takt med at folk innser at eskaleringsspiralen kan få ødeleggende konsekvenser. For hvis Russland ikke spiller sin tildelte rolle og klapper sammen kan vi bli part i en lang og blodig affære. Läs artikel

Både EU-Kommissionens formand, Ursula von der Leyen, og EU-Parlamentets formand, Roberta Metsola, taler mandag for en traktatændring, der blandt andet kan føre til kvalificerede flertalsvedtagelser på forsvarsområdet.

Udtalelserne falder på Europadagen 9. maj, hvor det europæiske samarbejde fejres over hele Europa.

Dermed åbner formændene for de to EU-institutioner en svær debat midt i optakten til den danske afstemning om forsvarsforbeholdet. Läs artikel

Socialdemokraterna kommer att fatta beslut den 15 maj om hur partiet ställer sig till ett Nato-medlemskap. Det säger partisekreterare Tobias Baudin vid en pressbriefing. […]

Den 12 maj ska Finlands president Sauli Niinistö ge besked om sin syn på Natomedlemskap och den 14 maj har Socialdemokraterna i Finland extra partifullmäktige och fattar beslut om Natomedlemskap. Statsminister Sanna Marin ska ge besked om sin personliga ståndpunkt inför mötet.

Detta framhåller Baudin som ett skäl till valet av tidpunkt för de svenska Socialdemokraternas besked.

– Det finns fördelar med att hålla jämn takt med vårt grannland och nära samarbetspartner, säger han och fortsätter:

– Det är bättre att fatta beslutet nu på söndag än att vänta en dryg vecka till. Vi kan fatta ett välgrundat beslut på söndag. […]

Partimedlemmarna och distrikten ska dock lämna sina synpunkter senast den 12:e maj. Frågan är varför inte de också först får ta del av den säkerhetspolitiska rapporten.

– Vi har ju dialog utifrån det läge som är givet just nu i partiet. Vad tycker medlemmar. Det är klart en fråga som har diskuterats på kongresser, runt om i landet, man vet vad som har hänt, processen i Finland och vad man har för synpunkter utifrån det här, säger Tobias Baudin (S).

TT: Men varför ska de tycka något före den här analysen när ni i partiledningen inte kan göra det?

– Det är partistyrelsen som äger den här frågan, det är de som ska tycka till till syvende och sist och fatta beslut och det gör de den 15 maj. Läs pressträffen

Sture Fjäder svarar (HBL Insändare 2.5) på mitt inlägg där jag skriver att Finland kan bli USA:s pudel i Nato, precis som Norge har blivit. Som sin första invändning för Fjäder fram att man ser att jag är långt ute på vänsterkanten.

Jag kan upplysa Fjäder om att jag är medlem i det norska centerpartiet. Men ifall jag nu vore ”långt ute på vänsterkanten”, så vadå? Vad är nu det för argument? Man har lov (och plikt?) att tänka självständigt oberoende av om man politiskt befinner sig på höger- eller vänsterkanten. […]

Nu verkar det tyvärr som om Sverige och Finland följer Naomi Kleins ”Chockdoktrinen”, där man så snabbt som möjligt i all hast för landet in i Nato, innan folk har hunnit samla sig och tänka efter. Läs artikel

Stormaktsklubben G7 – där USA, Frankrike, Tyskland, Kanada, Italien, Japan och Storbritannien ingår – är överens om att fasa ut eller förbjuda importen av rysk olja, med sikte på att straffa Rysslands president Vladimir Putin.

Pekka Haavisto, the Finnish foreign minister, is an understandably busy man these days.

The biggest news in the Nordic region of late is Finland’s apparently imminent decision to join NATO following the Russian invasion of Ukraine in late February. […]

FP: And the Aland Islands? Are you concerned about the Russians’ interest in the archipelago?

PH: Well of course if you look from the strategic point of view, the control of the Baltic Sea, the Aland islands are important, just as Gotland is. We are very aware of this issue or potential issue. For us it is important that we have our military planning regarding Aland, but of course that is only put in place if there is any threat against the islands. Läs artikel

Nå går diskusjonen i Finland om Ålands fremtidige status, samtidig som regjeringen i Helsingfors nærmer seg en Nato-søknad i høyt tempo. Noen mener at demilitariseringen er i spill.

Men det mener ikke lantråd Veronica Thörnroos fra Centerpartiet – regjeringssjefen på øya. Hun har et tydelig svar, et sitat fra den oppdaterte overenskomsten med Russland om Ålands demilitarisering fra 1921:

«Ingen militære, sjø- eller luftstyrker fra noe land får oppholde seg innenfor Ålands område i fredstid, bortsett fra under helt ekstraordinære omstendigheter når Finlands militære kan ta opphold for å opprettholde orden», leser hun høyt og tydelig for VG.

– Hvordan kan demilitarisering være forenlig med et finsk medlemskap i Nato, om Åland skulle bli angrepet? […]

– Om Åland blir truet, kan regjeringen i Helsingfors sende soldater hit. Men den vurderingen må gjøres i Helsingfors, vi har ingen etterretningstjeneste selv. Det finske forsvaret har jo plikt til å forsvare hele landet, inklusive Åland, legger hun til. […]

Men hva skjer om Nato gjør en annen vurdering? At Ålands strategiske beliggenhet skulle kreve militærbaser?

– I dokumentene vedrørende Nato-beslutningen, har Finlands regjering slått fast at at Ålands status skal opprettholdes, svarer Thörnroos. Läs artikel