Allt större fokus på kärnvapen ger ökad risk för eskalering – 2026 års SIPRI Yearbook, sipri.org

Resultaten i SIPRI Yearbook 2026 visar att länder alltmer förlitar sig på kärnvapen som verktyg för nationell makt, trots att riskerna för missdömningar och eskalering ökar. Ansträngningarna för att minska kärnvapnens antal och roll vrids tillbaka flera årtionden.

De nio kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea och Israel), fortsatte sina program för modernisering och utökning av sina kärnvapenarsenaler under 2025 och placerade under året ut flera nya vapensystem försedda med kärnvapen eller med kapacitet att bära kärnvapen.
I januari 2026 beräknades det totala antalet stridsspetsar vara 12 187, av dessa fanns 9745 i militära lager redo att användas . Omkring 4012 av dessa stridsspetsar var utplacerade med robotar och flygplan och resten fanns i centrala lager. Mellan 2100 och 2200 av de utplacerade stridsspetsarna hölls i högsta beredskap monterade på ballistiska robotar. Nästan alla dessa stridsspetsar var ryska eller amerikanska och i lägre grad franska och brittiska. Kina och Indien kan också placera ut ett mindre antal stridsspetsar på robotar under fredstid. Läs rapporten.

 

Finland prepared to down Ukrainian drones, defence minister warns, caliber.az

Finnish Defence Minister Antti Häkkänen has said that Finland must always be prepared to intercept drones that accidentally enter its airspace.

He noted that Russian strategic facilities are located near Finland’s border, making it impossible to rule out the possibility of Ukrainian drones entering Finnish airspace, Caliber.Az reports via Finnish media.

“We are primarily preparing for a situation in which, for some reason, one of the drones from a swarm launched from Ukraine goes off course. Such drones, if they enter our airspace, should be capable of being safely neutralised through the use of military force,” Häkkänen added. Läs artikel

Avspänning!

Anders Björnsson

Det är en seglivad myt att Sovjetunionen under senare delen av kalla kriget rustade sig till döds. Under 1960- och 70-talet fördes en avspänningspolitik mellan de motstående blocken, Öst och Väst, och på 80-talet ingick de båda supermakterna avtal om rustningsbegränsningar. Snarare är det troligt, som zoologen och dissidenten Zhores Medvedev framförde, att Sovjetunionen subventionerade sig till döds, genom konstlat låga priser på livsmedel (och långa brödköer) och på vodka (och höga alkoholrelaterade dödstal).

Avspänningen var på sitt sätt en offensiv politik. Den utmanade de militär-industriella komplexen på ömse håll. Det var inte fråga om avrustning, men om ett närmande i synen på utrikes- och säkerhetspolitik och om så kallade förtroendeskapande åtgärder. Kompromiss söktes istället för konfrontation.1 Washington hade fullt upp med kriget i Vietnam och oro i Latinamerika, Moskva med Maos Kina, Afghanistan och uppkäftiga vasaller. Den alliansfria rörelsen, med sin antikoloniala bas, blev en annan avspänningsfaktor.

När det kalla kriget var över, fick de varma krigen en renässans, märkvärdigt nog också i Europa där EU-projektet sålts in som en fredsbevarande kraft. Nya murar restes efter järnridåns demontering. Nya fiendebilder målades upp, andra dammades av. Avskräckning blev det nya föredragna verktyget. Och stormaktsdiplomatin förföll. Kina, som de gamla imperiemakterna försökt hålla nere under sekler, framträdde som ett nytt centrum för teknisk innovation och ekonomisk tillväxt. Men Kina är ingen krigarnation. Peking är smartare än så. Kina bygger inte militära allianser. Koreakriget blev dem en läxa.

Läs mer

Natos bidrag till försvaret av Sveriges territorium?

Utgivarna

Regeringen lämnade den 12 mars i år till riksdagen en redogörelse för verksamheten inom Nato under 2025. Skrivelsen ger anledning till ett par reflektioner om medlemskapets inverkan på Sveriges försvar.

Redogörelsen tar inte upp hur det är tänkt att Nato ska bidra till försvaret av det svenska territoriet. I skrivelsen ligger fokus på Sveriges integrering i Nato och på hur Sverige på olika sätt bidrar till Natos verksamhet för försvar av andra allierade. Redogörelsen återspeglar därmed den i ledande kretsar dominerande tankegången att det egentligen inte finna någon motsättning mellan nationellt svenskt försvar och deltagande i Natos operationer i utlandet; utan satsningen på det senare utgör ett fullgott substitut för bristerna i det förra. Men den föreställningen är knappast hållbar.

Genom anslutning till Nato har statsledningen med riksdagens stöd valt att i grunden förändra förutsättningarna för det svenska försvaret. Klarhet har dock knappast skapats om inriktningen:

Försvarsmaktens huvuduppgift är att försvara Sverige och allierade stater mot ett väpnat angrepp med utgångspunkt i det kollektiva försvaret inom Nato.”

Läs mer

Svenskt bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland, riksdagen.se

Regeringen skriver på sin hemsida den 5 juni om basen i norra Finland: Inrättandet av FLF Finland innebär att en svensk stridsgrupp i Boden i Sverige och den multinationella delen av ledningen i Rovaniemi börjar lyda under alliansens överbefälhavare för Europa (Supreme Allied Commander Europe, SACEUR) general Alexus G. Grynkewich.

Kommentar; Sverige kommer att ansvara för den nya framskjutna basen för landstyrkor (FLF) i Norra Finland och därmed följer som Peter Hultqvist säger i riksdagsdebatten om förslaget att Sverige är berett att ta ett stort ansvar för försvaret av inte bara norra Finland utan också Nordkalotten.
”Vi är beredda att avsätta militära resurser för detta och verka på  finskt område i den händelse att det är nödvändigt.”
Sverige har  få egna markstyrkor och saknar egentligen ett territorialförsvar av det egna landet. Med åtagandet för FLF som i ett första steg skall uppgå till 600 man och kunna utökas till 1200 försvagas det egna försvaret av Norrbotten.
Från socialdemokraterna har förslaget framförts att Sverige skall lagra försvarsmateriel i förväg på finsk mark. Det kan verka rationellt att ha
sådan materiel på  plats innan de svenska styrkorna kommer vilket kan verka rationellt men  binder Sverige än mer till insatser utomlands .(Utgivarna)

Peter Hultqvist (s): Sverige är alltså berett att ta ett stort ansvar för försvaret av inte bara norra Finland utan också Nordkalotten. Vi är beredda att avsätta militära resurser för detta och verka på finskt område i den händelse att det är nödvändigt.
Det är en del av det man kan kalla för en solidarisk allianspolitik. Det bidrar aktivt till säkerheten och stabiliteten i Euroatlantiska området, och det främjar svensk integration i Nato.
Sveriges engagemang i norra Finland är en del av ett samlat engagemang på Nordkalotten från Norge, Finland och Sverige. Det är alltså ett brett uppdrag.
Det innebär också att en annan fråga lyfts, som inte hanteras i det här förslaget. Det vore nämligen önskvärt och bra om man skulle kunna arrangera det hela så att förhandslagring av materiel, vapen och ammunition med mera, skulle kunna förläggas från svensk sida i Finland. Det skulle i stor utsträckning underlätta vårt åtagande. […]
Det här är en fråga som inte är löst. Vi har från Socialdemokraternas sida fört fram den i olika sammanhang, och därför gör jag det också i dag. Det här är något som en kommande regering måste ta tag i efter valet och se till att vi får en ordning där vi kan förhandslagra på finskt territorium. Det blir i praktiken ett defence cooperation agreement, för att använda ett begrepp som vi tidigare har använt i samband med att vi tecknat avtal. Det skulle naturligtvis också vara ett tydligt bevis på en fördjupad integration som skulle gagna Natos operativa planering. [,,,]
Det innebär också att en annan fråga lyfts, som inte hanteras i det här förslaget. Det vore nämligen önskvärt och bra om man skulle kunna arrangera det hela så att förhandslagring av materiel, vapen och ammunition med mera, skulle kunna förläggas från svensk sida i Finland. Det skulle i stor utsträckning underlätta vårt åtagande.  Läs referat från riksdagen

Är vi verkligen säkrare nu? dagensarena.se

Pierre Schori

Fem år efter det att Nato och dess mäktigaste medlem USA kördes ut ur Afghanistan av en påvert utrustad men fanatisk motståndsrörelse stod Sverige för för första gången värd för militäralliansen.

 ”Hedersgästen” på detta första Natotoppmöte i Sverige, utrikesminister Marco Rubio, påminde oss med sin närvaro i hamnstaden Helsingborg om Trumpregimens bistra budskap vad gäller den internationella havsrätten.

Flyganfall mot civila båtar på internationellt vatten ska upprepas närhelst det passar, var Rubios budskap, efter det att amerikanska attacker dödat ett antal venezolaner i en fiskebåt.

Så skedde också några månader senare, den 25 november i fjol, då kollegan krigsministern Pete Hegseth meddelade jublande: ”Detta är bara början. Vi ska döda dem alla”. Inget bevis har visats om att det rörde sig om knarkbåtar. Militära experter i USA menar att dessa attacker utgör ”ett olagligt dödande”. Läs artikel

 

Pressinbjudan Ramstein Flag 2026, mynewsdesk.com

Den nordliga delen av Natos flygövning Ramstein Flag 26 genomförs i år i Sverige, Finland, Norge och Danmark mellan den 8 och 19 juni 2026. Flygvapnet baserar på Norrbottens flygflottilj samt Bardufoss i Norge och deltar med stridsflyg, transportflyg, helikoptrar och markförband.

Ramstein Flag är en multinationell flygövning som leds av NATO Allied Air Command (AIRCOM) och som i år sträcker sig från de nordligaste delarna av Norge till de sydligaste delarna av Spanien. […]

— Norrbottens flygflottilj deltar med två stridsflygdivsioner under övningen samtidigt som flottiljen utövar Host Base Support för allierade förband. Med det menas att flygförband från Tjeckien och Frankrike samt DACC, en ledningsenhet ur Nato hemmahörande i Italien, är baserad på flottiljen. Som allierad är Host Base Support en huvuduppgift lika viktig att träna som kriget i luften, säger överste Peter Greber.   Läs inbjudan

Hundratals soldater behöver rekryteras till FLF Finland, officerstidningen.se

Planeringen av FLF Finland fortsätter med rekrytering av soldater och utbyggnad av infrastruktur. I höst kommer en handfull svenska officerare påbörja sin tjänstgöring i Rovaniemi som är i fokus för försvaret av Natos norra flank. Nyligen kom besked om löneförstärkning för I 19:s personal som ska tjänstgöra inom FLF Finland. […]

– Den här uppgiften är på riktigt och nu har stunden kommit när Sverige sätter upp FLF Finland för att knyta ihop hela avskräckningskonceptet längs Natos östra gräns mot Ryssland. Det är inspirerande att försöka få det här på plats och få det att fungera så bra som möjligt, säger Daniel Rydberg.

Det politiska beslutet i Nato om FLF Finland är ännu inte fattat, men planeringen och förberedelserna pågår i oförminskad takt. 191:a bataljon vid I 19 utgör grundstommen i styrkan. Den kommer att bestå av två skyttekompanier samt lednings- och logistikdelar. De kommer att få stöd från Göta ingenjörregemente, Ing 2, i Eksjö med fältarbetsförmåga samt från Göta Trängregemente, T 2, i Skövde, med ytterligare logistikdelar. […]

När FLF Finland är etablerad kommer uppdraget att bestå över tid. Svenska officerare vid staben i Rovaniemi kommer att tjänstgöra på kontraktslängder som vanligtvis ligger på mellan ett och tre år. Cirka 600 soldater stationerade vid I 19 i Boden kommer att ingå i styrkan till 2030, varav 400 ska tillhöra i 191:a bataljonen. Läs artikel

 

Fakulteten avstyrker förslag om återkallelse av medborgarskap, su.se

Betänkandet Återkallelse av svenskt medborgarskap (SOU 2026:21) innehåller förslag om att personer med dubbelt medborgarskap i vissa fall ska kunna förlora sitt svenska medborgarskap. Det gäller bland annat personer som dömts för brott som anses allvarligt hota Sveriges säkerhet eller skada Sveriges vitala intressen, samt personer som fått sitt medborgarskap genom osanna uppgifter eller bedrägligt förfarande. [ …]

Fakulteten riktar också kritik mot flera delar av den föreslagna regleringen ur rättssäkerhetssynpunkt. Särskilt problematiskt anses den föreslagna grunden att medborgarskap ska kunna återkallas vid brott som ”allvarligt skadar Sveriges vitala intressen”.

Enligt fakulteten är begreppet otydligt och öppet för tolkning, vilket riskerar att skapa osäkerhet och ge ett alltför stort utrymme för myndigheters bedömningar. Fakulteten ifrågasätter också om den föreslagna processordningen ger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier, särskilt eftersom bedömningarna i stor utsträckning skulle göras av Migrationsverket inom ramen för ett administrativt förfarande.

Fakulteten pekar även på risker kopplade till användning av underrättelseinformation, sekretess och begränsade möjligheter för den enskilde att bemöta säkerhetsrelaterade uppgifter. Läs pressmeddelande

 

Om vådan med Natos långtgående sekretess som anammas här i landet

Utgivarna

Vi är inte ensamma om att ifrågasätta den rigorösa och svårbegripliga sekretess, som tillämpas inom Nato och tycks kunna omfatta allt mellan himmel och jord. Sverige har följt efter och anpassat sekretesslagstiftningen i avsikt att täppa till eventuella luckor.

Konsekvensen av denna i system satta sekretess är skadlig på flera plan. Systemet medför att då information lämnas av Nato eller Försvarsmakten om frågor som avser alliansen eller Sveriges roll som medlem, så går det oftast inte att göra en realistisk värdering av vad som offentliggörs, eftersom kontexten är hemligstämplad. Systemet innebär vidare att grundläggande information inte är tillgänglig, vilket får till följd att en medborgerlig opinion, liksom forskare, tvingas spekulera och göra antaganden om vad som faktiskt gäller med ty åtföljande risk för att felaktiga uppgifter sprids.

Vi inser naturligtvis att vissa förhållanden inte bör offentliggöras. Men den sekretess som nu tillämpas är orimlig. Detta kan belysas med två exempel hämtade från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), som är en statlig förvaltningsmyndighet under Försvarsdepartementet. FOI bedriver forskning, utveckling och analys inom försvar och säkerhet.

I en rapport daterad den 15 maj i år redovisar FOI erfarenheterna från Sveriges deltagande i Natos förmågeplaneringsprocess (NDPP) åren 2022–2025. Detta är onekligen en angelägen sak att få belyst. De förmågemål för Sverige som beslutats inom ramarna för denna process har en avgörande inverkan på det svenska försvarets utveckling.

Författarna skriver i rapporten:

Författarna noterar att stora delar av NDPP och de dokument som tas fram i denna process omfattats av sekretess i Sverige. Detta försvårar spridning av information och debatt såväl i en bredare politisk krets som bland försvarsintresserade medborgare.”

Läs mer

US tells Europe, Canada to boost NATO air and naval forces as Washington steps back, reuters.com

The ​U.S. expects European NATO allies and Canada to swiftly increase the number of manned and unmanned aircraft and ships they contribute ‌to the alliance’s defence plans as Washington steps back in these areas, a top U.S. general said on Wednesday.
The statement by U.S. Air Force General Alexus Grynkewich, NATO’s top commander and the head of U.S. forces in Europe, followed a decision by the Trump administration to shrink the pool of U.S. military capabilities available to NATO in a ​crisis. […]
The U.S. did not ​publicly disclose details of the planned reductions. But they include cuts across a broad range of capabilities, including refuelling aircraft, fighter jets, drones and navy ​ships, according to figures provided to Reuters by a military source. Läs artikel

U.S. rightsizes NATO Force Model contributions, eucom.mil

Department of War officials notified Allies the United States would rightsize its contributions to the NATO Force Model, consistent with the burden sharing direction in the 2026 National Defense Strategy and the Department’s vision for a “NATO 3.0.”

Under Secretary for War for Policy Elbridge Colby is leading this initiative to ensure Europe takes primary responsibility for its own conventional defense in response to the security threats it faces. Mr. Alexander Velez-Green, Chief of Staff and Senior Counselor to the Under Secretary of War for Policy, notified Allies during a meeting of Defense policy officials at NATO headquarters in Brussels on May 22. Läs artikel