Ordförande i Natos militära kommitté: ”Dialog hjälper”

The Chairman went on to state that NATO’s role in the current security context cannot be limited to immediate actions such as Defence and Deterrence but needs to also include dialogue.“Acknowledging that a threat is defined through both one’s capability and intent, dialogue is a necessary component of any deterrence posture. Dialogue helps to understand mutual intent and therefore to avoid strategic miscalculations”.

When discussing the expectations for the Warsaw Summit, General Pavel highlighted that “in Warsaw, NATO will demonstrate its collective resolve and capability to deter and defend any threat, will demonstrate its resiliency, its willingness to promote dialogue and most of all NATO will prove that it is prepared for the Future”. Läs artikel

Fler intressenter av svensk mark, Per Blomquist

Låt oss slippa agitatorernas förmåga att sammanblanda begreppen och att kalla militär alliansfrihet för militär neutralitet. Det förefaller mig självklart att om något land anfaller Sverige, så upphör denna neutralitet och ett nytt läge uppstår.

Läs mer

Frågetecken kring gränsavtal, Vasabladet

I början av året förändrades mönstret för flyktingströmmarna till Finland. Plötsligt kom de från nordost. På kort tid kom det nästan 2 000 asyl­sökande från över 30 länder över gränsstationerna i Salla och Raja-Jooseppi. Det fanns skräckvisioner om hur detta bara var försmak av en flodvåg med tiotusentals människor som med de ryska gränsmyndigheternas goda minne skulle invadera norra­ Finland.
De visionerna blev aldrig besannade och strömmen över de två stationerna upphörde lika plötsligt som den börjat.

Nu har Finland och Ryssland ett avtal – i kraft i enbart 180 dagar – som stänger gränsöver­gångarna i Salla och Raja-Jooseppi för andra än medborgare i Finland, Ryssland och Vitryssland.

Många drar en stor suck av lättnad men avtalet har en rad märkliga drag. Läs artikel

Ge svar i sakfrågorna om värdlandsavtalet, Mats Engström i Aktuellt i Politiken

Det socialdemokratiska partikansliet hävdade i ett massutskick 25 februari i år att en formulering av Anna Lindh i Sälen år 2002 ligger till grund för Sveriges solidaritetsförklaring år 2009 och inriktningsbeslutet för försvarspolitiken år 2015. Partikansliet menade utifrån denna historieskrivning att värdlandsavtalet med Nato är positivt.
Argumentationen är märklig. Visserligen gav Göran Perssons regering den militära alliansfriheten en mer modern formulering, som är logisk efter kalla krigets slut och Sveriges inträde i EU. Det avspeglades i Anna Lindhs uttalande i Sälen om att Sverige knappast skulle förklara sig neutralt om ett annat EU-land skulle angripas.
Men Anna Lindh ansåg också att den militära alliansfriheten skulle ha en reell innebörd och var stark motståndare till ett Nato-medlemskap. Den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen, inklusive att kunna ge och ta emot militärt stöd, kom till långt senare, i Försvarsberedningens förhandlingar bakom stängda dörrar. Läs artikel

Amerikansk övning simulerade ryskt angrepp på Baltikum, Wasabladet

Ett ryskt angrepp på Baltikum simulerades nyligen i en amerikansk övning som också hade finländska deltagare, skriver Hufvudstadsbladet….

…En slutsats är att det sannolikt skulle uppstå en spricka inom Nato där vissa medlemsländer aktivt skulle svara på en rysk aggression, medan andra skulle vara mer passiva. Rapporten slår också fast att Nato och partnerländerna Finland och Sverige saknar en strategi för hur man ska konfrontera Ryssland eller någon annan angripare.? Läs artikel

Lögner och misstänkliggöranden

Det håller på att smyga sig in en lögnfaktor i den svenska ”Nato-debatten”. Först hette det att Sverige inte var militärt alliansfritt, utan ”allianslöst”: ty det saknade allianstillhörighet! Nu heter det att Sverige redan har ”lämnats alliansfriheten”, nämligen genom den så kallade solidaritetsförklaringen. (Moderaterna Hans Wallmark och Karin Enström i Aftonbladet 11/4.)

Solidaritetsförklaringen är sannerligen problematisk för den som vill hålla Sverige utanför alla krigiska förvecklingar, och den bör snarast upphöra att ingå i den säkerhetspolitiska arsenalen. Men än mer problematiskt för den parlamentariska oppositionen, som yrar om att Sverige sedan 2009 bedriver ”solidaritetspolitik”, är det faktum att landet har en regering som håller fast vid alliansfriheten i politiska uttalanden, dag ut och dag in.

Läs mer

Har detta utgjort politiskt substitut för Nato? Niklas Wiklund, SvD

Förra veckan fick vi det tråkiga beskedet att Norge säger nej till köp av den nya svensktillverkade ubåten A26. I kölvattnet av detta besked har en politisk debatt blossat upp huruvida projektet är genomförbart på egen hand utan större kostnadsökningar. Nordiska försvarssamarbeten inom materielområdet har varit högt prioriterat av de olika regeringarna under åren. Men våra svenska politiker har ofta prioriterat själva samarbetet högre än den rent militära nyttan. Möjligen så har dessa nordiska militära samarbeten också utgjort ett politiskt substitut för Nato?

Exempel på nordiska samarbetsprojekt är Helikopter 14, ubåtsprojektet Viking, splitterskyddade granatkastare och artillerisystemet Archer. Det uttalade syftet med de samnordiska materielprojekten har varit att ”på ett kostnadseffektivt sätt öka respektive lands försvarsförmåga”. Men utfallen visar tyvärr allt för ofta på havererade samarbeten och en rad kompromisslösningar som följd. Läs artikel

Försvarskostnader i fem länder, FOI

FOI har jämfört försvarskostnader i fem länder: Sverige, Finland, Danmark, Norge och Österrike. Alla utom Sverige har någon form av värnplikt kvar. Sverige är det enda landet med renodlad yrkesarmé.

Flera av skillnaderna i antalet personer i försvaret och kostnadernas fördelning på olika personalkategorier mellan Sverige och Finland kan hänföras till värnplikten. ”Den totala försvarsstyrkan är avsevärt högre i Finland än i övriga länder. Finland har ett mobiliseringsförsvar med ett stort antal i fred hemförlovade värnpliktsförband liknande det som även fanns i Sverige före övergången till frivillighet. I Sverige finns utöver heltidsanställd militär personal även deltidsanställda reservofficerare, soldater och sjömän. Målet för dessa i krigsorganisationen är 2 400 reservofficerare och 10 000 soldater och sjömän. I dag saknas dock en stor del av denna personal varför vakanserna fylls med tidigare värnpliktiga.”

Svenska försvaret omfattade 2014 totalt 26 552 personer varav den militära personalen är 15 052. Målet är satt till 50 000. Finland har med sitt värnpliktsförsvar en totalförsvarsstyrka på 230 000. Försvarsutgifterna 2014 i andel av BNP var i stort sett desamma för Sverige och Finland, 1.15 resp 1.20 procent.Läs rapporten:  foir_4238 (1) (1)

”Gränsavtalet med Ryssland är bra för Finland”, president Niinistö

Avtalet mellan Finland och Ryssland om vem som får komma över gränsen vid övergångarna i Raja-Jooseppi och Salla har lett till diskussion….

…I dag har president Sauli Niinistö uttalat sig i frågan under ett besök i Lappland. – Det var Finlands önskan att få till stånd ett avtal om att begränsa gränstrafiken vid östgränsen. Ryssland hade för egen del inga sådana önskemål, sade Niinistö i Ivalo. Presidenten påminde om hur situationen var ännu för någon månad sedan.

– Vi (inklusive medierna) var mycket oroliga, till och med överdrivet oroliga, för att hundratalstusen människor skulle komma över gränsen från Ryssland. Det är självklart att vi agerade, sade presidenten. Ett annat alternativ hade varit att Finland inte skulle ha föreslagit något avtal överhuvudtaget, konstaterade presidenten. Han sade att avtalet kanske inte ”till punkt och pricka” var sådant som vi hade önskat, men det betyder inte att vi inte skulle behöva det. Läs artikel

Rysslandsforskare försvarar president Niinistö: Gränsavtalet var ett måste, svenska.yle.fi

EU kan nog se mellan fingrarna när det gäller ett tidsbundet gränsavtal med Ryssland. Det anser Rysslandsforskaren Hanna Smith, som förklarar varför Ryssland inte ville ge EU-medlemmar rättigheter i avtalet.

På onsdagen svarade president Sauli Niinistö på mothugget kring avtalet om att begränsa trafiken vid östgränsen. Finland och Ryssland enades om avtalet i mars.

Många frågor har väckts om varför endast medborgare från Finland, Ryssland och Vitryssland har rätt att gå över ryska gränsen i Lappland, då Finland först föreslog att gränsen skulle vara öppen också för EU-medborgare. Läs artikel