Månad: juli 2026

[…] Men det riktigt unika är att Ukraina deltar, för första gången någonsin i en större svensk övning. För min del var det momentet kanske det mest spännande.
Jag är frilansreporter och har rapporterat på plats från Ukraina sedan den fullskaliga invasionen bröt ut. I två år har jag varit fast bosatt i landet.
Jag har följt ett krig som totalt ändrats i grunden. Under de två första åren dominerades fronten av manöverkrig.
Den sida som bäst kunde få pansarskyttet att samverka med artilleriet, ägde slagfältet. “Krigsdimman” fanns fortfarande, vilket möjliggjorde en uppbyggnad av trupp utan fiendens vetskap.
Idah har soldaterna, artilleriet och stridsfordonen hamnat i skymundan till förmån för drönare. De orsakar 80–90 procent av alla förluster i kriget och frontlinjen kryllar av dem – Ukraina beräknas använda mer än 9 000 attackdrönare om dagen.
Det som kallas “kill-zone”, alltså där risken att dödas av en drönare bedöms som hög, ökar ständigt. Sist vi besökte fronten bakom Huljajpole var den på 30 kilometer. Spaningsdrönare har ännu längre räckvidd, och har gjort slagfältet helt transparent. Båda sidor vet alltid vad den andra gör.
Men trots att Nato har haft fyra år på sig att djupstudera kriget, har alliansen fått kritik för att inte ta förändringarna på allvar. Under deras stora vårövning förra året bjöds för första gången ukrainare in för att delta som B-styrka. Resultatet blev en kalldusch: Under en halv dag hade tio ukrainska drönaroperatörer oskadliggjort två Natobataljoner, innan övningen avbröts. Läs artikel

Besked om den nya antirobotkoalitionen gavs vid inledningen av måndagens möte i Paris för ”de villigas koalition” av 37 Ukraina-stöttande länder. […]

Enligt Zelenskyj bygger koalitionen på det ukrainska försvarsprojektet Freya och är tänkt att samla en lång rad olika europeiska system för att bygga upp ett europeiskt alternativ till USA:s Patriotrobotar. […]

Ukraina och Frankrike har dessutom gjort en ”vägplan” för att 16 franska Rafale-jaktplan ska kunna levereras till Ukraina, tidigast 2028–29. Läs artikel

We, the leaders of Denmark, France, Germany, Italy, Netherlands, Norway, Spain, Sweden, Ukraine and the United Kingdom recognizing the growing threat posed by ballistic missiles and the increasing importance of defence capabilities for the security of the European continent, announce today the initiation of the establishment of a purely defensive Anti-Ballistic Missile Coalition.  We express our support for its Flagship Project to work at pace to develop an Anti-Ballistic capability. […]

Through this Declaration, we aim to establish common operational requirements, joint technical working groups, clear governance mechanisms, and a roadmap towards the Coalition’s first operational capabilities – in line with our respective constitutional arrangements and international obligations. Läs uttalandet

Russia is running short of air-defence missiles after facing repeated waves of Ukrainian drone attacks, forcing it to redeploy many of its systems from remote regions previously considered safely beyond the reach of the front line.

The move has left strategically important military facilities in northern Russia more exposed as Ukraine’s long-range drone campaign reaches ever deeper into Russian territory.

Satellite imagery analysed by the Barents Observer indicates that at least two dozen mobile S-300 and S-400 long-range surface-to-air missile systems have been withdrawn from two air-defence positions protecting Severodvinsk since 2024.

The systems have most likely been redeployed to southern Russia, the Moscow region or occupied parts of Ukraine to strengthen air defences following repeated Ukrainian strikes.

The two now largely abandoned sites are the Coastal Missile Battery on Yagry Island and the Coastal Missile Defence Battalion at Mironov Hill. The latter lies about 12 kilometres south-west of the inlet leading to the Sevmash and Zvezdochka shipyards. Läs artikel

Sverige skickar tre stabsofficerare till Hormuz för att förbereda minröjningsarbetet i den viktiga handelspassagen.

Det meddelar utrikesminister Maria Malmer Stenergard för TV4 Nyheterna på plats vid Nato-toppmötet i Ankara.

”Regeringen har fattat beslut om att sända tre stabsofficerare för att bidra till arbetet som leds av Storbritannien och Frankrike för att de ska kunna förbereda en insats för bland annat minröjning i Hormuz-sundet. Uppgifter som skulle kunna vara aktuella också för Sverige. Insatsen kommer i så fall ske när det finns ett fredsavtal”, säger hon. Läs artikel

Det skriver Försvarsmaktens tidning Ruotuväki.

En försvarsdrönare används för att förstöra fiendedrönare. Däremot klarar drönartypen inte av att avvärja tyngre pjäser som ballistiska robotar.

Försvarsdrönare är lätta att använda och uppges vara kostnadseffektiva. Enligt Ruotuväki kostar en försvarsdrönare några tusentals euro.

Utbildningen i drönarsystemet kommer att införas stegvis.

– På hösten ska personalen testa att använda drönarna och nästa år ska vi utbilda beväringarna i att använda dem, säger överste Mano-Mikael Nokelainen till Ruotuväki. Läs artikel

Det var under gårdagens Nato-toppmöte i Ankara som USA:s president Donald Trump återigen uttryckte ett krav om att ta över Grönland och hotade med konsekvenser.

– Danmark spenderar inte tillräckligt med pengar för att verkligen hjälpa Grönland, men det är en viktig del för USA. Grönland är omgivet av kinesiska och ryska fartyg och borde vara kontrollerat av USA, inte av Danmark. Med alla pengar vi lägger på att hjälpa dem med Ryssland, vi behöver inte göra det. Vi skulle kunna dra tillbaka alla våra trupper från Europa, sa Trump.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen svarade med att landet är beredda att försvara Grönland och att ön inte är till salu.

Nu kommenterar även Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M), Trumps uttalande och uttrycker tydligt stöd för Danmark.

– Vi står alltid bakom dem och vi är bekymrade över den här retoriken. Jag tror helt ärligt att Trump tittar på en karta och då ser det ut som att Grönland egentligen borde tillhöra USA, och så kör han på det. Men vi vet att det pågår samtal mellan USA, Danmark och Grönland och det är bra för de måste bara få bort det här från agendan, säger Malmer Stenergard. Läs artikel

Kommentar:

Chefen för armén Jonny Lindfors har lämnat sin befattning och blir Sveriges militära representant i Nato och EU i Bryssel.  Lindfors har under sina tre år som arméchef profilerat sig som en ivrig förespråkare för arméns omställning från att vara inriktad på försvaret av Sverige till att i första hand bli en del av Natos styrkor.

Trots flera försvarsbeslut har armén stått och stampat på samma fläck vad gäller numerären. Vi har fortfarande bara två utrustade och övade brigader och två ytterligare planerade men inte färdiga. 

Lindfors uttalade redan i början av sitt tillträde som arméchef att brigader skulle öronmärkas för insatser utanför Sveriges gränser. Vi skulle då enligt hans resonemang kunna undgå att få kriget till vårt eget territorium. En tanke som framstår som alltmer absurd idag då vi ser hur Ukrainakriget inte stannar vid några landgränser. 

För Sverige återstår fortfarande uppgiften att återuppbygga ett eget territorialförsvar. Om en ny arméchef kommer att driva en sådan linje återstår att se. (Utgivarna)

När Officerstidningen träffar Jonny Lindfors är det som sagt en dag kvar innan han ska lämna över befälet för armén till ställföreträdande arméchef brigadgeneral Per Nilsson, som kommer att vara tjänsteförrättande chef fram till dess att en ny arméchef utses i början av hösten.

– Jag har nästan förträngt det där fram tills nyligen. Jag har ju vetat att den här dagen kommer. Det visste jag för tre år sedan när jag klev på. Men det är med viss sorg och en känsla av att det känns lite för tidigt att lämna armén, samtidigt som jag ser fram emot ett nytt förtroende och ett superspännande uppdrag. Men det är ändå en känslosam övergång. Mer än vad jag trodde det skulle vara.

– Nja, nej, det blir jag nog inte. Däremot har jag den här känslan av att jag hade gärna velat göra det här och det här också. Känslan är nog snarare att det här gick väldigt fort och att jag hade behövt mer tid. Läs  artikel

– Det blir vanskeligere og vanskeligere å feste tillit til at denne amerikanske administrasjonen har tenkt å stå ved sikkerhetsgarantier til sine europeiske allierte, sier Sverre Diesen, som i dag er sjefforsker ved Forsvarets forskningsinstitutt (FFI).

Diesen mener den amerikanske presidentens utspill føyer seg inn i en klar strategi.

– Det er fristende å se et mønster i dette. Først så utnytter han vår frykt for å bli forlatt av amerikanerne og får oss til å øke forsvarsbudsjettene våre. Først til 2 prosent, og når han skjønner at vi lar oss presse, så øker han like godt til 5 prosent. Når vi gjør det også i håp om å blidgjøre ham, så forlanger han at vi skal bruke disse pengene til å kjøpe amerikansk materiell, sier Diesen til NTB.

– Fra Trumps side dreier dette seg verken om Nato eller byrdefordeling, det er som med alt annet: Han er en korrupt og grisk kjeltring som utnytter sitt presidentembete både til å berike USA og til å berike seg selv, sier han til NTB.  Läs artikel