Karl XIV Johan går igen. Senaste spökeriet finns i kultur­departements skrivelse Återkallelse av sändnings­tillstånd vid fara för Sveriges säkerhet, som publicerades i augusti och innehåller förslag till lagändringar.

Försvagningarna av yttrande­friheten riktas så gott som alltid mot den svagaste länken, överföringen eller distributionen av yttranden. I diktaturer är det en självklarhet med rigorös kontroll av internet som i Kina eller indragning av tillstånd för regim­kritiska tv-stationer som i Ryssland. Men även i demokratier av olika mognad har regeringar när de ansett att statsnyttan krävt det tagit steg för att kontrollera och begränsa medborgarnas rätt att sprida och ta del av information.

Karl XIV Johan hade sin indragnings­makt (mer om den nedan), under andra världskriget gällde transport­förbud för vissa tidningar och ordnings­stadgan användes för att stoppa Karl Gerhards kuplett Trojanska hästen. UD stängde 2006 SD-kurirens webbplats och förra kultur­ministern Jeanette Gustafsdotter lovordade EU:s direktiv att förbjuda distributionen av Sputnik och Russia Today. Ett annat exempel är den opinions­styrning som infördes med medie­stödet som endast ska kunna ges till demokratiskt sinnade publikationer. Ett stöd som nu föreslås ska vidgas och ersätta det traditionella presstödet som varit blint för innehållet.

I propositionen om en ny radio- och tv-lag 2019 beklagade regeringen Löfven att det saknades en möjlighet att återkalla ett tillstånd för radio- och tv-sändningar ”vars innehåll utgör en fara för Sveriges säkerhet”.

Enligt det nu framlagda förslaget i kultur­departementets pm, som handlar om just en sådan möjlighet, behöver det inte ha uppstått en faktisk skada, utan återkallelse av tillstånd ska kunna ske om det förelegat ”en viss sannolikhet” för skada och att det är ”rimligt från objektiv synpunkt att förvänta” att det uppstår en risk för Sveriges säkerhet. Läs artikel

On Tuesday, it became known that Norway and Russia have agreed on next year’s fisheries in the Barents Sea, despite the fact that the negotiations have taken place with the Ukraine war and with an increasingly more tense security situation as a backdrop.

Geir Hønneland, one of Norway’s leading researchers on Norwegian-Russian fisheries cooperation, shares his views on the new agreement with High North News.

”The key here is that Norway and Russia have actually agreed on a quota agreement for 2023 and that they have set the total quotas according to the scientific recommendations. They have also stayed within the Joint Norwegian-Russian Commission’s own negotiation framework on quota determination for the various fish stocks,” says the senior researcher at the Fridtjof Nansen Institute (FNI) and continues:

”None of them seems to have exploited the tense situation in order to put forward special demands or challenge the other party unnecessarily, like demanding total quotas that exceed the researcher’s advice. Or at least, such demands have not come to fruition, and the parties have stayed loyal to the negotiation framework.”

That is striking in today’s situation, Hønneland points out. Läs artikel

Det amerikanska hangarfartyget USS George H.W. Bush i Adriatiska havet underställs Nato. Stridsflyg lyfter mot den europeiska kontinenten för att understödja Natos stridsgrupper på marken. Detta är förutsättningarna för Natos återkommande Neptune Strike, som syftar till att försäkra allierade om stöd, avskräcka motståndare från angrepp och försvara alliansen. Och den här gången väntade svenska jägarsoldater i terrängen och svenska Gripenplan i luften.

Svenska jägarsoldater ur K 3 i Karlsborg fick under måndagen chansen att öva på att leda in Natos stridsflyg över polskt territorium. Från positioner på marken pekade soldaterna ut mål som Natoledda flygstridskrafter sedan bekämpade.

– Varje gång vi övar med Nato på det här sättet ökar vi vår förmåga att verka tillsammans. Vi har redan i dag en mycket hög grad av interoperabilitet med Nato. Som medlemmar kommer vi vara en netto-bidragsgivare till alliansens avskräckning från dag ett, säger generallöjtnant Michael Claesson, Försvarsmaktens insatschef. Läs pressmeddelande

Tromsø Municipality in Northern Norway has, almost without discussion, decided to break its friendship agreements with three Russian cities. They do it, says Mayor Gunnar Wilhelmsen, to mark the gravity of the situation. At the same time, he encourages other Northern Norwegian cities to do the same.

While the collective Western sanctions against Russia has the overarching aim of affecting the regime, Northern Norwegian municipalities are stepping forward to mark their distance to what is first and foremost people-to-people cooperation between Norway and Russia. […]

The cooperation between educational and cultural institutions is sanctioned, but the cooperation between researchers and artists is maintained. There is a clear divide that allows us to support Russian oppositionists while simultaneously giving us the opportunity, as democracies, to argue for our values in the meeting with a censored and nationalist reality on the other side of the border. Läs artikel

A team of nuclear safety and security experts will investigate Russia’s unfounded claims that Ukraine is building a ”dirty bomb,” the head of the U.N. nuclear watchdog said. The experts will carry out ”verification activities” at two facilities in Ukraine where Russia says the bombs are being prepared, he added. A dirty bomb combines conventional explosives, such as dynamite, with radioactive materials.

”Allegations have been made, inspections are on the way,” Rafael Mariano Grossi, the director general of the International Atomic Energy Agency, said Thursday.

His comments came in response to Russia’s U.N. envoy Vasily Nebenzya, who said following a meeting of the U.N. Security Council: ”We would be happy to be mistaken, but we cannot simply ignore these allegations, which are very serious and which may lead to very unfortunate consequences.” Läs artikel

Åklagarmyndigheten skriver i ett pressmeddelande att förundersökningsledaren, kammaråklagare Mats Ljungqvist, tillsammans med Säkerhetspolisen begärt hjälp av Försvarsmakten. De nya undersökningarna ska göras inom den svenska ekonomiska zonen.

”Jag har beslutat att tillsammans med Säkerhetspolisen genomföra ett antal kompletterande undersökningar på brottsplatsen. Försvarsmakten har efter förfrågan beslutat att biträda förundersökningen. Försvarsmakten har de resurser och den expertis som behövs för att kunna undersöka brottsplatsen på det sätt som vi önskar”, kommenterar Ljungqvist beslutet. Läs artikel

Google-översatt

[…] En berättelse har tagits fram om Finlands beslut att ansöka om medlemskap i militäralliansen Nato, enligt vilket det föranleddes av Rysslands attack mot Ukraina den 24 februari 2022. Efter att kriget bröt ut uppmanade president Niinistö också Putin att se sig i spegeln.

När den ryska invasionen startade jämförde vissa politiker och mainstreammedia den med vårt vinterkrig 1939-40. Ukrainarna sades utkämpa sitt eget ”vinterkrig”. Detta skapade direkt hat mot Ryssland och ryssar. Folket var rädda för att Ryssland skulle attackera Finland härnäst. Vi var tvungna att gå till Nato för säkerhet.

En annan sorts berättelse kunde ha presenterats om krigets erfarenheter.

Under vinterkriget attackerades Finland av ukrainska trupper som tillhörde den sovjetiska armén.

De flesta av de finska soldaterna som dödades i krigen gick förlorade när vårt land anslöt sig till det tyska anfallet mot Sovjetunionen i juni 1941. Finland satte sig för att erövra de territorier som förlorades under vinterkriget. Den gamla gränsen passerades också. Vi kunde också ha erinrat om kriget i Lappland, där vi förlorade många av våra soldater där också. När tyskarna drog sig tillbaka orsakade de stor förstörelse i Lappland.

Denna rapport skulle ha gett anledning att vara misstänksam mot alla stormakters politik och agerande.

Detta betänkande skulle ha förespråkat att vi skulle ha hållit oss på linje med Snellman, Ståhlberg, Mannerheim, Paasikivi och Kekkonen i vår utrikespolitik.

Krigspropagandan kopplad till vinterkriget täckte över att den finska utrikespolitiska ledningen långt före det ryska anfallet redan hade beslutat att ta den finska militäralliansen som medlem i Nato.

Vad gäller Sauli Niinistö så verkar det ha skett redan i början av 2021, då han gav konstiga intervjuer. Niinistö kritiserade riksdagens ståndpunkt, enligt vilken Finland inte tillåter att dess territorium används för fientliga syften mot andra länder. Han motiverade Finlands anskaffning av stridsflyg med att Finland måste delta i stormakternas ”hotbalans”.

Sauli Niinistö började aktivt driva på för vårt NATO-medlemskap senast i december 2021. Läs artikel

[…] It remains to be seen whether it will be the basis for other equipment agreements for Greece, which faces Turkey’s constant threats. The German chancellor does not share the direct comparison with the war in Ukraine. However,he sent a clear message to Erdogan: “Challenging the sovereignty of one NATO partner by another is not acceptable.” He offered to mediate, to the extent that Athens and Ankara deem it useful. […]

Greece faces similar territorial claims from Turkey, as in the case of Ukraine. The tension with Turkey in the Aegean is intensifying, with open threats against Greece, which call into question the sovereignty of the Greek islands on the Greek – and therefore European – borders in the Eastern Aegean. Can Greece count on Germany’s support for this?

The conditions, in our view, cannot be compared and I would recommend avoiding such comparisons. However, one thing is true: It is not acceptable for one NATO partner to challenge the sovereignty of another. This also applies to more or less veiled military threats. Good neighborly relations between Greece and Turkey are important not only for the two countries, but also for the whole of Europe. The German federal government maintains that open issues between the two countries must be resolved through dialogue and on the basis of international law. Our common goal, our vision should be to exploit the entire economic potential of the Eastern Mediterranean region. For the good of all countries. To the extent deemed useful by those involved, Germany can contribute to this. Läs intervjun

I Nato bör Sverige och Finland ihop med Norge skapa en gemensam armé för Nordkalotten.

Det föreslår nye ordföranden i riksdagens försvarsutskott Peter Hultqvist (S). Han anser att Försvarsmakten borde varit mer lyhörd för stridspiloternas lönekrav. […]

Efter åtta år som minister är han tillbaka som ordförande för försvarsutskottet. Hultqvist efterlyser en större medvetenhet om vad Sveriges och Finlands Nato-inträde innebär. En effekt är att det fördubblar försvarsalliansens gräns mot Ryssland.

– Ryssland kommer att vara ett problem för hela Europa och västvärlden under lång tid framöver. Även om kriget i Ukraina avslutas kommer spänningsläget inte att försvinna. Ryssland har varit, och är, ett auktoritärt land med expansionstankar. Därför måste vi ha en militär styrka med en hög tröskel och enighet i Nato och EU, säger Peter Hultqvist.

I Nato svarar varje land för sitt eget försvar – men för kris och krig utarbetas gemensamma försvarsplaner. Det innebär att svenska soldater ska kunna försvara norra Finlands gräns mot Ryssland?

– Ja, har vi ett gemensamt ansvar. Det är ju en av grunderna i Nato att man tar ett kollektivt ansvar. I Norden har vi en särskild förpliktelse att hjälpa varandra. Vi har redan nu krigsplanläggning med Finland, svarar Peter Hultqvist som säger att det blir avgörande att kunna försvara och dominera landområdet från ryska gränsen bort till norska kusten.

– En väldigt viktig uppgift blir att samordna arméerna i Finland, Sverige och Norge på norra skandinaviska halvön så att det i praktiken fungerar som en armé, säger han.

I dag håller Sverige på att bygga tre armébrigader (en brigad är cirka 4 500 militärer), varav en finns i Boden. Ett förstärkt försvar i norr utreds, till exempel ett återetablerat förband Kiruna. Hultqvist utesluter inte fler brigader. En annan viktig uppgift blir att koppla ihop de nordiska ländernas luftförsvar ned Natos.

– Ett integrerat luft- och missilförsvar är ett väldigt stor och viktig utmaning. Vi och Finland måste göra jobbet. Det är inte bara att besluta, utan det kräver ett omfattande arbete, understryker han. Läs intervjun

Svenska Försvarsmakten gör egna undersökningar av havsbotten nära gasläckorna på Nord Stream. Nu får man sällskap av ett ryskt fartyg som precis anlänt till platsen, rapporterar P4 Blekinge.

— Som med all annan verksamhet till sjöss får vi ta hänsyn till varandra. Att undersöka läckorna kräver inget tillstånd från svenska myndigheter, så vi får samsas om utrymmet, säger Jimmie Adamsson, informationschef på Marinen, till radion. Läs artikel