Säkerheten i Nordeuropa och Finlands och Sveriges försvarssamarbete är huvudteman vid årets Gullranda-diskussioner, där republikens president Sauli Niinistö står värd den 19–20 juni 2016. Sveriges statsminister Stefan Löfven håller tal på söndag kväll. President Niinistö och statsminister Löfven har också ett bilateralt möte före evenemanget.

På måndagen inleds programmet med en diskussion om säkerheten i Östersjöområdet och Nordeuropa. I paneldiskussionen deltar från Finland riksdagsledamot Erkki Tuomioja och ambassadör René Nyberg och från Sverige riksdagsledamot Allan Widman, försvarsutskottets ordförande, och ambassadör Mats Bergqvist. Riksdagsledamot Carl Haglund leder diskussionen.

Läs mer: http://www.presidentti.fi/public/default.aspx?contentid=346785&culture=sv-FI

Ubåtsfrågor i Norge och Sverige var temat för ett samtal mellan flaggkommendör (motsvarar flottiljamiral i Sverige) Jacob Børresen och ambassadör Mathias Mossberg (huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning och författare till boken I mörka vatten; 2:a uppl., Karneval förlag, 2016) på ABF-huset i Stockholm den 31 maj. Vi återger här deras inledande konversation.

Moderaternas vurm för NATO är begriplig. När de hade makten skapades det som i folkmun kallas enveckasförsvaret. Då blir det naturligt att söka skydd från andra.

Moderaterna prioriterade saker. Försvaret var inte en av dem. Skattesänkningar var det.

Under deras regeringstid lade de inte två procent av BNP på försvaret – något som NATO kräver för medlemskap. Moderaterna var inte ens villig att höja anslagen till försvaret så att Sverige kommer upp i de två procent som krävs. De försökte inte ens, utan gjorde enorma nedskärningar.

Läs mer: https://alliansfritt.nu/nyheter/snackar-snacket-gar-inte-gaet

Försvarsalliansen Natos övervaknings- och stridsledningsflyg får även fortsättningsvis flyga över Sverige, från Norge till Polen och vice versa. Det nya tillståndet gäller ett halvår från den 1 juni, rapporterar SVT Nyheter.

Läs mer: http://www.dn.se/nyheter/sverige/nato-plan-far-nytt-tillstand/

BRUSSELS — Six weeks before a critical summit meeting aimed at bolstering NATO’s deterrence against a resurgent Russia, the alliance is facing a long list of challenges. The first is to find a country to lead the last of four military units to be deployed in Poland and the three Baltic nations.

But that, analysts say, could be the least of its problems.

Läs hela artikeln

I sitt tal I Tirana berörde Alexander Vershbow Natos relation till Sverige och Finland:

I also believe that Euro-Atlantic integration is the key to stability here in the Balkans.  Now, that doesn’t mean that every nation should necessarily seek NATO membership.  We respect the choices of non-member countries like Serbia, as well as Austria, Sweden and Finland, to pursue partnership rather than membership.

När det gäller Baltikum framhöll han:

We will build on our strong political and practical support for Ukraine and strengthen our capacity-building efforts in Moldova and Georgia.  We will continue to work closely with Finland and Sweden, who have been long-time contributors to NATO operations in Afghanistan and the Balkans, and who have a significant contribution to make to security in the Baltic region.

Läs mer: http://www.nato.int/cps/en/natohq/opinions_131654.htm?selectedLocale=en

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland.

Läs mer och lyssna på inslaget

Statsminister Juha Sipilä (C) sade till Yle att Finland inte kan ansöka om medlemskap i Nato utan att först ordna en folkomröstning.

Enligt Sipilä är Centern helt enig med president Sauli Niinistö, som likaså anser att det bör ordnas en folkomröstning ifall ett medlemskap blir aktuellt.

Även SDP, De gröna och Vänsterförbundet tycker det är självklart att en eventuell Natoanslutning kräver väljarnas samtycke.

Sannfinländarna har ett krav på en Nato-folkomröstning inskriven i sitt försvarspolitiska program.

Läs mer: http://svenska.yle.fi/artikel/2016/05/29/nato-folkomrostning-har-brett-stod-bland-partierna

På frågan om hur Finland skulle fatta beslut om en ändring av sin försvarspolitiska linje svarar Niinistö entydligt.

– Om ni med linje hänvisar till en ansökan om medlemskap i Nato, skulle det vara en ytterst betydande kursändring. Om en sådan kursändring måste man fråga folket, sade presidenten.

Han håller alltså fast vid att det bör arrangeras en folkomröstning om frågan blir aktuell.

Presidenten anser en del av diskussioninläggen varit konstiga.

– Jag har förundrat mig över att en del tycker att man inte kan fråga folket, eftersom folket enligt dem skulle svara fel, sade Niinistö.

Samtidigt har det parti som Niinistö representerat, Samlingspartiets partistyrelse nyligen sagt att Finland bör ansöka om att bli medlem i Nato under de närmaste åren.

Det här upplever presidenten inte stå i konflikt med hans egen syn.

– Samlingspartiet har haft samma linje sedan 2005 och jag har sedan dess valts till president som representant för det partiet, sade Niinistö. Läs artikel

Ännu har ingen av våra liberala förespråkare för en svensk anslutning till Nato lyckats förklara varför Ryssland skulle anfalla Sverige. Trots att just det hotet är deras huvudargument.

Det ryska anfallet kan till och med förväntas ”inom några år”, hotade den svenska arméchefen generallöjtnant Brännström för bara ett halvår sen. Liberala ledarskribenter och deras inhyrda militärkolumnister applåderade.

Jag var inte ensam om att be om en förklaring. Vad skulle Ryssland ­tjäna på att anfalla Sverige? Erövra mer skog och järnmalm? Och vad skulle Ryssland förlora på att anfalla Sverige? Läs  krönikan

Samlingspartiets partistyrelse anser att Finland borde ansöka om medlemskap i Nato under de närmaste åren. Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva, som ligger bakom formuleringen, betonar att ställningstagandet inte innehåller någon mer exakt tidsangivelse.

– Jag ser inget nytt idet här. Här sägs inte att det ska göras här och nu, säger Kanerva…

– Samlingspartiet håller på att lösgöra sig från den kontinuerliga linjen i utrikespolitiken, säger ordföranden för SDP:s riksdagsgrupp, Antti Lindtman.

– Finlands utrikespolitik har baserats på att Finland och Sverige hålls utanför militärallianserna. Den linjen ökar stabiliteten inom området, säger Lindtman.

Han undrar varför inte Samlingspartiet stöder en president som kommer från de egna leden. Lindtman anser att det är märkligt att det under osäkra tider kommer motstridiga budskap från Finland. Läs artikel