Niinistö: Cirkeln av misstroende måste brytas, Hufvudstadsbladet

av

President Sauli Niinistö säger att den stämning av misstro som råder mellan Nato och Ryssland måste brytas.

– Utsikten att misstroendet bara växer och växer stadigt, är mycket dålig, säger president Sauli Niinistö till FNB.

– I de baltiska länderna är man rädda för Ryssland, i Ryssland känner man att Nato är ett hot. Samtidigt försäkrar både Ryssland och Nato själva att de inte hotar någon. Vi befinner oss i en cirkel av misstroende.

Niinistö säger att han presenterade tanken om förbättrad flygsäkerhet i Östersjöregionen för Rysslands president Vladimir Putin som en del av strävan att förbättra tilliten. I Ryssland har man kallat initiativet för ”Niinistö-avtalet”, vilket Niinistö inte har något emot…

Niinistö sade att andan under gårdagens möte, trots hårda uttalanden, var bättre än under det senaste mötet i april. Den avgörande mätaren för framsteg är trots det fortfarande hur fredsavtalet i Ukraina verkställs.

– Om man talar mer omfattande om lugna ned situationen så är det Minsk-avtalet som kommer att vara mätaren för det under de kommande månaderna. Läs artikel

Bara SD stödjer rekryteringskontor i Luleå, Roger Richthoff och Mikael Jansson , Norrbottens Kuriren

av

Vi i Sverigedemokraterna har under en följd av år kritiserat följderna av den stora personalförsörjningsreform som innebar att värnpliktsutbildningen övergavs. En av följderna av övergången har förutsägbart nog blivit att vi har fått dras med stora svårigheter att rekrytera tillräckligt många intresserade soldater för att kunna fylla upp organisationen. Det finns många skäl till detta, men det är allmänt känt att Försvarsmakten har stora svårigheter med att få nyrekryterade soldater att stanna kvar under längre tid i yrket…

När den här debattartikeln publiceras har den slutliga omröstningen i frågan just hållits i riksdagens kammare och resultatet blev precis förväntat: övriga partier motsatte sig vårt förslag om ett rekryteringskontor i Luleå. Det här är en tråkig utveckling som kommer att leda till att möjligheterna att bedriva effektiv rekrytering bland norrländska ungdomar försvåras. Om vi ska ta det nya personalförsörjningssystemet på allvar så krävs det konkreta åtgärder för att underlätta rekryteringen. Läs artikel

Satsning på försvaret måste synas, Robert Björenwall, Jaan Ungerson, Arbetarbladet

av

…

Situationen förvärras av att av de 50 000 som ska finnas i organisationen saknas många. Möjligheterna att få in de frivilliga krafter man hoppades på har visat sig mindre än förespråkarna för svenska yrkessoldater beräknade. Men problemet för det bantade försvaret är inte bara brist på soldater och sjömän utan också en minskad vilja hos ungdomar att söka sig till officersutbildningen med en hotande brist på befäl som följd.

Det som behövs i Sverige i dag är en ordentlig och övergripande försvars- och säkerhetspolitisk samordning präglad av helhets- och systemtänkande. Ett första steg på vägen är en återinförd värn- och tjänsteplikt för både män och kvinnor. Att den nya organisationen skulle innebära kostnader i form av utbildning, utrustning och återkommande övningar är en självklarhet. Lika självklart är att försvarets behov av tyngre materiel skull kräva nya resurser…

Med återinförd värnplikt och god planering kan försvaret på ett effektivt sätt dra nytta av den civila kompetens som finns i landet. Den svenska utbildningsnivån gör att försvaret utan större svårigheter bör kunna hitta värnpliktiga att skolas in på såväl försvar mot cyberhot som på andra moderna och tekniskt avancerade både förband och vapensystem. Läs artikel

Oberoende granskning av Norges insats i Afghanistan, Lars-Gunnar Liljestrand

av

Den norska utvärderingen av den militära och civila insatsen i Afghanistan, En god alliert – Norge i Afghanistan 2001–2014, presenterades den 6 juni i år. Den är gjord av en oavhängig kommission på uppdrag av den norska regeringen.

Här skiljer sig Norges regering från Sveriges. Svenska regeringen tillsatte, mot det uttalade kravet från en bred opinion, en traditionell departementsutredning. Enmansutredaren var en tidigare ledamot av och vice ordförande i riksdagens försvarsutskott, och hon hade själv varit med om att fatta besluten om Sveriges deltagande i kriget. Här föreligger en jävssituation

Av de 10 ledamöterna i den norska utredningen fanns flera från forskarvärlden, fyra professorer och två andra forskare. Kommissionen leddes av den tidigare ambassadören Bjørn Tore Godal.

Kommissionen skriver att den sökt att så långt möjligt utreda vilka beslutprocesser som låg till grund för insatsen, vilka viktiga vägval som gjordes och förklara dessa. Särskilt viktigt har varit att se vilket reellt handlingsutrymme som fanns. Mer än 330 personer – norska politiker och afghanska, militärer, veteraner samt ämbetsmän, norska, amerikanska och från Nato – har intervjuats. Utredningen har fått tillgång till vissa sekretessbelagda dokument men inte alla, vilket utredningen ser som ett problem, dock inte så att detta kommit att inverka på de huvudsakliga analyserna och slutsatserna.

Kommissionen sammanfattar med de inledande bistra orden:

”Etter mange års internasjonal innsats er situasjonen i Afghanistan nedslående. Militante islamistgrupper har fortsatt fotfeste i deler av landet, og Taliban står sterkere enn noen gang siden 2001. Krigshandlinger undergraver grunnlaget for økonomisk og sosial utvikling, truer oppnådde resultater og svekker mulighetene for å bygge en stabil, fungerende statsmakt på demokratisk grunnlag.”

Kommissionen konstaterar helt nyktert att Norge inte har förändrat något genom sin insats:

”I det store bildet har Norge ikke utgjort en betydelig forskjell.”

Läs mer

Även Sverige bör ha dialog med Ryssland, Frida Walinor, ledare i Dagens Industri

av

Även försvarsminister Peter Hultqvist ser avslagna ryska transpondrar som en oroande trend, vilket framgår av rapportering från Sveriges Radio nyligen. Media har också rapporterat om ÖB Micael Bydén, som under Almedalsveckan utmålade Ryssland som ett militärt hot. Detta har upprört Moskva, som undrar varför svenska företrädare inte ringer sina ryska kollegor snarare än att gå via media.

Svaret på den frågan är att frysningen av officiella kontakter med Ryssland efter Krimkrisen sätter stopp för detta. Men borde inte argumentet att vi ”inte kan låtsas som om inget hänt” snart vara utspelat? Vår markering lär ju ha gått fram till Moskva vid det här laget. Varken Finland eller Nato-länderna förnekar ju Krim- eller Ukrainakrisen trots deras dialog med Ryssland. Dessa har dessutom möjlighet att påverka ryssarnas agerande, exempelvis i transponderfrågan, samt har fördelen av öppna kommunikationskanaler om en incident skulle ske.

Det är hög tid att även Sverige återupptar dialogen med Ryssland. Den nuvarande hållningen provocerar mer än den ger.Läs artikel

Låsta positioner på mötet mellan Ryssland och Nato, Sveriges Radio

av

Ryssland och militäralliansen Nato möttes idag för i praktiken första gången sedan kriget började i Ukraina och efter Natos toppmöte i Warszawa.

De två sidorna var ense om att se till att det blir bättre flygsäkerhet i Östersjöområdet – men i de stora frågorna var de mycket långt från varandra.

– Nato ska studera det förslag som Ryssland lade fram om ökad flygsäkerhet i Östersjön, sa Natos generalsekretare Jens Stoltenberg efter att rådet Nato-Ryssland möttes idag. Ett möte som äger rum på ambassadörsnivå.

Förslaget kommer egentligen från Finland men Ryssland har anammat det och det innebär att alla militärplan i Östersjöområdet alltid måste ha sina så kallade transpondrar på så att de kan upptäckas och identifieras…

Stoltenberg sa att mötet hade varit nyttigt men uppriktigt, en diplomatiskt term som innebär stora motsättningar, den ryske Nato-ambassadören Alexander Grusjko sa bara att det hade varit uppriktigt.Läs artikel

”Västs agerande har stärkt den ryska regimen”, Stefan Hedlund slutreplik, Svenska Dagbladet

av

Föreställningen om universella värderingar är vacker i sig, men den är också en myt. Som tydligt visats av flyktingkrisen föreligger inte ens inom Europa någon form av gemensamma värderingar. Det skriver professor Stefan Hedlund i en slutreplik om Ryssland och Nato.

Den avslutande frågan måste därmed bli vilka framgångar väst kan anse sig ha vunnit – utöver självtillräcklig moralisk överlägsenhet?

Fabian Linde inleder sin replik på min artikel on Nato med att konstatera att han delar min oro över den eskalerande konflikten mellan Ryssland och Nato. Det är bra. Det innebär att vi kan vara klara över vad som bör placeras i fokus. Det som följer är inte lika bra. Via ett misslyckat försök att konstruera en logisk inkonsistens i min argumentation söker han få det till att jag är en ”apologet för den ryska officiella hållningen”. Det är en grov insinuation, som jag dock inte finner värd att bemöta vidare. Läs artikel

Sverige väntas fördubbla insatser mot IS, Svenska Dagbladet

av

Sverige har fått en förfrågan om att fördubbla sin militära insats i Irak. Det är en USA-ledd koalition mot terrorrörelsen IS som ställt frågan, och försvarsminister Peter Hultqvist (S) är positivt inställd, rapporterar Ekot.

– Jag ser det så att det är väldigt rimligt att vi utökar vår verksamhet och att vi också bidrar ytterligare. Det är många andra länder som har gjort det och vi bör också göra det. Läs artikel

Och nu dags för dialog, Viveca Dahl, vasabladet.fi

av

Dialogen är enligt Finlands president i god balans med avskräckningen. Det är ett budskap avsett att få medborgarna att känna sig trygga.

I dag möts representanter för Nato och Ryssland. Diskussionen ska bland annat handla om flyg­säkerheten på Östersjön och i östra Ukraina…

När båda parterna nu fått visa musklerna är det i dag dags för dialog. Dialogen är nu enligt Finlands president ”i god balans med avskräckningen.” (VBL 10.7.)

Det är ett budskap avsett att få medborgarna att känna sig trygga. Inte för mycket av det ena, inte för mycket av det andra.
Men samtidigt bidrar det till att skapa en känsl­a av att allt är ett spel – vilket det givetvis också är. Ett militärt schackspel som flera gånger i världshistorien slutat med katastrof.

Dialogen borde alltid ges större vikt än a­vskräckningen. Läs artikel

Eastern Flank Security: The Siren Song of NATO’s Hawks An Essay by Klaus Wiegrefe, Der Spiegel

av

NATO political and military leaders are intent on bolstering the alliance’s presence in the Baltic states and Poland. But does doing so actually improve European security? There is plenty of room for doubt…

Absolute security for one side translates to absolute insecurity for all other powers. Putin has already announced that he will react to the new NATO moves with countermeasures.

The declared goal of NATO’s more robust presence is that of making the eastern edge of the Western alliance more secure. It is legitimate to doubt whether NATO will achieve that goal. Läs artikel

Putin Alley Belarus ”Not threatened by ” by Nato reinforcement, Newsweek

av

Russia’s ally Belarus has dismissed suggestions the NATO reinforcement in the Baltics and Poland is a threat to its security, despite bordering two of the four countries involved…

According to Deputy Foreign Minister Elena Kupchina, however, Minsk sees no cause for alarm at NATO’s recent assurance measures in the east, Russian state news agency RIA Novostireported.

“We in Belarus do not consider the additional deployment of troops in the Baltic states and Poland as a direct threat to the security of Belarus,” Kupchina said during a conference in Kiev. Läs artikel