Väpnad styrka utomlands – mer makt till regeringen på riksdagens bekostnad?

Utgivarna

Det ligger i tiden att försöka flytta fram regeringens maktbefogenheter på riksdagens bekostnad. Trenden bekräftas av det nya betänkandet En säkrare utrikesförvaltning, SOU 2025:94.

Som vi tidigare redogjort för har regeringen lagt ett förslag om ändringar i regeringsformen med den innebörden: Viktig kritik mot oklarheter i förslaget att regeringen utan riksdagens medgivande ska ges rätt att sätta in svenska väpnade styrkor i utländska kriser och krig – BEVARA ALLIANSFRIHETEN och Undantagslagstiftning – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

Ett annat regeringsförslag med samma inriktning avser tillägg till lagen om operativt militärt stöd: Regeringen vill ha rätt att utan riksdagens medgivande sätta in svenska väpnade styrkor i utländska kriser och krig! – BEVARA ALLIANSFRIHETEN

I det nu framlagda betänkandet föreslås en ny lag som ska ge regeringen rätt att utan riksdagens medgivande sända en väpnad styrka utomlands. Vad skulle ett sådant mandat innebära och få för konsekvenser?

Lagförslaget i dess helhet har följande knapphändiga lydelse:

”Vid en kris eller katastrof som inträffar utomlands och som påverkar svenska intressen får regeringen sända en väpnad styrka utomlands för att i enlighet med internationell rätt stödja och genomföra en evakueringsinsats. En väpnad styrka får sändas endast om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Styrkan får omfatta högst 150 personer.”

Om man benar upp rekvisiten i denna lagtext för att försöka förstå vad det handlar om så blir slutsatsen att förslaget öppnar ett svåröverblickbart handlingsutrymme för regeringen, som kan vara förenat med väsentliga risker för Sveriges säkerhet.

 Utgångläget enligt förslaget är alltså att en kris eller katastrof inträffar utomlands. Detta definieras inte närmare, men som exempel nämns krigsliknande situationer, krigstillstånd och statskupper. Det handlar med andra ord om känsliga lägen, där svenska militära insatser kan leda till allvarliga konsekvenser för svensk säkerhet.

Läs mer

Informal meeting of defence ministers: press remarks by High Representative Kaja Kallas after the meeting, eeas.europa.eu

[…] Q. There have been three missile attacks against the Druzhba crude oil pipeline, which supports at least two European Member States. And in January, the European Commission pledged in writing that it would take actions against attacks like this, but recently, there is not too much what we can see. Why does the Commission not see it as a direct threat against European Union Member States and the critical infrastructure?

Kaja Kallas. Of course, what we what we have to keep in mind is that one of the places where the Russians get most resources to wage this war is oil, gas, fossil fuels. So therefore, the Commission has proposed a roadmap to really get rid of the Russian fossil fuels, because it is a bit contradictory that we try to stop this war but at the same time, we are the main buyers, as European countries, of the fossil fuels that actually fuel this war. This is, in the end, the target, the goal of the European Union to get rid of the Russian fossil fuels. Of course, any attacks on European soil, we always condemn. Thank you. Läs intervjun

Russia, China blast Europe’s Iran sanctions move, euractiv.com

Russia on Friday warned that the reimposition of sanctions against Iran risked ”irreparable consequences”, after Britain, France and Germany moved to reintroduce curbs over Tehran’s failure to comply with the 2015 nuclear deal.

”We strongly urge them to reconsider and review their erroneous decisions before they lead to irreparable consequences and further tragedy,” Russia’s foreign ministry said in a statement.

It accused the European trio of undermining diplomatic efforts to find a peaceful solution to the stand-off over Iran’s nuclear programme. Russia, a permanent member of the UN Security Council, is a party to the 2015 Joint Comprehensive Plan of Action or JCPOA, which provided Iran with sanctions relief in exchange for curbs on its nuclear programme.

The three countries, also dubbed the E3, notified the UN Security Council on Thursday that they ”believe Iran to be in significant non-performance of its commitments” under the agreement, according to a letter seen by AFP. The foreign ministers of France, Britain, and Germany said invoked the process known as ”the ’snapback’ mechanism,” which initiates a 30-day deadline for reimposing sanctions suspended under the 2015 accord. Läs artikel

Nato ska erbjudas att etablera ett signalkompani i Sverige, regeringen.se

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera ett signalkompani i Sverige. Försvarsmakten ska även förbereda samt genomföra etableringen så att signalkompaniet kan uppnå full förmåga 2029. […]

Regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att erbjuda Nato att etablera ett signalkompani i Sverige. Försvarsmakten ska även förbereda samt genomföra etableringen så att signalkompaniet kan uppnå full förmåga 2029. […]

I varje operationsområde i Nato finns i sin tur en signalbataljon som består av ett antal signalkompanier. Det möjliggör ledning av militära operationer i området. Läs pressmeddelande

Verdens største hangarskip tilbake i Nordsjøen, forsvaretsforum.no

I høst skal norske styrker trene sammen med det amerikanske hangarskipet USS Gerald R. Ford. Det skal foregå i norske farvann og nærområder, ifølge Forsvaret.

I fjor høst deltok et annet amerikansk hangarskip, USS Harry S. Truman, på Nato-øvelse i Nordsjøen.

Den norske fregatten KNM Thor Heyerdahl seiler sammen med USS Gerald R. Ford.

«Det er viktig for oss å øve sammen med våre allierte for å styrke interoperabilitet i våre nærområder. Det bidrar til sikkerhet og stabilitet i vår region», skriver Forsvaret i pressemeldingen. Läs artikel

August præget af øget aktivitet i Grønland, forsvaret.dk

Forsvaret har i august måned styrket sin opgaveløsning i Grønland på flere fronter, hvilket afspejler det øgede fokus på Arktis og Nordatlanten.

Det franske skib Fulmar fra Marine Nationale har under et besøg i Grønland haft en såkaldt PASSEX med det danske inspektionsskib Triton, hvor de to skibes besætninger sammen trænede et scenarie med brand ombord.
Også et nyligt tysk flådebesøg i Nuuk har været med til at sætte fokus på, at NATO-medlemslandede står sammen om at sikre stabilitet i Arktis.
Det tyske krigsskib fortsatte efter besøget i Nuuk over i en øvelse under den canadiske Operation Nanook Tuugaalik 2025, som også Søværnet deltager i med inspektionsfartøjet Lauge Koch. Ligeledes deltager Frankrig i øvelsen med skibet Garonne. Formålet med øvelsen, som foregår i både canadisk og grønlandsk farvand, er at træne NATO-allieredes evne til at beskytte Nordamerika mod hybride trusler.

Aktiviteterne kommer i kølvandet på den franske præsidents besøg i Grønland i juni, som tiltrak sig stor opmærksomhed. Läs artikel

Propositionen om att höja åldersgränsen för reserven till 65 år överlämnades till riksdagen, defmin.fi

Regeringen lämnade den 28 augusti 2025 en proposition till riksdagen med förslag till höjning av åldersgränsen för reserven till 65 år. Värnplikten föreslås fortsätta till utgången av det år då den värnpliktige fyller 65 år i stället för nuvarande 60 år. Höjningen av den övre åldersgränsen skulle gälla alla värnpliktiga som är födda 1966 och senare.

”Vi tar ytterligare ett steg framåt i stärkandet av Finlands säkerhet. Grunden för Finlands försvar är en omfattande reserv och vår försvarsvilja är Europas högsta. Detta återspeglas också i att det uttryckligen är många av reservisterna själva som har önskat att åldersgränsen höjs”, säger försvarsminister Antti Häkkänen. […]

Reservens storlek kommer att öka med 125 000 värnpliktiga under en övergångsperiod på fem år. År 2031 kommer reserven att uppgå till cirka en miljon personer. Läs pressmeddelande

Har militær aktivitet i Arktis økt etter 2022? nupi.no

[…] I en ny fagartikkel analyserer Karsten Friis, seniorforsker ved NUPI, hvordan russisk og vestlig militær aktivitet i det europeiske Arktis har utviklet seg før og etter 2022. Studien utfordrer antagelser om økt militær eskalering i nord som følge av Ukraina-krigen og stiller spørsmålet: Hvordan har egentlig Russland- og NATOs militære aktivitet i Arktis utviklet seg?

Ingen stat har større militær kapabilitet i Arktis enn Russland. Den russiske Nordflåten med base på Kolahalvøya utgjør kjernen i Russlands maritime kjernefysiske andreslagsevne. Ubåtene her er ment å kunne gjennomføre et gjengjeldelsesangrep dersom Russland skulle bli utsatt for et atomangrep.

For å beskytte denne kapasiteten har Russland utviklet det som kalles et «bastionforsvar». Med andre ord søker de å etablere et trygt operasjonsområde i Barentshavet, skjermet mot inntrengere fra fiendtlige styrker.

– De russiske luft- og sjøstyrkene er i stor grad bevart, og moderniseringen av flåten fortsetter som før invasjonen, blant annet med innføring nye klasser ubåter, forklarer Friis.

– Disse moderne ubåtene er særlig bekymringsfulle for Vesten ettersom de blant annet er designet for å være vanskelige å oppdage når de opererer i dyphavet. Foruten de strategiske ballistiske kjernefysiske missilene som primært er rettet mot USA, kan noen av disse ubåtene være utstyrt med Kalibr kryssermissiler som også kan ha atomstridshoder, fortsetter han.

Etter 2022 har imidlertid Russlands bakkestyrker i regionen blitt betraktelig svekket.

– Store deler av landstyrkene har blitt overført til Ukraina, og ifølge vestlig etterretning er disse redusert til omkring 20 prosent av tidligere kapasitet, forklarer Friis.

På vestlig side har NATO og dets allierte økt sin militære aktivitet og tilstedeværelse i Arktis.

– USA og Storbritannia har gjenopptatt øvelser i Barentshavet, som har vært pauset siden 1980-tallet. I tillegg trener strategiske bombefly fra det amerikanske Bomber Task Force-programmet fremdeles regelmessig med nordiske allierte, beskriver Friis.

– Antallet havnebesøk av atomdrevne ubåter og marinefartøy i Norge og Island har også økt betydelig, utdyper han. Läs artikel

All UN Security Council members, except US, say famine in Gaza is ’man-made crisis’, reuters.com

All United Nations Security Council members, except the United States, on Wednesday said the famine in Gazawas a “manmade crisis” and warned that the use of starvation as a weapon of war is banned under international humanitarian law.
In a joint statement, the 14 council members called for an immediate, unconditional and permanent ceasefire, the release of all hostages held by Hamas and other groups, a substantive surge of aid throughout Gaza, and for Israel to immediately and unconditionally lift all restrictions on aid delivery. Läs artikel

Citat

The war in Ukraine has shown that to succeed you have to have a vast array of forces, firepower and state-of-the-art systems. For both sides the ability to recruit sufficient number of motivated people who are fit for war is imperative. At the same time, the war in Ukraine has highlighted the importance of harnessing innovation and tapping on the industrial potential on a large scale.

Tal av försvarsminister Antti Häkkänen den 25 august defmin.fi

”En amerikan kan inte vara anonym på Grönland”, aftonbladet.se

Minst tre personer med kopplingar till USA:s president ska ha försökt att infiltrera Grönland, enligt uppgifter till Danmarks Radio.

Personerna, varav en ofta syns tillsammans med president Donald Trump, ska bland annat ha samlat in berättelser om tvångsförflyttningar av grönländska barn och upprättat en lista med namn på personer de vill rekrytera till en rörelse med mål att bryta loss Grönland från Danmark.

Personernas tillvägagångssätt är enligt Martin Breum anmärkningsvärda med tanke på de förutsättningar som finns på Grönland.

–Det går inte att som amerikan vara anonym på Grönland. Om man som engelsktalande går runt på gatorna och söker kontakt med befolkningen så vet hela det lokala samhället vem du är inom några dagar, säger Martin Breum, dansk journalist med fokus på Arktis och Grönland. Läs artikel

Försvarsmakten hjälplös inför personalbristen

Utgivarna

På DN Debatt den 26 augusti skriver generalmajor Michael Cherinet om problemet att få personal till Försvarsmakten och att få den befintliga personalen att stanna kvar.

Han har inte mycket till åtgärder att föreslå utan det blir mest vaga funderingar så som att vi behöver:

”tydligare förstå varför man söker sig till och stannar i Försvarsmakten – det handlar om alltifrån förmåner i form av pension, träning på arbetstid men också karriärmöjligheter, en god sammanhållning bland medarbetare, ekonomiska incitament och en vilja att bidra till Sveriges och Natos försvar.”

De högst prioriterade åtgärderna sammanfattas av Cherinet i ett par punkter:

Säkerställa kompetens hos unga yrkesofficerare genom att på central nivå matcha kadetters profil mot prioriterade kompetensområden och arbetsleda yngre officerare i central ledning tidigare. Cirka 300 Natobefattningar ska bemannas.

Vidare överväger man att införa en utbildningspremie för personalgrupperna officer och specialistofficer.

För att få personal att stanna längre ska man ”titta närmare på om vi kan förlänga tiden för att studera med särskilda förmåner under grundläggande officersutbildning från ett år till två år. Vi ska också titta på en helt ny militär personalkategori för dessa; specialister.”

Till detta kommer att man skall försöka anställa fler civila.

Mot de här luftiga resonemangen skall man ställa den bistra verkligheten:

”I år består Försvarsmaktens värnpliktskull av 8 500 personer. 2030 ska vi utbilda minst 10 000 värnpliktiga, och därefter öka till 12 000 värnpliktiga till 2032. Hemvärnet ska gå från 20 000 frivilliga till 26 000 inom fem år. ”

Till bilden hör att många väljer att sluta: gruppbefäl, soldater och sjömän stannar i genomsnitt endast tre år och åtta månader.

Grundproblemet som Michael Cherinet inte tar upp är att riksdagens försvarspolitiska beslut sedan 20 år tillbaka baseras på att Sverige skall ha ett insatsförsvar med tyngdpunkt på att verka utanför landets gränser. Först var det som interventionsstyrkor i Afghanistan och sedan Libyen och Mali. Idag är det genom deltagande i Natostyrkor i Finland, Baltikum och Polen samt genom marina Natoinsatser. Det slås aldrig fast att försvaret av Sverige är första prioritet. Därmed kan de politiskt ansvariga motivera att vi har ett litet yrkesförsvar.

Läs mer