I ett offentligt meddelande den 23 november 2019 publicerade WikiLeaks en e-post från en medlem av undersökningskommissionen rörande användning av kemiska vapen (OPCW).
I e-posten uppges att kommissionen inte har varit objektiv och opartisk, när den utarbetat rapporten om påstådda kemiska vapen som skall ha satts in i den syriska staden Douma den 7 april 2018. Rapporten skall ha manipulerats, bland annat genom att det saknas grund för påståendena om att klorgas använts och att stora cylindrar med klorgas släppts från flygplan. Därmed skulle viktiga indikatorer på att syriska styrkor stått bakom attackerna vara felaktiga.
I fallet med Douma, liksom i fallet med påstådd attack med kemiska vapen i Syrien den 4 april 2017 i staden Khan Sheikun, har uppgifterna gått isär om vem som har legat bakom.
USA anföll en militäranläggning i Syrien med kryssningsmissiler den 7 april 2017 och angav som motiv hämnd för den påstådda gasattacken.
USA, Frankrike och Storbritannien bombade militära mål i Syrien den 14 april 2018, även denna gång som reaktion på påstådd användning av kemiska vapen i staden Douma.
Svenska regeringens reaktion på dessa insatser var avvaktande och till en början försiktigt kritisk.
Utrikesminister Margot Wallström kommenterade USA:s attack den 7 april 2017: ”Det är viktigt att det finns en folkrättslig grund för agerande, men nattens robotattack reser också frågor kring hur detta kan vara förenligt med folkrätten.” Hon menade att frågan måste föras tillbaka till Säkerhetsrådet, som i sin tur måste ta ansvar för att nå en hållbar politisk lösning. (Aftonbladet 7/4 2017)
Svenska regeringens kommentar till väststaternas bombattacker 2018 var dock mer förstående. Margot Wallström skrev i ett pressmeddelande att hon beklagade att Säkerhetsrådet, inte minst på grund av ryskt veto, inte kunnat enas om hur användningen av kemiska vapen i Syrien skall kunna stoppas på politisk väg, och hon sade vidare: ”USA, Storbritannien och Frankrike har i natt agerat militärt i Syrien med syfte att avskräcka från användning av kemiska vapen. Ansträngningarna för att nå en politisk lösning och efterleva kemvapenförbudet fortsätter. Det är nu viktigt att konflikten inte eskalerar, att den FN-ledda processen fortgår och att säkerhetsrådet tar sitt folkrättsliga ansvar. Det är bara så vi kan nå varaktig fred i Syrien.”
Det är av stor vikt att man kan fastlägga om någon part i en konflikt använder av FN förbjudna vapen, såsom kemiska vapen.
Svenska regeringen har tagit för givet uppgifterna som framförts från Väst, att syriska regeringsstyrkor använt kemiska vapen både 2017 och 2018. Av det som framkommit genom WikiLeaks idag ser man, att det är högst oklart både om kemiska vapen alls använts och i så fall av vem.
Svenska regeringen har rätt då den hävdar att frågan om brott mot förbudet mot användning av kemiska vapen hör hemma hos FN:s säkerhetsråd.
Däremot har svenska regeringen varit otydlig om det folkrättsliga läget. Den borde tydligt ha klargjort, att FN-stadgans våldsförbud gäller och inte kan sättas ur spel av några makter, ens med hänvisning till att kemiska vapen har satts in.
De nu publicerade uppgifterna från WikiLeaks om manipulation av rapporten från OPCW kan mycket väl vara sanna. Det gör då västmakternas bombattacker än mer förkastliga och skulle medföra att OPCW förlorar trovärdighet.
Men det ändrar inget i grundfrågan om våldsförbudet.
Användning av kemiska vapen är en krigsförbrytelse, vilken stat som än tillgriper den. Dock ges ingen rätt att använda militärt våld mot en sådan stat utan att FN:s säkerhetsråd så beslutat, och då endast sedan man har konstaterat att hot mot internationell fred och säkerhet föreligger som följd av användning av kemiska vapen.